
Den här veckan har jag jobbat stenhårt med att få färdigt och kunna leverera nästa kapitel till boken. Men jag tycker att det är så svårt att få min kreativitet att räcka till. Boken är viktig och högt prioriterad. Men varje dag ska jag också får ur mig något på bloggen, på instagram och stories. Jag har också podden som tickar på och allt kräver en kreativ insats av mig. Men eftersom jag bara sitter vid datorn och skriver finns det väldigt lite roligt och inspirerande att dela med mig av. Och när jag skapar i ett format får jag dåligt samvete över att de andra försummas. Känns som att jag hela tiden är på fel plats. Suck.
I eftermiddag ska jag i alla fall skicka iväg mitt kapitel och sedan ta helg. Påskpynta, läsa och delta på invigningen av byns nya gym som ordnats med helt ideella krafter. Givetvis blir det inköp av ett träningskort. Och på söndagen ska vi heja fram barnen i byn som ska åka Jonnaloppet på skidor. Klart vi har ett lopp för att hedra byns lysande idrottsstjärna. Som dessutom precis donerade en generös summa till Tvärålunds IF så att ny låneutrustning kan köpas in till barnen. Jag bor i en fantastisk by!
31 svar
Känner igen känslan men den är väl inget att göra åt…så här kommer det alltid att vara… tills man får demens och lever i nuet
Vadå demens leva i nuet…? En demenssjuk lever ofta i många tider på en gång, inte speciellt åtråvärt. /anhörig till demenssjuk person
Dementa lever till slut i ett nu utan framtid och förflutet. Du har rätt, det är inget tillstånd att glädjas åt utan är väl egentligen en mardröm. Jag tror det var ett skämt från Marie. Jag brukar skämta så när någon självutnämnd lyckoprofet tjatar om att ” leva i nuet”.
Det vet vi väldigt lite om, vad som rör sig inom en demenssjuk person. Det är ju en iakttagelse utifrån. Och som skämt vet jag inte hur roligt det är.
Jag har ofta tänkt att det måste va jobbigt och stressande med dessa ständiga uppdateringar i flera parallella kanaler. Jag förstår det roliga i att hålla en blogg igång men att vid sidan av det OCKSÅ skapa innehåll till ig och stories..? Inte det minsta förvånad om det skapar lite ångest. Om du vill får du gärna göra ett inlägg om hur du jobbar med dina uppdateringar i olika kanaler och hur du tänker kring det (ifall du redan gjort ett sånt inlägg får du gärna länka). Trevlig helg!
Åh fina, duktiga du! Känn ingen press här! Det är ju en ynnest att, helt gratis, få ta del av ditt varierade liv i bloggen. Och livet är ju precis så, varierande. Ibland händer inget märkvärdigt, och det gör inget! Älskar bloggen precis lika mycket ändå, även om du inte skriver om något speciellt. ❤️
Precis vad jag tänkte!!
Hög igenkänning ~ Känner igen frustrationen. Heja dig!
Önskar dig en skön helg nu. Kram
Jag tycker bara att det är spännande att läsa att du skriver en bok just nu! Så lättunderhållen är jag! Fokusera på den du, vi vet att du återkommer med nya blogginlägg endera dagen.
Kan du inte ha några gästskribenter på bloggen? Erika, eller nån av dina kompisar som har liknande intressen som dig (oss), om odling, arkitektur, inredning, matlagning.
Eller din syster? Eller nån nära som kan berätta nåt om dig. Eller en trogen läsare.
Trevlig helg!!!
Vilka bra förslag! Hade jag med velat läsa.
Ja, suverän idé! 😊
Kan föreställa mig pressen, men var snäll mot dig själv. Tycker att du skriver både ofta och intressant, en sak i taget och det viktigaste först brukar jag själv tänka. Tror att jag pratar för mer än mig själv när jag skriver att vi har tålamod och förstår om det inte hinns med att skriva lika ofta i alla kanaler. Önskar dig en fin helg🤗
Håller helt med Annica.
Kan föreställa mig stressen, du har att ribban högt. Samtidigt tänker jag att du har en trogen läsarskara som inte kommer att försvinna i första taget, även om det skulle vara längre paus mellan inläggen 💛
Vad spännande med boken, jag vet inte om du har skrivit om vad det är för bok förut, skönlitterär eller någon faktabok, eller om det helt enkelt är hemligt kanske? Vi får väl hålla oss! Och det gör vi, tänk på att inte ta ut dig, man kan inte vara överallt samtidigt! Vi finns kvar även om inläggen här blir lite glesare! ♥
Var dag har sin egen plåga…
Vi väntar nog ut dig 🙂
Ha en bra helg med din familj
Men… varför måste man vara precis överallt om det är betungande och stressar upp en?! Jag förstår det här med viljan att förverkliga sina drömmar och flödande kreativitet, men om hela processen är alldeles för krävande då får man kanske välja bort vissa bitar.
Vadå demens leva i nuet…? En demenssjuk lever ofta i många tider på en gång, inte speciellt åtråvärt. /anhörig till demenssjuk person
Håller med Ester, jag kopplar snarare demens till mental frånvaro (man är ofta någon annanstans i tankarna, ganska ofta i barndomen) och omedvetenhet om nuet.
Hej, tack för en rolig blogg!
Men krysta inte fram en stor mängd text bara för att, då tror jag bloggen mister sin höga kvalitet. Det är ju inte som att någon kommer fara illa på att du uppdaterar lite mindre ofta en period, men du och familjen kanske gör det om du pressar dig för hårt.
Jennie, jag är ju inte Clara men tar med mig dina kloka ord som även jag behöver ta till mig. 🙏🏼
Håller helt med dig och andra här, vi som läsare far inte illa om Clara drar ner tempot av vad hon ska hinna & kreativitet & antal inlägg. Viktigast att hon har ork över även till annat.
Vilken fantastiskt fin gåva av Jonna Sundling till idrottsföreningen . Så att barn ges möjlighet att få låna utrustning för att få åka skidor. Många föräldrar har ej möjlighet att köpa utrustning till sina barn av olika orsaker. Kanske främst på grund av den ekonomiska situationen.
Jag skulle gärna läsa mer om din by. Ni verkar ha så mycket engagemang. Jag bor i en väldigt trevlig småstad men här är det mest det negativa som tas upp i politiken och när man pratar med folk om kommunen. Hur har ni fått sån positiv anda?
👍Ylvis!
Jag tycker du ska släppa inre krav på aktivitet på blogg och instagram om du känner sån press. Behöver du skriva boken, är det den du ska prioritera!
Säkert tråkigt för oss som gluttar in både nu och då men vi överlever utan uppdatering-
Ta den tid du behöver🙏🏼
När jag trycker på din fenomenala knapp “överraska mig” så får man ju upp lite av ett tvärsnitt från förra i tiden på din blogg. Tex om ditt nattlinne som din pappa trodde var en balklänning, eller om semesterdrinkar och sol. . Då tänkte jag hur härligt det är med bara ögonblicksbilder och en kommentar. Om det nu kan inspirera dig till liknande idag. Typ mitt skrivbord och prestationsångesten. Eller mer ögonblick, mindre text. Men förstå mig rätt och inte fel, jag gillar verkligen när du skriver text, men allt innehåll måste inte vara det ens på bloggen.
Jag förstår inte detta riktigt. Bloggen är ju ditt levebröd, alltså måste den ju uppdateras. Det förstår jag. Men instagram och stories, varför måste du göra det? Det är väl bara ta en veckas paus från det?
Den är också mitt levebröd, och där styr ju algoritmer så uppdaterar jag inte där så tappar jag räckvidd. Smartast vore att prioritera bort bloggen eftersom ni som läser här är mycket mer trogna även när det är glesare mellan inlägg. Men samtidigt är detta den plattform som jag vill prioritera HÖGST av alla. Gillar den mest och vill gärna att ni som läser troget ska fortsätta göra det ❤️🌼
Går inn hos deg hver morgen! Følger deg ikke på Instagram, foretrekker bloggformatet – jeg blir så sliten av stories/videoer/reels. Fortsett, fortsett, Clara <3 (Og i år som i fjor blir påskedesserten din pasjonsfrukt-pannacotta!)