Kanske sist i Sverige har jag sett SVT-serien HÀndelser vid vatten. Jag och Malin har redan avhandlat den i Ätminstone tvÄ poddavsnitt, eftersom det funnits sÄ mycket att prata om. Men nu vill jag skriva om den ur ytterligare ett perspektiv. NÀmligen det rent ytliga. För jag kan inte komma pÄ att nÄgot jag sett de senaste Ären inspirerat mig mer stilmÀssigt. Eller ingjutit mer mod.

Det ideal vi idag ser i sociala medier Àr sÄ perfekt. Selfies befriade frÄn minsta por. Putiga cellulitfria rumpor med smala midjor. Fillers under ögon, i kinder och i lÀppar. Botox som gör pannan slÀt och uttryckslös. Silikonbröst och hÄrextensions. LÀgg sedan till det överdrivna poserandet. DÀr man sjÀlvmedvetet vÀnder den bÀsta sidan mot kamera, svankar och putar med de rÀtta kroppsdelarna för att fÄ till en bra bild. Folk försöker inte ens lÄtsas vara coolt obrydda. De visar sin bryddhet hur tydligt som helst.

Det utseendet Ă€r förstĂ„s vĂ€ldigt vackert. Symmetriskt, lent, rent. Kardashian eller Bianca-kompatibelt. Kvinnor ser ut som vandrande instagramfilter. VrĂ„lsnygga mĂ€nniskor som dessutom pratar explicit om sex och stĂ€ndigt anspelar pĂ„ sex i sin mediepersona. Men som utifrĂ„n nĂ€stan uppfattas som asexuella. För nĂ€r det Ă€r sĂ„ enormt vĂ€lgroomat, kontrollerat och fixat – ja dĂ„ förstĂ„r man att hĂ€r levs livet framförallt för att tukta kroppen – inte njuta av den. Det Ă€r Barbie & Ken-estetik. Tar man av dem underbyxorna sĂ„ Ă€r det slĂ€t formgjuten plast dĂ€r nere.

Men i HÀndelser vid vatten osar det sex! Men inte pÄ det dÀr perfekt glossiga sÀttet utan synliga rynkor eller plitor. TvÀrtom faktiskt. Ta till exempel Asta August som spelar Annie Raft. Hon Àr osminkad, gÄr utan bh, har lÄngt utslÀppt hÄr som ibland Àr ganska stripigt. Hon har oansat könshÄr, svart hÄr under armarna och givetvis ocksÄ rikligt pÄ benen. Hon utför mycket lite av det som idag krÀvs för att passera som en attraktiv kvinna i offentligheten. Och teveproduktionen gör heller inget för att göra henne vackrare genom smickrande bildval och vinklar. Nej hon ser verklig ut. Som en hyfsat vanlig kvinna. Och hon Àr HET! Och sÄ vacker!

Varför? Jo för att det Ă€r pĂ„ riktigt! För att hon inte sjĂ€lvmedvetet kontrollerar varje min och blick framför kameran – sĂ„ som nĂ€stan alla kĂ€nda kvinnor och mĂ€n gör idag. Även mĂ„nga skĂ„disar som befinner sig i karaktĂ€r verkar ju ha fullt upp med att framförallt leverera utseende. Men Annie skildras inte som perfekt pĂ„ nĂ„got vis. Och Ă€ndĂ„ lyser hon i varje jĂ€kla sen!

Jag kÀnner igen den hÀr obrydda estetiken frÄn fotoalbumen med mamma och pappa som unga. De var lika snygga, coola och vackra. Trots att min mamma inte verkade anvÀnda ett spÄr av smink och definitivt inte bh. Inte rakade hon sig heller. PÄ bilderna ser hon ut att vara sig sjÀlv. Hon poserar inte.

Att se HĂ€ndelser vid vatten slĂ€ppte loss ett sug i mig som jag inte haft tidigare. Ett sug efter helt andra mĂ€nniskor. SĂ„dan som aldrig syns nĂ„gonstans i offentligheten lĂ€ngre. Och ett sug efter rent konkreta saker som…

Att bÀra linne utan bh under. Mjuka, lÄgt sittande och hÀngiga bröst Àr fina.

HÄr under armarna. Och dÄ menar jag rejÀla buskar!

Ansikten med mimik. Som kan röra sig, som har födelsemÀrken och plitor. Som kan uttrycka kÀnslor och Àr sjÀlfulla. Inte kontrollerade, behÀrskade av botox och stela av sjÀlvkontroll.

Generellt minskad sjĂ€lvmedvetenhet. I tonĂ„ren var ju sjĂ€lvmedvetna spĂ€nnisar det töntigaste som fanns. Idag Ă€r vi spĂ€nnisar allihopa. Och det verkar dessutom funka dĂ„ligt för oss. För trots att vi blir mer och med bildsköna och “perfekta” har vi svenskar allt mindre sex. Vi vaxar, gör fillers, förlĂ€nger och förstorar. Samtidigt sinar lusten. För vem hinner njuta av sin kropp nĂ€r man har fullt upp med att tukta den?