
Vi kom hem från sportlovet i fredags och i lördags satte jag igång med projekt: vårfixa hemma. Någon frågade vad Ulf gör när jag river runt med sånt här. Jag tog fram en stor kartong ur pappersinsamlingen som han använde som båt till sig och sina gosedjur och så fick han tuchpennor att färglägga den med. Kartong + små barn = barnvakt.

På lördagkvällen kom matlaget hit för Mellomys.

Klädkod glitter och till och med Klas hade hörsammat uppmaningen.

Folke fick låna mitt glittriga skärp att ha som boa och Ylva hade en glittrig mantel nedstoppad i hängselbyxorna.

Stina tog med sig en discolampa som gav festlig belysning.

Knytis på snackset så det enda jag gjorde var att skära morötter, blanda dippmix och hälla upp chips och godis.

Mmmm så mycket gott!

Alla försedde sig rikligt.

Sedan drog vi fram teven och provade det nya ljudet Jakob ordnat med.

Hög stämning. Alla hejade på Loreen förutom jag och Folke som givetvis hejade på Nordman.

Ulrika i skimrande sammet.

Och Albin hade en glittrig scarf. Men det grämer mig att jag inte fotade Emil i helfigur. Han hade nämligen en glittrig onepiece i trikå och full glam med eyeliner och highlighter som Elle lagt på farsgubben.
Själv hade jag en paljettopp som inte fastnade på bild.
Två minuter efter att mello avgjorts stängde vi av, blåste ut ljusen och suckade lättat över att eländet äntligen var slut för i år.

På söndagen städade jag ju verandan. Bertil kom hem från sin utflykt och Uffe ville att de skulle klä ut sig och leka. Världens tålmodigaste storerbror ser ni här.

Världens tålmodigaste hörselgångar har jag – som lyssnar till timmar av skrik och skrän varje dag.

I måndags var vi några extra kring middagsbordet. Alltid mysigt.

Och det brottades.
Ja, se pojkar…skulle jag kunna säga. Om det inte var så att jag brottades precis likadant med min syster. Fast vi kallade det för kittelfajt. Och jag vann alltid eftersom jag var tyngre och helt sonika la mig ovanpå henne.

Igår satt jag och skrev på min bok hela förmiddagen. Rosa gosedjurskappa och gula halsduken.

Sedlig frikyrkojumper. Osedlig kjollängd.

Min PT har bannat mig lite för att jag kommit med för låg energi till passen senaste gångerna. Pgav snålt tilltagen frukost. Så nu är det tillbaka till brie och marmeladsmörgås som uppladdning. Inte mig emot.

Igår kväll var det matlag. Bertil och Klas har en särskild relation. Man skulle kunna tycka att någon som redan har två småbrorsor skulle vara nöjd på den fronten – men nej, det finns kärlek så det räcker och blir över även till denna gosse.

Uffe var ett påhäng på Emil

Det blev renskav och potatismos till middag.

Väldigt väldigt gott

Och Ylva och Ulrika hade bakat kärleksmums till efterrätt som vi moffade i oss medan vi pratade om väldigt olämpliga saker och garvade rått.

Ulrika var särskilt on fire och det ser ni på min blick på henne.

Två gossar i knät

Varav en small av och somnade redan innan klockan slagit 20.30 och det var dags att gå hem.

Då såg vi vinterns mest makalösa norrsken bakom huset.

Till och med fåren var tvungna att komma ut och titta.
Och det var senaste dagarna genom min systemkamera och mobiltelefon, det.
17 svar
Älskar dessa inlägg som är som ett bildspel i umgänge,kärlek och mys❤️.
Håller helt med! Vilket underbart norrsken också!
Hej!
Mysigt inlägg som vanligt! Bor utomlands och läste i en tidning här att Umeå har Europas renaste luft 🤩 härligt! Kram
älskar sånna här inlägg!!!
Sicket mys! Ibland vill jag bara ta mitt pick och pack och flytta till er by!
Haha nu blev jag så nyfiken på vad du ätit till frukost när inte brie och marmeladmackan intagits på ett tag. Ursäkta min nyfikenhet.😄
Chiafrön kanske? 😉
Väldigt fina bilder och så roliga och underfundiga formuleringar. Hatten av!
Alltså Klas!!! Vilken underbar liten unge! Blir ju så glad att bara se honom!
Han ÄR helt ljuvlig!
Spännande med boken – nyfiken!!!
PS håller med översta kommentarerna 💛
Apropå ett särskilt band mellan Bertil och Klas. För länge sedan ställde jag en fråga om hur relationerna var i matlaget, om t ex Bertil och Albin eller Stina och Ulf hade en särskilt fin relation eller hur det såg ut. Fick svar från dig att det var en kul fråga som du nog skulle spara till ett eget inlägg. Något sådant inlägg har jag ännu inte sett 🙂 kanske bestämde du dig helt enkelt för att skrota idén. Dock undrar jag fortfarande då det är så intressant med sådant i en liten större grupp med blandade åldrar! Tycker ert matlag verkar vara en sådan ynnest att få ingå i!
Kittelfajtas – hög igenkänning på det. Och som storasyster skulle ju inte lillasyster förgöras, så hon fick åtminstone halv-vinna. Fenomenet i sig var verkligen vedervärdigt. En tid vågade jag knappt var själv hemma med syrran. Men, tiderna förändras – nu är hon både syster och kär vän.
Älskar de här bilderna! Vilket vackert ljus. Och norrskenet sedan! Sociala sammanhang är så viktiga för den mänskliga själen. Fint att ni har hittat ett sätt att vårda er själva och varandra på detta sätt.
”Dra fram TVn”, nu blev jag nyfiken på hur ni har TVn annars? 🤓 Tror inte att jag har lagt märke till en TV hos er på alla bilder du visar 🤔
Jag är alltid nyfiken på hur andra löser saker och just det med vart man placerar TVn är en sån sak. Vi byggde in den ena i tvbokhylla för att dölja den och sen har vi en Frame TV som döljs som tavla. Det är första gången som jag är sjukt nöjd med en TV. Fast barnen är inte lika nöjd när jag vill ha min konst framme hela tiden, TV får man inte titta på 😂🙈
Så mysigt!
Undrar en sak Clara. Har du några (hyfsat nära) vänner som inte har barn? Undrar då jag tycker det är svårt att umgås med de flesta av mina vänner då de har små barn och jag inte har det (förvisso bonusbarn men i helt andra åldrar). Av olika skäl blir det liksom inte av. Men tycker det är synd. Undrar hur andra upplever detta.
Så fina grabbar ni har Clara! Både Bertil och Folke verkar ha så stora hjärtan och ta sig an småbarnen så fint.