När det gäller att sätta upp träningsmål så tycker jag att det är dumt att göra utfästelser för hela året. Det blir för långt, stort och svårt. Under ett år passerar det så många olika faser att vad man än lovat i januari kan det bli omöjligt att genomföra i augusti. Och så fort man börjar få vittring på att målet är omöjligt så tappar man ju lusten.
Jag har dock träningsmål. Men de sträcker sig oftast bara från ett lov till ett annat. Som från nyår fram till sporlovet – som är den aktuella period jag tänker på. Om jag får vara frisk återstår att se, men den här perioden förra året gick det faktiskt riktigt bra så jag håller tummarna för en härlig träningsvinter.
På de nio veckor som är fram till vårt sportlov vecka 10 så planerar jag att hinna med:
2 styrkepass/veckan med min PT a 50 minuter. Det har jag gjort sedan snart två år tillbaka så det känns inte oöverstiglig på något sätt.
2 konditionspass. Ett av passen på längdskidor (eller vår träningscykel i källaren om vädret är ogynnsamt) och det andra är ett konditionspass tränar jag på gymmet direkt efter styrketräningen. Skidpasset ska vara minst 30 minuter medan gympasset räcker med 20.
Fram tills sportlovets start innebär det alltså 36 träningpass totalt. Om jag missar något enstaka pass på grund av sjukdom så ska jag försöka ta igen det under andra veckor. Därför planerar jag nu när jag är frisk att träna några extra pass att ha ”i reserv” för att nå målet. (Med reservation såklart för att jag kanske får influensan i tre veckor – och då kommer jag såklart inte försöka kompensera, för det vore ju orimligt).
Utöver dessa träningsmål har jag ett mål att gå 70 000 steg i veckan. Jag måste alltså inte gå 10 000 steg om dagen – bara totalen blir ungefär 70 000.
För mig är det här absolut inget orimligt mål. Men det är en utmaning – framförallt för att livet är så oförutsägbart med sjukdomar och sånt. När jag började träna på riktigt hösten 2020 tränade jag första halvåret oftast bara ett enda pass i veckan. Och det gav ändå enorm effekt. Men jag hade varken förmåga eller ork att träna mer än så och uppbyggnaden har kommit successivt. Jag blir så stolt och glad när jag ser min utveckling. Det känns verkligen som att jag genom alla dessa träningspass kärleksbombat mig själv.
Har du något träningsmål?












63 svar
I år planerar jag dra dubbla min kroppsvikt i marklyft, det är en sån drömgräns, precis som första målet ”min egen vikt” och andra målet ”100 kg” var.
Jag har också regeln ”inte tacka nej till rörelse ” om nån föreslår en långpromenad, skridskor eller klättring.
Jag ska även försöka följa planen ett rörlighetspass i veckan. Har en tendens att snöa in lite väl hårt på styrketräningen..
Under 2022 tränade jag i snitt 2,4pass i veckan. Under 2023 ska jag försöka öka den siffran och komma närmare 3 (det förutsätter förstås att omständigheterna tillåter, att jag får vara frisk osv).
Sen har jag mindre, konkreta mål, som att lära mig Cossack squats, stå på händer och så vill jag kunna pressa 24kiloskettlebellen.
Jag behöver ha både genomförandemål och mål att lära mig något för att hålla igång. De senare sätts mest utifrån ”vore coolt att kunna” – det fungerar riktigt bra!
Jag är just nu sjuk i långtidscovid sedan slutet av sommaren. Innan dess var jag i full gång med träningen. Då hade jag mål kopplat till antal kg i marklyft. Firade vid varje +10 kg. Jättekul!
Nu är jag tillbaka på noll. Har lyckats hålla modet uppe men nu när alla nystartar och sätter upp mål är det kämpigt. Jag kan inte ha några mål. Jag kan bara önka- att bli frisk.
En fellow med post-covidare här. Ett år senare så har jag insett att andningen och kroppen inte blir som förr igen. Men att det kommer bra och dåliga perioder och att jag får lära mig att förhålla mig till det (lättare sagt än gjort). Målet får bli ATT träna men att det får bli helt på kroppens villkor. Har tagit lång tid att komma dit och känner mig fortfarande nedstämd över att inte kunna köra på som jag vill och därför tappat allt. Men som någon brukar säga, bara för stt man får punka på ett däck skär man ju inte sönder de andra tre. Så det blir mitt nyårsmål. Att komma igång med anpassad träning efter en riktigt dålig period. Vi klarar det!
Tack för pepp. Mitt problem är att jag stadigt har drygt 38 graders feber. Känner mig rädd för min kropp, känns som att jag skadar den genom att anstränga mig. Sjukvården säger att jag ska vila. Samtidigt värker ryggen och axlarna av inaktivitet. (Hör själv hur gnällig jag låter – men nån som läser kanske kan känna att den har det bättre än mig i alla fall😅)
Så roligt att läsa alla olika träningmål och inställningar till motion och träning! Jag blir inspirerad =)
Kul att läsa om din träning. Jag ska fortsätta med mina promenader ca 10000 steg per dag. Oftast blir det mer. Tillägg till i år är att träna 5min per dag. Inget mer. Lite situps/rygg etc. Efter utmattning så kan jag inte träna mer utan att drivsystemet går på högvarv och det är inte värt det. 5min per dag kanske låter lite men jag tänker att det kommer att ge jättestort resultat på lång sikt ☺️
Kul att läsa om din träning. Jag ska fortsätta med mina promenader ca 10000 steg per dag. Oftast blir det mer. Tillägg till i år är att träna 5min per dag. Inget mer. Lite situps/rygg etc. Efter utmattning så kan jag inte träna mer utan att drivsystemet går på högvarv och det är inte värt det. 5min per dag kanske låter lite men jag tänker att det kommer att ge jättestort resultat på lång sikt ☺️
Jag har faktiskt sänkt mitt träningsmål till förmån för att få mer balans i livet och även hinna med att umgås med vänner. Har sedan sonen var 8 månader tränat tre pass/vecka (han är nu tre) och senaste 1,5 åren även tryckt in en körövning/vecka. Med jobb på oregelbundna tider en sambo som jobbar heltid och själv vill träna 3-4 pass/vecka har veckorna varit så uppbokade att jag nästan aldrig har tid för umgänge med andra än mina kollegor på jobbet. Under hösten insåg jag att detta fått mig att bli en riktig ”surkärring” så i slutet av november tjuvstartade jag med detta och blev snabbt en mycket mer harmonisk person. Under senaste veckorna har jag haft svårare att få till umgänge och genast blir jag på sämre humör. Så nu ska jag ta tag i detta igen.
Ett kortare (5-6 km) och ett lite längre (8-10) löppass i veckan. Yoga med Adriene varje dag (mellan 20 och 30 minuter). Till våren ett pass tabata eller cirkelfys i veckan utomhus på jobbet. Tycker inte om att träna inne (yogan räknas inte).
Japp! Jag kör Försvarsmaktens komigång-program fram till mars och sedan ska jag gå med i en terränglöpningsgrupp för nybörjare. Har sån fruktansvärd träningsvärk nu men det ska gå!
Hej Fia.
Det låter intressant. Kan man få ta del av Försvarsmaktens komigång-program?
Jag vill gärna kunna andas rätt vid träning och få bort mitt flås som jag går dragande med. Har obehandlad astma sedan många år tillbaka, så försöker hela tiden utmana mig med långa promenader på 10 000 steg per dag och kör 1 ggr i veckan med beachvollybollträning 1 1/2 timma.
// Mvh Lona
Jag är 3 mån post-hjärtoperation och har så smått börjat jogga igen. Det var rent ut sagt fruktansvärt först gången jag var ute och ”sprang” (läs: rörde mig i sakta mak framåt där en fot i taget lyftes från backen). Men nu fyra gånger senare känns det lite bättre, dvs. inte som att jag ska dö utan bara lite hemskt 😆. Och jag försöker vara snäll mig mig själv genom att tänka ”Jag tog mig ut! Vad duktig jag är!” Och ”Heja lilla hjärtat, du klarast att pumpa mitt syrerika blod ut i kroppen!”
Blir lite mer peppad nu när jag läser allas olika mål här. Och tar med mig idéen om att sätta upp korta och översiktligs mål som funkar att uppnå, istället för ett stort mål för hela året!
Mitt mål i år är att träna 10 ggr/månad. Det är ett mål som precis är över min bekväma vana nu på 2 ggr/vecka….
Men för ett år sen vid den här tiden tränade jag inte alls. Jobbig renovering, krävande jobb, tuff pendling, dåligt hemma – ja det var inte prio precis.
I februari 2022 så hittade jag en tid att simma ca 1 ggr/vecka. Inspirerades av vänner, har liksom ett litet gäng nu från april jag alltid kan skicka iväg träningsskryt till och som gör så till mig 😄
I juli 2022 började jag våga styrketräna och skaffade Strengthlog (typ min bästa app) och jag blir så pepp av att se hur musklerna ”målas” i av appen beroende på vad jag tränar.
Vågade sätta upp ett mål att träna 1 ggr/vecka åker ut – uppnådde det i oktober. Ja, mest för att under 2022 har jag renoverat klart, gått i parterapi och bytt jobb till ett bättre med betald (!!) träning.
Så då var det dags i oktober att köra 2 ggr/vecka, och nu blir det 2.5 ggr/vecka.
Mina bästa tips:
– Alltid packad väska
– Använd Strengthlog
– Kolla på sportdokumentär/ sportserie/ träningspodd vid träning – svettfaktorn inspirerar
– Läs den här bloggen
❤💪
Jag håller fast vid förra årets mål: att göra något aktivt varje dag. Det kan vara allt ifrån en kort promenad eller lite rörlighetsträning till timslånga gympass, längdskidåkning eller långpromenader. Men att varje dag välja att göra något, hur litet det än är. Förra året tror jag att jag klarade det över 300 dagar, och det är jag supernöjd med. Det brukar bli 2-3 styrketräningspass per vecka, och varannan vecka unnar jag mig lyxen att träna med PT.
Att hålla i och fortsätta träna är viktigare för mig än att förbättras/öka. För några år sedan skulle jag aldrig trott att jag skulle träna så här mycket och dessutom tycka att det är kul.
Ja, så brukar jag också tänka. Att fortsätta träna, för jag tycker det är så otroligt motigt att ”börja träna”. Om jag inte slutar slipper jag det 😉
Är skitdålig på mål som stressar mer än motiverar. Men jag ska försöka Anders Hansen-springa dvs minst 3 ggr i veckan a’45 min. Mår så mycket bättre i huvet och magen då. Men är så himla väderberoende då jag inte bor dit tågen går så att säga. Så mörker halka och snöstormar är inte mina vänner precis och dåligt väder kan lätt sabba hela upplägget.
Är i urusel form. Har 7 års sömnbrist och inte tränat ordentligt på 4 år.
Mina två mål är sova tillräckligt och gå 10 000 steg om dagen. Tyvärr går det väldigt dåligt med båda målen hittills. Jag sover för kort och har bara lyckats gå 10 000 steg 1 gång i år.
För att inte ge upp behöver jag nog justera målen lite för att sen öka på.
När jag ville öka stegen och hade som mål att gå ca 10.000 steg per dag (under återhämtning från depression och utmattning) men typ aldrig nådde det så justerade jag. Om jag såg att jag den senaste veckan gått i genomsnitt 5.000 steg per dag, satte jag som mål nästa vecka att gå typ 5.500 eller 6.000 steg, det var lättade att nå målen då och successivt blev det en vana. Och också att jag körde typ 6.000x7dagar= ca 42.000 steg per vecka så att en dag kan kompensera en annan i viss utsträckning.
Hoppas du får lite mer sömn också! Lycka till!
Mikromål skulle det vara…
Jag älskar mikormål. Ett litet steg närmare hela tiden. Börja med någon liten förändring som kan sätta sig som vana innan du börjar med nästa grej. Till exempel, ”att sova ordentligt” efter sju års sömnbrist kommer inte att bara gå över på en gång. Det kan vara lättare att ha ett mål liknande ”lägga undan telefonen klockan 20.00” (om du har problem med att hänga för länge vid den), eller ”kör en Oak-meditation när jag lagt mig i sängen (om du har svårt att koppla av. Samma sak med träningen. Börja med 5000 steg tre gånger i veckan, för att sedan öka med en dag i taget. Sådana här mikrosteg tycker åtminstone jag är lättare att ta mig an än att göra stora förändringar på en gång. Varmt lycka till!
Vi kör träning varannan dag här hemma. Är bra på alla sätt. Dels får båda samma egentid och ansvar hemma, dels unnar man den andra att komma iväg när man vet att man själv också får det. Win win. Tycker varannan dag rörelse är bra!
Tre pass styrketräning/ vecka och minst 20 minuter promenad eller cykel varje dag det är min lägsta nivå som gäller året runt.
På sommaren och under andra lov (jobbar som lärare) kör jag längre pass och lyfter tyngre och ibland ökar på med löpning eller simning. Och är det extra intensivt på jobbet så lägger jag in yoga istället för att få återhämtning.
Så inga mål direkt utan mer utifrån mående.
Mitt mål är så enkelt som att vilja fortsätta träna. Så länge jag har det som mål så spelar det ingen roll om jag missar nått pass, för jag känner ändå att jag vill genomföra nästa.
Japp utegym och jogg!
Jag som pensionär med vissa fysiska hinder har som mål att komma ut i skogen och vandra med hunden 1-2 timmar 3-4 gånger i veckan. Blir kortare promenader på 20-30 minuter varje dag förstås när man har hund men de längre i kuperad terräng ger så mycket mera. Sen är det sjukgymnastikövningar varje dag för att lindra smärta och stelhet och förhoppningsvis skjuta fram operationer så länge som möjligt.
Tack för inspirerande inlägg – och som vanligt ett än mer tips i kommentarsfältet!
Jag undrar när nästa del av läsarfrågorna kommer? Det har varit så roligt att läsa svaren hittills!
Mina mål är att etablera bättre vanor, jag har de senaste åren jobbat på att komma igång med träning igen. I maj började jag rida (efter 11 års uppehåll) och utöver det kör jag korta styrkepass 1-2 ggr per vecka. Målet för året är att utöka ett av de 1-2 passen till ett längre pass på en timme ungefär, fast istället för vikter kör jag med kroppsvikt. Sen finns inga direkta regler för vad som utgör ett pass, det kan vara kondition eller styrka men för kroppens skull är det bra om ett pass är styrka.
Sen har jag som mål att vara sockerfri 6 månader. Börjar med januari och februari, men det måste inte vara alla 6 månaderna i streck heller. Funderar på att köra Jan-mar och sep-nov med målet att få min sinnessjuka sockerkonsumtion till en rimlig nivå, alltså bibehålla bättre vanor mellan de strikta inget socker-perioderna. Jag vill må bra och ge kroppen de bästa förutsättningarna jag kan.
Jag är så imponerad av dig Clara! Och hoppas att jag själv ska kunna ge mig själv det du gett dig i form av tid och tålamod för träning. Efter en graviditet (lillan är 4 månader nu) där jag gick upp mycket i vikt (25kg) och mådde illa mycket så känns vägen tillbaka lång. Jag försöker tänka som du skrivit om att jag tränar för livet så då är det ok att det tar tid. Men hjälp vad svårt det är ibland att inte jämföra sig med andra eller tappa modet när inte utvecklingen går så fort som jag skulle önska. Jag drömmer om att kunna lyfta tunga kettlebells och äntligen orka med min favoritträning igen – klättringen! 😍
Att gå promenad på 1 timme tre dagar i veckan, utan att få ångest! Har genomgått en jobbig period och depression under förra året som jag just nu är påväg att ta mig ur.
Ta hand om dig!
Wow jag blir så imponerad och inspirerad av dina mål!
Själv har jag som mål att komma igång med lite träning. Har knappt tränat något sedan min son föddes (för 10 månader sedan🙈) och tre graviditeter sätter sina spår.. tänkte jag ska försöka göra 10-15 yoga 5 kvällar i veckan så fort han har somnat och göra någon typ av konditionsträning 2 gånger i veckan.
Gud va fjuttigt det låter nu när jag skriver det.. jaja att krypa runt med en 10 månaders bebis och följa efter upp och ner i trappan kanske också räknas som träning?
Låter inte alls fjuttigt i mina öron! Och visst kan man väl ”träna” genom alla möjliga vardagliga sysslor som innefattar fysisk aktivering/ansträngning i någon form
Inga mål – gravid och mitt första barn kommer i februari. Jag hoppas dock att kroppen tycker det är helt ok så att jag kan träna igen under året! Jag vill bli stark igen, kunna springa igen, rida och gärna avsluta året med skidåkning (eller i alla fall nästa vinter).
Jag har anmält mig till ett lopp i slutet på mars som är så pass utmanande att jag måste träna fram till dess för att klara av att genomföra det. Det gör mig motiverad. Därefter har jag inga planer. Men har sedan flera år en rutin att träna på gymmet två dagar i veckan innan jobbet.
Mina träningsmål är rätt lika dina, 2 styrkepass i veckan och 10 km löpning. Löpningen kan bytas ut till längdskidor vintertid. Det är en lagom nivå för mig, och det får jag till utan att det blir övermäktigt, men det kräver ändå en ansträngning. Missar jag tar jag dock inte igen, eftersom min träning ändå går så pass mycket på rutin att jag vet att jag ”skärper” mig nästa vecka så att det inte gör något om det blir en sämre träningsvecka då och då. Spelar även padel 2-3 gånger i månaden, men det är enbart kul, så det räknar jag inte med i min ”måste träning”.
Jag kom igång med träning första gången i mitt liv för 2,5 år sedan. Gick från total soffpotatis till träning 2-4 gånger i veckan. Nu under hösten har det blivit max 2, och har som lägsta ribba att fortsätta med två gånger i veckan, mem med försök att höja till tre. Vet att min utmattningsdepression skulle må bra av minst tre träningspass. Skulle vara så intresserad av att höra hur dina gym-pass ser ut! Vilka övningar, kg, repetitioner, allt. Försöker hitta all inspiration för att lyckas ta mig i kragen nu. Lycka till med dina mål, hoppas på en uppdatering vecka 10 gällande vårens mål! 😊
Håller med! + när på dygnet tränar du, hur ser rutinen ut (när äter du, vad gör barnen etc i anslutning till träningspasset), så mycket inspiration för hur man kan få in det i vardagen! 🙏🏼
Ett pass motionscykling hemma och ett onlinepass med gympa per vecka är mitt träningsmål. Var med i en trafikolycka för snart två år sedan och är fortfarande i rehabfas.
Att springa Göteborgsvarvet och dessutom må bra efteråt. Springer tre gånger i veckan i hjälpligt tempo ännu som mest 7 km, tränar yoga varje dag för stretch och rörlighet. Funderar på styrketräning men det är det värsta jag vet . Kanske går dit på en genomgång ingår i friskvården på jobbet. Är 55 och har en bröstcancer resa med diverse biverkningar av behandlingarna bakom mig
Har som mål att våga besöka ett gym i år. Tränar med PT varje vecka och varvar det med hemmaträning. Jag börjar få lite bättre koll på hur man använder fria vikter och sådär men det känns fortfarande SÅ främmande att gå in i en gymlokal. Känns som att alla kommer titta på mig och undra ”vad gör hon här som inget kan?”. Hjärnspöken naturligtvis men ändå. Jag längtar efter att kunna röra mig fritt och med självklarhet i en sån miljö. Hoppas jag inte är ensam om detta!
När vi som känner oss hemma på gymmet lägger märke till någon som ser lite osäker ut, då tror jag de flesta både kommer ihåg sina egna första osäkra veckor, och hejar lite extra på den som är ny och vågar sig ut ur sin comfort zone. Jag är säker på att du snart kommer att känna dig trygg och säker på ditt gym!
Ett tips är att göra samma pass som du gjort med ditt PT. Så att du vet exakt vad du ska göra, var sakerna finns, antal reps och vikter. Då behöver du inte känna osäkerhet över det.
Jag kände mig extremt främmande på gymmet de första månaderna – men nu är det verkligen mitt happy place. Jag har skrivit om det här: https://www.stinap.com/blogg/2021/min-traningsresa
Jag har två mål under våren.
Det ena är att kunna springa en halvtimme. Efter en graviditet med jobbig foglossning kommer det ta ett tag. Jag har börjat med att springa fem minuter, och ska trappa upp 1-2 min per vecka.
Det andra målet är att utöver löpningen träna styrkepass på Youtube 2 ggr/v. Vill verkligen rekommendera det till andra som av olika anledningar har svårt att ta sig till gymmet. Det enda man behöver är en träningsmatta och platta/dator/telefon (och kanske ett par hantlar om man vill). Ingen tid till transport, kostar nästan inget och är snabbt och enkelt avklarat. Jag gillar kanalen nourishmovelove men det finns massor av möjligheter för olika smaker.
Tänkte fråga om vad du tycker om den rutinen som din syster använder med att stiga upp kl.05? Du skulle väl också börja med det och känns det hiss eller diss?
Trevlig helg!
hahaha, det var som ett dåligt skämt. Funkade inte alls för mig. Jag har ju ångest på morgnarna – förstod inte hur jag tänkte.
Det funkar fortfarande utmärkt för henne dock – två år senare. Så det beror nog mycket på hur man är funtad och när ens primetime på dygnet infaller =)
Morgonångest och ångest när man vaknar på natten, som jag gör under stressiga perioder, beror på att delar av hjärnan sover. De delarna, cortex, är vår rationella del som inte ser allt som faror. Att veta detta hjälper mig att somna om: ångesten är ett resultat av att de delar som är vakna är inställda på att observera och varna för faror.
Men 🧡! Mitt sätt att hantera morgonångest är att skjuta upp funderingar kring dilemman (byta jobb? Renovera? osv) tills efter att jag har ätit frukost och kommit igång! Sen blir det mer hanterbart.
Tack för svar- har också undrat över detta😄
Wow. Jag blir så inspirerad.
Jag har en vision om att komma igång med mer rörelse och träning. Rörelse är liv på nåt vis. När man i grunden älskar rörelse och fysisk aktivitet kan det göra en tokig att vara begränsad av skador. Inte för att jag är en träningsmänniska.
Mer fritidsmotionär.
Men det inre drivet har ofta kört mig i diket då jag kört på för hårt utifrån förutsättningarna bara för att viljan är stark.
Jag är ingen gymmänniska utan hugger hellre ved, ror en båt, åker skidor,, och jobbar i trädgården mm. Numera allt i minimal omfattning mot förr. Att gå långa skogspromenader och ta matsäck med är underbart men jag kan inte längre bära en ryggsäck med fika så jag får alltid ha någon med om jag ska ut med barnen.
Plocka bär och bära kilometervis var något jag växte upp med och älskade. Nu plockar jag så nära vägen jag kan så att jag får bären med hem😄.
Själv har jag landat i att ta en liten övning i taget och sakta bygga på. Har gjort det förr men ramlade olyckligt och skadade den andra axeln för något år sedan så jag kom av mig.
Jag måste träna för jag är som ett benrangel på överkroppen 😄. Inte så mycket muskler där inte. Och ingen utfyllnad.
En PT vore inte dumt. Men att gå till gymmet för att göra typ två övningar i taget det skulle stressa mig.
Jag kör typ 5 till 10 olika övningar som jag sprider ut över dagen och veckan förutom att promenera.
Nu blir det ju skidor också. Det ser jag fram emot. Min fine man ska göra skidspår till oss. Då går det åka även om armarna inte orkar med ordentligt.
Tack för inspirationen. Att börja långsamt är nog bäst.
Jag vill bli stark för min och familjens skull.
När du berättat allt du gjort med dina barn i jul blir jag så glad för din skull.
Dit vill jag. Jag vill inte att min värk och mina skador styr så stora delar av livet.
Jag är urbota less på det!
Tycker det låter som att du har en bra plan! Det kommer bli bättre och när du får tillbaka styrkan blir det som ett självsnurrande hjul. Då kan du börja göra mer roliga saker på din fritid som i sin tur fortsätter bygga upp styrkan
kram och hejaheja
Har precis kommit igång med träningen igen efter ett halvårs uppehåll pga diskbråck. Otroligt tufft att acceptera att jag tappat så mycket i både styrka och kondition. Så mitt mål just nu är att sakta, sakta ta mig tillbaka där jag var i somras. Helst 3 styrkepass i veckan, samt 7500 steg per dag i genomsnitt.
Samma mål här; efter diskbråck, och lite postcovid kvar, är mitt mål att styrketräna, på kroppens villkor, tre gånger i veckan och dagliga promenader. Lycka till, det fixar vi! 💪🏻😊
Har som mål i år att bli stark och att springa något anordnat lopp! Jag har precis fyllt 40 och tänker att det vore kul att faktiskt testa hur det känns att vara stark någon gång i livet 😄
Så jag tränar med PT en gång i veckan och tränar med kettlebells hemma. Utöver det spelar jag innebandy en gång i veckan och springer ett par gånger i veckan.
Jag saknar att springa. Det ger mig så mycket mer än flås. Jag kommer ner i varv, klara stress och sover bättre. Så synd att jag tappade de förra året! Därför har jag nu satt upp ett mål. I år ska jag springa 3km 15 ggr, 5 km 10 ggr och en mil 5 ggr. Jag får springa hur mycket gånger i veckan jag vill och vilken distans jag vill. Det ger mig en morot att pricka av alla löprundor. Är jag sjuk en vecka, gör det inget vill jag springa tre ggr en vecka- gör jag det. I slutet av året har jag sprungit över 14 mil! (Hoppas jag)
Så smart! Lättare att lyckas än med veckomål. Helt klart inspirerande, tack.
Wow vilket upplägg! Jag snor det direkt 🙂
Vilket bra upplägg!
Vilken himla pepp att läsa! Tack Clara för att du delar! Jag, snart 42 år gammal, ska för första gången i mitt liv träna med en PT (och på ett gym). På grund av doktorandstudier (disputerar den 20 januari), heltidsjobb som adjunkt under hösten parallellt med färdigställandet av avhandlingen, skilsmässa i somras, barnen på heltid och två hundar, har min rörelse i vardagen kapsejsat (förutom hundpromenaderna). Tidigare red jag några ggr i veckan men fick sluta pga en operation samt tidsbrist. Nu har jag tänkt att om jag ska hålla ska jag ge mig själv tid och stöttning (i detta fall av en PT). Kostnaden blir enorm pga upplägget det gym jag valt har, men vad fan, det är jag värd. Vilken energikick det ger att läsa om att vi är fler som kämpar på tillsammans men på varsitt håll!
Ja det är du värd! HEJA!
att bli beroende och att det blir en naturligare vana som mer bara sker och att jag prioriterar det. Tack för inspiration! För flera år sedan skrev du att ”lite träning är bättre än ingen”. Det har jag (istället för korsstygn) gjort en pärlplatta med dom orden på.
Härligt att höra =)
Jag började träna i höstas efter min andra graviditet (yngsta är nu nio månader). Det som har fungerat för mig för att faktiskt få träningen att bli av är att ha ett inbokat PT-pass per vecka (PT för grupp på 4 pers). Har det funnits möjlighet/tid/energi har jag lagt till 1 eget pass på gym också, men har det inte fungerat så har jag ändå alltid vetat att ett pass per vecka blir av. Det tillsammans med 7000 steg per dag fungerar fint för mig för att orka vardagen och målet är att fortsätta så framöver, även när jag börjar jobba. Inget stort mål men förhoppningsvis något som gör att jag fortsätter ha träning om en liten men naturlig del av livet.
Jaa! Applåder! Heja dig!