Här kommer lite smått och gott från veckan som gått

I tisdags hade vi matlag hemma hos oss. Jakob kirrade krubbet och det var balkantema på musik och mat.

Kyckling paprikash. Och till den serverades kaymak och surkål.

Matglada barn

Och spelglad pianist som underhöll till kaffet.

En annan sak jag gjort är att sortera kortlekar. Så tillfredsställande. Det är kortspel flera gånger om dagen här just nu och barnen har rört ihop alla lekar. Och det visade sig när jag sorterade att vi inte har en enda komplett lek. Så nu ska jag köpa en ny. Och gud nåde den som blandar ihop den med resten!

Ulf ville vara hjälpsam och laga ett trasigt kort så att det skulle gå att använda igen.

Spader Dam hälsar och tackar för hjälpen.

Det har ätits allehanda grötluncher med topping denna vecka.

Och jag tog en outfit i farten. Med bästa sidan vänd till. Loppad blus, mina Levis rib cage och gamla örhängen från Zara.

Jag älskar att ha en gasspis, särskilt när det är strömavbrott i byn och inget annat funkar. Nackdelen är att en gång i halvåret när man står och lagar mat tar gasen plötsligt slut. Och den gången inföll den här veckan. Som tur är kan man ju lika gärna laga mat på vedspisen när det ändå eldas för fullt i den!

På fredagen tränade jag som vanligt. Men det gick inget vidare för kroppen var seg och trög och i ett marklyft på en lätt vikt sträckte jag mig när jag helt missat att koppla på magmusklerna. Så irriterande.

På lördagen påskpyntade jag med Folke som redan hunnit fråga om det i flera veckors tid.

Jakob och barnen åkte sedan in till Umeå och träffade farmor och gick på Curiosum. Umeå universitets science center för nyfikna, vetgiriga och kreativa människor i alla åldrar. Hit älskar barnen att gå och utforska. Här syns en blivande galen vetenskapsman.

Jag njöt av att vara ensam hemma men tog så småningom sparken ned till invigningen av byns nya gym. Så OTROLIGT fint! Imponerad av alla som bidragit och renoverat lokalen, hämtat maskiner över hela Västerbotten och gjort ett sådant hästjobb som vi andra nu får skörda frukterna av. Löste ett årskort omedelbums.

Strax därefter firades våffeldagen på bönehuset i byn. Det tas så många fina initiativ här! Men tyvärr blev det inga våfflor för mig den här gången. Åt inte en enda semla när det var fettisdag och inte en enda våffla när det var vårfrudag. INTE acceptabelt. Ska ta igen det framöver.

På söndagen skolade jag om tomaterna jag och Albin sådde i februari. Då blir man så här glad.

Nu har Albin halva gänget hemma hos sig och jag har den andra halvan som så småningom ska ut i vårt växthus.

Dessutom var det Jonna-loppet i byn! Skidlopp för alla barn och medaljutdelning till alla som deltog. Finns ju få saker som är gulligare än barn som hasar runt i skidspår med rödblommiga anleten. Den yngste deltagaren var blott tre år gammal.

Stolta och kisande pappor i publiken

Kaffe på kok

Och givetvis Jonna-burgare.

Som åts med god aptit.

Orangerött är en bra färg i mars när jag är rekordblek i nyllet.

Efter en halvmil kom han i mål

Och kraschade direkt efter målgången.

Och så småningom kom Folke och Dahlia som också kämpat sig runt på fem kilometer. Så glada och nöjda.

Underbara ungar!

Underbara medaljer.

Efter skidtävlingen gick jag en långpromenad med Essa längs skoterspåren. Sedan var det zoom-möte med vägföreningen i byn där vi har vår sommarstuga. Drabbades av svårartad längtan efter att åka dit. Har inte varit där på hela vintern och det är inte acceptabelt.

Middagen blev sen eftersom den ljusa söndagen gjorde att vi glömde av tiden. Essa placerade sig strategiskt under han som spiller mest mat.

Jakob hade gjort kalops

Och efter maten spelade jag och Bertil femhundra medan Ulf målade en teckning av vår familj.

Bilden av Essa med ögon på ryggen och ben som på en krabba gav mig en svindlande insyn i hjärnan på en fyraåring. Eller en blivande galen vetenskapsman. Dr Octopus får akta sig!