Glad nationaldag! Idag tänker jag på allt jag är tacksam över. Som att vara född i ett land som människor flyr till istället för ifrån. Jag är tacksam över att leva i ett fritt och fredligt land. Tacksam för vad generationerna innan oss byggt upp. Över människorna som slet och kämpade i detta kärva klimat.
Tacksam över att vara född i ett land där jag har rösträtt, rätt att bestämma över min egen kropp, tillgång till barnomsorg, sjukvård och allemansrätt. Och tacksam över att bo på en plats med tydliga årstider, ren luft och folk som vågar lämna cykelnyckeln i cykellåset
För 150 år sedan var Sverige ett av världens fattigaste länder. Bara några generationer tillbaka i byarna häromkring svalt folk ihjäl under nödåren. Min farmors pappa satt i fängelse på Långholmen för att han skjutit ett djur. Det gjorde han för att mätta munnarna på sina tretton barn. Och hade han inte gjort det hade jag sannolikt inte suttit här idag.
I Sverige lever vi idag i ett groteskt överflöd, sett ur ett globalt perspektiv. Ofta på bekostnad av människor i andra länder. Av deras naturresurser och deras fattigdom. Och när de försöker fly för att rädda sina barn från svält och från effekterna av klimatförändringar så sätter vi stopp. Hit kan ni inte komma! Här finns inte plats! Trots att vår livsstil bidrar till deras lidande. Och trots att de flesta svenskar själva har någon i sin släkt som utvandrat. Av dem som var födda under senare hälften av 1800-talet lämnade ungefär 20 procent av männen och 15 procent av kvinnorna landet, i jakt på ett bättre liv.
Så glad nationaldag, säger jag. Med stolthet och med skuldkänsla. Över att Sverige gått från världens mest jämställda land, med en framsynt miljöpolitik och humanism som ledstjärna – till att backa ut ur alla rum där vi faktiskt skulle kunna göra skillnad.
103 svar
What she said❤️❤️
Tack!
Word
Precis så❤️
Bra rutet!
Fredligt land stämmer inte så bra längre dock. Sverige ligger i topp i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen. Nya generationer som förstör vad de äldre generationerna byggt upp.
Jag skulle nog säga att de äldre generationerna har all skuld i att många unga idag lever i utanförskap och fattigdom, vilket driver utvecklingen av gängvåldet.
Men det beror ju på att den svenska medelklassen inte vill integreras i det nya. Så fort andelen invandrare överstiger ca 2-4% i en skola, bostadsområde etc så flyttar svenskarna. Särskilt de som har högre ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital.
Svenskar vill inte ha ett multikulturellt samhälle och har aldrig velat det (titta inte efter vad folk säger utan hur de lever, hur många invandrare eller utslagna/fattiga bor i ditt område? Går i dina barns skolor? Umgås du med? etc) Invandrare som beter sig som svenskar verkar dock de flesta acceptera.
Clara, förtydliga gärna vad du menar med “backar från områden där vi kunnat göra skillnad”. Jämställdheten tex är väl fortfarande i topp? Jämlikheten är det dock lite si och så med.
Miljöpolitiken är under all kritik. Vi kommer inte nå Parismålen med den nuvarande regeringens miljöpolitik. Ojämställdheten ökar – dvs klyftorna mellan rika och fattiga. Och de som styr ger sänkt skatt till de som redan har det bäst. Och så hotet om anmälningsplikt för lärare, bibliotekarie och vårdarbetare att ange människor till polis och Migrationsverket
Sänkt skatt betyder fortfarande att man procentuellt betalar betydligt mer än låginkomsttagare, för att inte tala om i reala termer.
Ojämställdheten ökar måhända, men det beror också på att vi får in många människor utan utbildning och utan försörjningsmöjligheter. De röda har visserligen stramat åt invandringen, men de har inte gjort mycket för att få de som är här i arbete.
Heller ej med politiker som föreslår ineffektiva eller rentav icke genomförbara åtgärder å lockar röster på folks klimatångest. Det är sorgligt.
Jag önskar så att sanningen om vindkraft kommer fram. Den är inte så ren som röd-gröna propagerar för. Bara mängden mikroplaster från dessa jättar. Varför tas inte detta upp i medier som ska vara oberoende?
Svar till Ninni: Det beror nog på att oberoende media utgår från fakta, t.ex. från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vindkraft/fragor-och-svar-om-vindkraft/
Visst släpper vindkraften ut mikroplaster, men i mycket mindre mängd än en hel del annat.
Jag tänker att du sätter huvudet på spiken. Svenskar säger sig vara för ett multikulturellt samhälle, men deras barn går ej i skolor tillsammans med invandrare (dock tror jag att de flesta har över 2-4%, t.o.m. jag som gick i grundskola på 90-talet hade 15-20% invandrare i min klass, gick i en skola i en helt vanlig småkommun i sydvästra Sverige), och man umgås mest med sådana som en själv. Det är lätt att skuldbelägga politiker etc för invandrares utanförskap, men svårt att göra något själv (börja umgås med nyanlända, låta barnen gå i samma skolor som deras barn etc etc).
På vilket sätt bär äldre generationer som byggt upp välfärdssamhället ansvar för att gängen skjuter? De får vård, skola och omsorg av samhället. Hur är detta ditt fel (om jag utgår från att du är född i Sverige och bor i Sverige)?
På vilket sätt menar du att de äldre generationerna har all skuld i det?
Vem byggde miljonprogrammet, vem införde vinstdrivande friskolor och fritt skolval? Vem röstade för politik som försämrade de sociala skyddsnäten och gjorde Sverige till en av de miljonär-tätaste landen i världen med helt otroliga klasskillnader?
Genom fritt skolval kan skolorna blandas med elever över bostadsområdenas segregering. Miljonprogrammen gav snabbt bostäder med högre standard till dem som behövde. Var skulle folket bott? Vi införde sociala skyddsnät – de som kommer hit, vilka skyddsnät fanns där de bodde?
Men är det så det fria skolvalet har använts? Snarare har det ju lett till att alla barn till resursstarka föräldrar sökt sig till samma skolor.
Absolut, det så kallade “fria skolvalet” är en katastrof och hjälper inte till att minska segregationen heller, utan tvärtom. Inte minst dränerar det kommuner och kommunala skolor på skattepengar. Men miljonprogrammet förtjänar inte allt skäll det får. Bor själv i miljonprogrammet och älskar det, och hade det inte sålts ut i olika omgångar på olika sätt hade det funkat bättre såklart, underhåll etc. Men det är ett bra och rationellt sätt att bo, och ja, jag bor i ett sk utsatt område. Det finns mycket vi behöver i form av resurser här (inte jag personligen eller min familj) men här finns och aktiviteter, gemenskap och trygghet. Och natur i överflöd.
Nej, det är inte alls min erfarenhet. Engelska Skolan i Uppsala exempelvis användes extremt flitigt av stadens stora icke svensktalande befolkning som bodde i det utsatta område som låg intill skolan. De var väldigt medvetna om vikten av en skola som inte låg i det utsatta område de bodde i, vilket de annars hade varit tvingade till.
Hej Clara!
Det är socialdemokraterna som skapat alla miljardärerna på senare tid. Läs gärna ”Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika” av Andreas Cervenka som själv arbetat på Aftonbladet.
Det fria skolvalet har endast lett till en ökad segregering. Redan i allt yngre åldrar pratas det om “vi och dom”. Det är resursstarka föräldrar som vet att skolvalet är fritt som har möjlighet att använda sig av det och gör det (ofta i rädsla för barnen annars behöver gå i invandrartät skola). Föräldrar i socioekonomiska utsatta områden kommer med största sannolikhet inte göra ett aktiv val av skola till sina barn, de kanske inte ens vet att möjligheten finns eller hur man går tillväga.
Miljonprogrammet började byggas på 60-talet. Den vuxna befolkningen i Sverige, som var aktiva i 60-talets politik, var på den tiden alltså födda före 1940. För människor födda 1940 och tidigare var inte miljonprogrammets standard dålig. Clara illustrerar det själv genom att visa en bild av hennes farmors hus där femton personer bodde tillsammans i två rum. Många människor hade låg levnadsstandard på den tiden och miljonprogrammet kunde ju snarast ses som något smålyxigt.
Miljonprogrammet byggdes för att arbetarklassen skulle få bättre boende. Det ersatte ruckel utan centralvärme,varmt vatten och dass på gården.
Här tänkte du nog lite fel.
Utveckla gärna din kritik kring byggandet av miljonprogrammet. Det var ju en (enligt mig) spektakulär satsning. Man fick bukt med den starkt utbredda bostadslösheten och trångboddheten. Varierade bostäder, huvudsakligen 3-våningshus men även över 30% småhus (radhus och villor). Bland flerfamiljshusen prioriterades stora grönytor mellan gårdarna med gott om plats för barns lek.
Dessvärre har ju många flerbostadshus i miljonprogrammets bestånd inte haft fastighetsägare som tagit hand byggnaderna, vilket gör att många hus är i behov av omfattande renovering. Men det är är ju åtskilt byggandet av programmet.
Att man byggde miljonprogrammet var fantastiskt. Däremot finns det intressant forskning om hur den typen av arkitektur/stadsplanering skapar och bygger in otrygghet bland de som bor där. När man tex bor för många i samma byggnad för att veta vilka alla är. P1 gjorde ett jätteintressant program om just det här för några år sedan. Har letat men hittar tyvärr inte igen avsnittet. Om någon känner igen att de hört om detta och vad programmet heter så länka gärna.
Tror inte att det är bra med områden där det bara finns lägenheter eller bara bostadsrätter eller bara hus. En mix av alla dessa bostadsslag är det bästa för det skapar en mix av människorna som bor där. Och det är alltid att föredra
Att många med invandrarbakgrund väljer ies betyder inte att det motverkar segregationen. Jag bor i och mina barn går i skolan i ett utsatt område. Tro mig, det finns lika många, minst, som inte har möjlighet att välja en annan skola än den kommunala. Ofta pga lång resväg tex. Den kommunala skolan här må vara utskälld men för mina egna barn som talar svenska hemma är det inget problem att deras klasskamrater inte gör det. Skolan är inte sämre. Däremot för de elever (långt över 90%) vars föräldrar inte har svenska som modersmål och som inte möter svenska språket i så stor utsträckning dagligen är det ett problem att inte fler av deras vänner är barn och ungdomar med svenska som modersmål. För svenskainlärning och därmed skolgång. Det är dessutom (förutom andra problem med friskolor) ett mycket speciellt problem med just ies, där denna grupp av elever inte ens får möta svenska på lektionerna. Och där engelskan inte heller håller den klass man skulle önska. Vilket språk får dessa barn och ungdomar med sig ut i livet? Vad gäller miljonprogrammet. Tja, vad kan jag säga, 17 år och tre barn i ett av landets ”särskilt utsatta områden” och jag känner mig trygg. Saker händer här som på andra ställen. I vår sommarstuga på välkänd ö känner jag mig också trygg. Men inte mer trygg. Ungefär samma saker är jag orolig över där som hemma. Mina barn känner sig trygga. Överallt träffar de barn och vuxna de känner och hälsar på. De kan gångvägar och genvägar och kollektivtrafiken. Jag åker hem sena nätter och visst, jag är inte avslappnad direkt när jag promenerar hem från hållplatsen kl 2 en fredag natt, men det är jag ingenstans. Jag är lite mer avslappnad när jag kliver av hemma än när jag kliver på i stan. Inte rädd på någon av platserna.
Känner judiska familjer som efter fler generationer i Malmö har valt att fly därifrån pga hot och förföljelse av muslimska personer/grupper. Vissa har flytt till andra städer, några vet jag har flyttat utomlands. Sjukt tragiskt
Det här vill jag gärna ha en utveckling av, eftersom du ändå skriver som du gör. På vilket sätt sätter vi stopp? Var femte invånare i Sverige är född utomlands. Hur tänkte du?
I all välmening; att regeringen skärper migrationspolitiken är väl ändå vedertagen fakta och inget Clara behöver stå till svars för?
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sveriges-nya-migrationspolitik/
Skärper, ja. Stopp, nej. Clara skrev att vi säger stopp.
I Malmö är 35% invandrare. Alla partier begränsar invandring. Inget parti är för obegränsad invandring. Alltså säger inget parti stopp och inget parti säger fritt tillträde. Claras påstående är alltså bara fantasier. Frågan är vad hon skäms för? För att hon själv väljer att bo där der knappt finns invandrare? Jag vill gärna veta.
Instämmer Maria! Du ringar in det så bra.
Tack 🙏
Håller med dig Maria! Man kan tycka olika om migrationspolitiken, men vi har verkligen inte sagt stopp.
Jag antar då att Clara hoppas och jobbar för att det ska byggas många flerfamiljshus i byn där hon bor så det blir den härliga mixen hon så gärna vill ha…. fast vänta nä.. det vill hon nog inte alls egentligen men att tycka att andra ska gilla det är ju enkel match att tycka bara man själv kan fortsätta bo och leva tryggt och bra.
Det finns redan lägenheter i vår by och det börjar till vår glädje snart byggas fler. Döm inte alla efter dig själv, hörru
Håller med Maria
Seriöst du kan väl flytta till Västerbottens inland när som helst, det finns lägenherer i alla större byar och folk ftån hela världen. Riktigt fattiga bor oftare på landet än i stan, Det finns billiga små ruckel att hyra här, inte i stora städer.Dina avundsjuka främlingsovänliga rader passar inte här. Lägg ner!
Det är väl ifrån svenska mått mätt höga nivåer det skärps? Dvs vi klarar inte att integrera de som redan finns här och behöver därför agera.
Tack förresten Clara för sådana här inlägg. Även om jag inte håller med om allt är det roligt att diskutera olika politiska ämnen. 🙂
Vi kommer inte klara integrera de få som vi nu tar in heller eftersom nuvarande regering och dess samarvetspartier försvårar för detta istället för att underlätta integrationen
Ingen regering har klarat det hittills.
Det måste vara svårt för våra politiker som inte riktigt ser den diskrepans som råder hos en del rödgröna väljare. Man påstår att man vill ha en generös invandring, men i verkligheten beter man sig annorlunda. Bor i helsvenska områden och har umgänge och fritidsintressen där det inte rör sig så mycket invandrare. Kanske är vissa helt enkelt för invandring, men inte integration? Jag har sett många inlägg i mina flöden sociala medier både på nationaldagen och runt valet av rödgröna bekanta där man låter ungefär som Clara. Människor kan bo i hutlöst dyra hus i Stockholm och klaga över bristen på mångfald i området man bor i. Och då förstår jag inte varför man inte väljer att bo i ett mer blandat område där huspriserna är betydligt lägre dessutom. Invandrare behöver integration, men någon integration blir det ju inte om svenskar flyttar på sig eller undviker skolor, områden, gym, idrottsklubbar, fritidsgårdar etc när det börjar bli mycket invandrare på dessa ställen. Sedan finns det ju naturligtvis en hel del rödgröna som har ett äkta engagemang för integration och bidrar fint till integrationen.
Word!
Jag älskar Sverige precis som det är, känner oerhörd stolthet och tacksamhet över mitt land🇸🇪🇸🇪🇸🇪Heja oss!!
Så sant och bra skrivet!
Olåst cykel! Spelar ingen roll hur mycket du låser och kedjar din cykel den blir stulen ändå. Det är fint att bo som du gör MEN det är inte representativt för Sverige. Ställ din cykel i Borås så får du se.
Trots cykelstölder gör jag ändå som du flaggar och hurrar för 🇸🇪 vårt fantastiska land. Det jag är mest tacksam för är vårt utbildningssystem Där det exempelvis inte kostar 100000 kr för ett år på högskolan.
Mycket vettigt inlägg! Vi har ett välstånd idag som är uppbyggt på att roffa åt oss billig arbetskraft, billiga naturresurser och exploatering av natur i länder med sämre miljölagstiftning. Va kan roffa åt oss för vi billigt kan transportera runt allt med hjälp av billig fossil energi som håller på att bokstavligen ta kål på planeten. Sen reser vi gränser och vägrar hjälpa människor från de områdena i världen som härjas av klimatförändringar och konflikter bottnade i resursfördelningar. I vårt eget land ökar klyftorna oxå där de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. Det är den asymmetrin som skapas i det kapitalistiska systemet som gör det möjligt att ackumulera välstånd. Det finns inte lika mycket resurser för alla på planeten så vi kan leva som de översta 10-20 procenten av världens befolkning. Många måste slita mycket och avstå mycket för att det ska bli den här enorma ackumulationen av materiellt välstånd till några få. Till exempel tänk vad som ligger bakom en tvättmaskin. För att vi ska slippa lägga en massa tid på att tvätta vår tvätt för hand… vi har ju ganska mycket tvätt här i väst världen.. så har någon behövt bryta metaller, pumpa upp olja, montera ihop maskinen och frakta den till en butik i väst världen som sen kan sälja den till dig. För att du ska ha råd med den måste några skapa storskalig produktion för att alla i ledet ska kunna plocka ut en profit och för att du fortfarande ska ha råd att köpa den. Ju längre bakåt i kedjan du kommer i produktionen desto mindre profit blir det. Man flyttar oxå med hjälp av billiga transporter(fossil energi) produktionen där billigast arbetskraft finns, billigast resurser finns och liberalaste miljölagstiftning finns. Så egentligen har vi inte skapt minde slit. Du slipper tvätta för hand men det är för du har flyttat din arbetsinsats till någon annan. Det är en förskjutning av arbetsinsats. Vi har en gigantisk armé av lågavlönad arbetskraft i vår globala ekonomi som sliter i sinnessjuka arbetsförhållande till en mikroskopisk ekonomisk ersättning… för att vi ska kunna ha fast fashion, leasing bilar på löpande band, mobiltelefoner, jordgubbar i januari och… typ tvättmaskiner. Man kan kalla det en typ av slaveri, löneslaveri.. men den är maskerad som en sorts frihet eftersom vi lever med den kulturella myten om ”the self made man”. Att alla kan lyckas och alla kan ta sig till toppen i systemet.. om man bara jobbar väldigt hårt eller är bra på att visualisera och manifestera 🤷🏼♀️
Man har ju länge undrat vad det här allas lika värde egentligen betyder. Hur mäter man det värdet? Om alla har olika resurser, har verkligen alla lika värde då? Varför har städerskor så lite lön jämfört med läkare?
Vissas barn är tydligen därmed värda mer än andras eftersom de är värda både högre levnadsstandard och mera trygghet (bättre boende i tryggare områden). Varför reflekterar inte folk på detta? Varför är det här inte en snackis?
Arbeit mach frei stod det på skyltarna vid entrén till koncentrationslägren. Får man ändå inte lite sånna vibbar i Sverige?
Några anledningar till att läkare har högre lön än lokalvårdare: Läkare har en högskoleutbildning på 5,5 år. Ofta också CSN-lån som ska betalas tillbaka. En läkare är svår att ersätta, få människor har kompetens att arbeta som läkare. Desto fler människor klarar att jobba med lokalvård.
Man borde kunna genomföra sina studier i Sverige utan att behöva ta lån. Det kunde bekostas med skattemedel och så la man ner en massa annat som finansieras med skattemedel som inte är lika nödvändigt. Finns ju hur mycket svammel som helst man lägger skattepengar på i dagsläget. Under studietiden kunde högskolestuderande få lön eftersom studierna i slutändan gör personen “samhällsnyttig”.
Städerskejobbet är lika mycket värt eftersom läkaren kan inte gärna operera i en smutsig operationssal, städerskan sliter ut kroppen i förtid etc etc.
Tack Clara och Fia för många kloka ord!!!
Och tack för att jag är född i Sverige (min pappa var född i annat land och kom som krigsbarn till Sverige) och får bo i Sverige!
Politiskt är vårt land pinsamt, finns ljusglimtar men naturen, vi som bor här och att vi ändå vill väl de flesta av oss det firar jag. 🇸🇪
Jag skulle gärna vilja veta, hur man lyckats med integrationen av flyktingar i byn där Clara bor.
Jag tror att många små samhällen gärna skulle få fler inflyttare, men dessvärre är det bostadsbrist på landsbygden. Få möjligheter att hyra något, och svårt att få lån för att bygga nya hus. De hus som finns till salu är sällan till salu, de blir istället fritidshus. Så tyvärr är små samhällen på landsbygden ofta segregerade.
Små samhällen lyckas allra bäst med integrationen. Lyckan att kunna ha ett fotbollslag och en ortodox kyrka i Överkalix beror helt på människor från Eritrea, Somalia och Etiopien. Res runt lite i landet så lär du dig kanske ett och annat.
Bra diskussioner i kommentarsfältet. Personligen tycker jag vi har en bit kvar när det kommer till att få bestämma över sin kropp. Exempelvis det som det rapporterades om på SR igår angående friad våldtäktsman i hovrätten trots konstaterad våldtäkt, det vill säga att samhället godkänner att män får göra som de vill med kvinnors kroppar utan rättsliga konsekvenser. Självklart är det här mycket värre i många andra länder, men vi är ändå inte i ett läge där kvinnor kan bestämma över sina kroppar i det här landet. Ett annat exempel är rätten till kejsarsnitt på human indikation, som ser väldigt olika ut beroende på var kvinnan söker förlossningshälso- och sjukvård.
Ja och kanske främst rätten till sin egen kropp för de stackars mobboffren i skolorna runtom i landet. Alla stackars barn som är förpliktigade att vara så många år på en plats där de blir fysiskt och psykiskt misshandlade. Det måste vara förskräckligt att inte få ha rätten till sin egen kropp i synnerhet i sådana fall.
I Sverige råder en tystnadskultur kring det här utbredda problemet. Många som är mobbade vågar inte tala om för någon att de faktiskt är mobbade. Och det är sällan någon lyfter saken och pratar om de här förtryckta barnen som tydligen inte har någon som helst rätt till sin egen kropp. Vi talar om barn som med stor sannolikhet kommer vara ärrade för livet. Som hade skolPLIKT…
Precis så! Tack!
Så sant!
Så bra!
Så tänkvärt!
Så viktigt!
Så rätt!
Så ”mitt i prick”!
Tack för att du vågar lyfta både bra och värdelösa grejer med Sverige <3
Satte ord på min känsla idag. Tacksam men inte stolt.
Så kloka ord, vi har förmånen att bo i ett land som man flyr till, inte från….
Men vi får inte glömma vår historia och inte ta allt för givet!
Överflöd, solidaritet och respekt är ord som inte får glömmas bort.
Instämmer helt!
Hur kunde det bli så här när Socialdemokraterna har styrt 75 av de senaste 100 åren, varav de åtta senaste?
Var är det riktiga arbetarpartiet för oss lågavlönade och för de i utanförskapsområdena?
Men Socialdemokratin ger jag inte mycket för. Inte som de utvecklats senare decennierna
Samma här men uppenbarligen är många nöjda med samhällsutvecklingen som skett eftersom de (S) har väldigt höga (högst av alla) siffror i opinionsmätningar.
Den slutsatsen är nog inte självklar.
Det bästa sätter om man ändå tycker att ett parti, tex socialdemokraterna har liknande grundinställning som en själv, men ogillar hur de har utvecklats de senaste decennierna är väl ändå att bli medlem och få vara med och rösta på vilka frågor de ska driva? Istället för att som många (inklusive jag själv fram tills nyss) bara beklaga sig. Själv gillar jag Göran Greiders tankar kring Socialdemokrati och hade önskat mer av den varan.
Ja det veror på vad du jämför med Sverige för 150 år sedsn ger en tydlig bild sv att SAP ich samarbetspartierna som till slut vann striden om allas lika rösträtt har gjort ett väldigt bra jobb. Att sossar numera är ett högerparti ska inte de gsmla lastas för.
Tack Clara för att du orkar och vågar tala klarspråk. Grattis till vår tur att vi får bo här 🌟
Genererar detta inlägg hatiska och hotfulla kommentarer för dig Clara?
Äntligen. “Mina” tankar speglade i en text. 💕
Precis så!
Tack, bra text! Har liknande känslor för nationaldagen.
Det är alltid intressant att läsa kommentarerna när du skriver dina politiska inlägg, Clara. Det framstår så tydligt att alla har sin åsikt och sanning. Det är intressant och ska ju vara så. Däremot upplever jag lite av en “stånga huvudet i väggen tills min bild av världen blir sann”-mentalitet. Inte förrän vi får till en öppen diskussion där man är villig att ändra åsikt kan vi komma till en lösning. Världen är inte svart eller vit. Därför gillar jag verkligen Kvartals försök till samhällsdiskussion med personer från alla slags politiska ståndpunkter. Lyssnar nästan varje vecka på deras Veckopanelen och har sedan jag började med det blivit mer öppen för att andras förklaringsmodeller ibland funkar bättre än mina. (Men inte alltid, ibland blir jag ännu mer säker på att jag är inne på rätt spår.)
Det är något märkligt med Sverige och många svenskar. När t ex övriga nordiska länder börjar se över sin invandringspolitik, så reageras det inte. Men när dagens regering börjar göra det man gått till val på, och valts in för att göra, då klagas det i högan sky, från vänsterhåll. Det är något man i väbsterkretsar inte gjort upp med från andra världskrigets dagar. Ett dåligt samvete som för överförs till dagens situation, som inte alls är densamma. Vi i Sverige har haft en invandring större än den till USA. Ett experiment av sällan skådat slag som kommer att kosta långt in i framtiden. Jag hörde ett inslag på p1 om detta och det var det bästa jag hört på länge. Jag är stolt svensk över att nuvarande regering kämpar för att komma tillrätta med det som gått fel i decennier, DECENNIER, och som ingen vågat beröra, pga locket som legat på sedan andra världskriget.
Tja, det är väl ytterst naturligt att klaga eftersom vänsterväljare inte röstat för denna regering eller den politik den för. Kommer personligen fortsätta klaga och jobba för vänsterpolitik.
Skav i din text Clara
När jag ser på dina bilder och bloggar där du värnar för mångfald (är enig med dig) men det blir inte trovärdigt när man ALDRIG ser att du själv har några vänner med annan bakgrund. Du umgås endast med personer som är lika dig själv. Och det gör de flesta men det gör dig inte trovärdig i det du skriver. En vågad fråga ”Hur många muslimer har du haft vid ert middagsbord?” Hur många ukrainare? Hur många afghaner har du haft hemma på en fika? Det går an att snacka politik och allt men när man som bloggare säger hur det ska vara utan att själv gå till praktisk handling blir man inte trovärdig.
Det du signalerar kring ett 50-tals vis att leva är helt fantastiskt, vi älskar det. Jag tycker mycket om din blogg.
Men om du tar initiativ till mångfald och umgänge över kulturgränser så gör du mer skillnad än bara snack.
När det gäller miljö och recykling är du helt trovärdig men inte vad gäller integration. Leva som man lär är bästa metoden eller att inte blogga om det alls. Nu undrar någon förstås om jag kastar sten i glashus och det gör jag inte.
Om vi alla bjöd in en arbetskamrat (gissar att din man har någon han jobbar med som är från ett annat land)
Besökte en flyktingförläggning och bjöd hem osv så hade livet för våra invandrade vänner varit helt annorlunda. (Och om du nu redan gör detta, skriv om det , det påverkar mer! Ingenkangöraalltmenallakangöranågot
Jättejättejättebra skrivet och resonerat, Inga! Tack.
Obs! Själv är jag för en generös och öppen invandringspolitik, och bor själv i ett bostadsområde med kanske 50/50 vad gäller de boendes etnicitet (icke-nordisk/nordisk ursprung).
Tack vare att jag bor där jag bor, så har jag nu vänner och bekanta från många delar av världen. Samma sak för mina barn. Men det skulle jag aldrig ha haft om jag inte bodde här. Tidigare var mitt umgänge helsvenskt, så jag kan verkligen skriva under på att integration måste genomföras genom att etniska svenskar är villiga att bo och dela en vardag med “invandrare”. Det räcker inte med att bara “tycka” en massa saker. Praktisera din övertygelse också!
Hej Clara,
Din blogg eller sida dök upp i mitt nyhetsflöde och som en Svensk trogen sitt land sen min födelse, blev jag nyfiken.
Med all respekt,
Jag håller inte med dig. Jag känner inte igen mig i dagens Sverige och inte heller i ditt Sverige.
Är född på Kungsholmen av arbetskraftsinvandrare från Grekland. Är uppvuxen i Rinkeby, dit vi flyttade när det var 85% svenskar som bodde där och en helt underbar ort att växa upp i. Jag har klassfoton från 1:a klass när vi är typ 6-7st med utländsk namn.
Lärarna höll högsta klass, på högstadiet kom många av våra lärare från nedlagda skolor i innerstaden.
Rinkeby var en idyll fram till ca 1990. Det sprängdes inga bomber, det sköts inte.
Vi som bodde här gjorde lumpen, blev fjälljägare, ingenjörer, naprapater, arkitekter, revisorer, officerare, FN-soldater, lärare och poliser etc.
1990 tvingades mina föräldrar som kom till Sverige 1957 att flytta från vårt bostadshus pga renovering.
De kunde inte sen flytta tillbaka till samma hus pga de chockhöjda hyrorna.
Men 1990 kom då så en flyktingvåg från Afrika och de flyktingarna fick bo i de nyrenoverade lägenheterna, vilka mina föräldrar inte hade råd att bo i.
Socialnämnden betalade flyktingarnas hyror.
Det blev starten på den sista befolkningsutväxlingen i Rinkeby.
De sista svenskarna flyttade från Rinkeby, likaså jugoslaverna, grekerna, turkarna och finländarna. De som var med om att bygga upp Sverige.
Idag bor jag i en svensk idyll där saker och ting är som i Sverige på 70-talet.
Tyvärr lider äldrevården svårt av problemet med icke svensktalande vårdare/skötare.
Det finns inga poliser.
Det råa våldet och narkotikan har smugit sig in här sakta men säkert sen flyktingkatastrofen 2015.
Men för de flesta av flyktingar så är orten alldeles för liten med sina 20000 invånare, så de flyttar härifrån och dit deras landsmän finns i större antal.
Jag har arbetat som polis i 31 år och idag när jag stoppar bilförare så förstår de inte vad jag säger eller skriver till dem. De förstår inte trafikskyltarna eller de latinska bokstäverna i skyltarna som t.ex. talar om att fordonstrafik är förbjuden mellan vissa klockslag, vissa veckodagar m.m.
Människor som inte talar svenska tar en massa tid och polisresurser i anspråk. Att komma till ett lägenhetsbråk där det vistas åtta eller fler personer och ingen kan svenska, tar enormt mycket med tid att höra med hjälp av tolk genom mobilen.
Ett vittnesförhör som i vanliga fall tog 10-15 minuter, tar då 45-60 minuter. Ni kan själva räkna ut vad den eller de patrullerna gör resten av kvällen. De är inte i stan eller någon annanstans och kan skydda medborgarna som rör sig där
Jag möts av ett våld som hör hemma på en krigsskådeplats.
Svenska centrala småorter har alla blivit av med sina poliser. Det är ett stort demokratiproblem idag i Sverige, då endast större orter har bemannade polisstationer
Mina barn i Stockholm fick lära sig att örlogsfartyget Vasa var ett handelsfartyg. Förvanskningen av Sveriges historia i sin helhet var chockerande.
Barn till nyrika föräldrar i Mälarhöjden gjorde sig skyldiga till allvarliga brott, speciellt i ”kriget” mot Bredängsgängen.
Det stora problemet har blivit att dessa nyrika svenska föräldrar ifrågasätter polisen när de kommer med deras barn i hampan och förklarar att ”Mikael” har betett sig provocerande mot andra ungdomar och slagits m.m.
Jag upplevde de utländska föräldrarna som mycket bättre på att ta emot sina barn när Polisen kom hem med dem. De föräldrarna ifrågasatte aldrig polisens skäl till varför de hade omhändertagit deras son, i alla fall aldrig framför barnet. Tvärtom markerade dessa föräldrar bättre mot sina barns dåliga beteende.
Sverige dras med människor som inte vill vara del av vårt samhälle. Människor som varken vill eller behöver lära sig språket eftersom allt och alla papper serveras på deras språk.
De bor trångbodda i stora antal för att våra generösa flerbarnstillägg, bostads- och socialbidrag ska räcka till att försörja hela familjen på 2 vuxna och 6-8 barn.
Detta skapar följdproblem på så sätt att barnen aldrig har en dörr att låsa om sig och ett eget privatliv. De hänger därför ofta med ”gänget” utomhus eller i ett bibliotek.
Vi har öppnat våra hjärtan för ekonomiska flyktingar. De flesta syrier kom till Sverige från Turkiet, där det inte rådde krigstillstånd eller förföljelser.
Nä Clara, jag tar gärna emot flyktingar men då ska de liksom vi alla andra dra sitt strå till stacken.
Arbetskraftsinvandrarna fick inget gratis och de tog seden dit de kom.
Hälsningar
Ioannis
Word 🙏
Arbetar också som samhällsbärare inom utbildningssektorn och ser konkreta situationer varje dag som beror på en otillräcklig integration/kravlös invandring. Jag betalar för det här, förutom skattemässigt, också med en dålig arbetsmiljö med personliga hälsoeffekter som följd och det är inte bara jag. Hur länge till ska experimentet tillåtas fortsätta i PK-Sverige?!!!
Jag beundrar dig, Clara, för att du släpper fram en del kritiska och ifrågasättande åsikter, som skiljer sig från dina egna. Tycker det är modigt och visar på en genuin vilja att förstå olika perspektiv. Tack 🙏
Hej alla,
Jag har läst flera inlägg, jättebra samtalston fast man pratar om politik. Underbart! Jag håller med många av er.
De flesta tycker vi behöver bli bättre på att integrera men väldigt få har flyttat till områden som behöver bli integrerade. Jag är ärlig med att jag inte vill bo i de områdena. Jag har blivit kallad svensk hora flertalet gånger när jag burit klänning i Malmö. Jag har blivit förföljd av invandrarkillar, slagen och spottad på när jag sagt ifrån. Jag har sett skjutningar, bilbränder och narkotika som sålts öppet på gatan. Jag har sett en kvinna bli svårt misshandlad för att hennes ex blev svartsjuk. Jag vill bo som Clara på landet där man inte behöver låsa cykeln och kan gå själv på kvällarna. Det finns många fina byar utanför Malmö men priserna där har gått upp något enormt och områdena där det är billigt bor bara invandrare och där vill inte jag bo. Jag vill vara en fri kvinna och bli bemött med respekt och tyvärr verkar många killar från Mellanöstern ha en förlegad kvinnosyn. Det är absolut inte alla men det sätter spår i en när man varit med om mycket elände.
Också bott i ett invandrartätt område (Tensta) under många år. För mig är Clara verklighetsfrånvänd och naiv samtidigt hon predikar en alltför invandrarvänlig politik så lever hon inte som hon lär utan känns stundom som en kvarleva från femtiotalet vilket jag inte har något emot, det är mysigt och trevligt. Men det blir svårt att ta Clara på allvar i den här frågan eftersom hyckleriet går i taket med en smäll när hon långt ifrån lever som hon predikar.
Efter mer än tjugo års erfarenhet av mångkulturellt boende in en invandrartät förort så är något av det som jag blir mest illamående av, är bättre bemedlades förmenta godhet, de som pratar om integration men bor i innerstan eller villaområden, alternativt landsbygd där de knappast finns några invandrare men gärna skuldbelägger och nervärdera dem som har erfarenhet och är av en annan åsikt, på det sättet har man hittills kunna lägga locket på, men nu kokar det rejält. Vet en socialchef i Tensta som sa redan för trettio år sedan sa, ” att vi sitter på en krutdurk, vi kommer få stora problem”, ingen lyssnade då en nu är vi där med all gängkriminalitet, klantänkandet, hederskultur och noll respekt för det svenska samhället. Vet att det inte är alla självklart men det räcker med det som är för att det ska ställa till med kaos och oreda, en stor säkerhetsrisk för Sverige. Sverige har gått över gränsen för vad landet klarar av.
Integrationen kommer aldrig att fungera för de som har råd flyttar så fort det blir för mycket invandrare, de har skett i exempelvis både Tensta och Rinkeby ändå tjatas de om integration om och om igen. Alla de “goda” kan göra något radikalt och flytta till dessa invandrartäta områden. Det är mycket snack och lite verkstad helt enkelt.
Du vet absolut ingenting om mig. Jag har släkt och vänner om bor/bott i Angered, Husby, Rågsved och Bergsjön. Flera av dem jobbar inom skolan där också. Det gemensamma för alla jag känner är att de tycker att integrationen misslyckats – men tankarna om lösningarna ser väldigt olika ut. Alla drar inte dina slutsatser och delar inte din bild och uppfattning. Så sluta försöka göra dig till talesperson för alla från orten.
Det skulle vara så fint och intressant att få höra vad du, Clara, själv GÖR för att bidra till en god integration mellan etniska svenskar och nyanlända (eller för all del, svenskar med utomeuropeisk bakgrund som kanske inte har så många vänner/bekanta med svensk bakgrund).
Kan du, snälla, skriva något om det också! Inga (kommentar högre upp) efterlyste det och jag med.
För det är knepigt med det uppdelade samhälle vi har, och där många etniska svenskar – trots goda och solidariska ideal – inte själva tycks vilja bidra till integration och förståelse mellan grupper, genom sin egen livsstil.
Jag kan förstå att det sticker i ögonen på en del… hur tänker du där, Clara?
“Du vet absolut ingenting om mig”. Så överflödig kommentar. Med all respekt Clara så är ditt levebröd att blogga om ditt liv. Jag har ALDRIG sett att du umgås med utomeuropeér.
Om du tror att jag bloggar om hela mitt liv och alla mina släktingar och vänner så har du verkligen bedragit dig.
Det luriga är ju att man nästan tror att vi får ta del av väldigt stora delar av ditt liv här i bloggen.
Bloggandets illusion, att vi tror att vi känner dig men såklart inte gör det.
Men kan du då inte berätta lite om det som inte syns, det som vi är så nyfikna på?
Är det så att du själv – rent praktiskt och handfast – engagerar dig i integrationsarbete? Hur i så fall?
Jag fattar att folk (även jag) undrar eftersom det här är ett ämne som engagerar.
Och eftersom du är samhällsdebattör och bland annat i den här texten tar upp så många viktiga ämnen, så får du nog leva med följdfrågorna.
Du är rätt oförskämd Clara. Hon skriver i jag-form och uttrycker sin åsikt, precis som du, ändå pådyvlar du henne ett epitet talesperson. Tål du inte höra åsikter från de som faktiskt bor i invandrartäta områden till skillnad från dig som emellanåt enbart pratar/umgås med de som bor där? Och som du märker delar inte alla din bild heller
Självklart ska vi lyssna på upplevelserna av de som bor i utsatta områden. Och det är ju bland annat det jag själv har gjort för att bilda mig en uppfattning.
Jag tycker att vi alla har ett ansvar för integrationen – precis som vi alla har att ansvar för miljön. Men stora problem kräver framförallt breda, övergripande samhällsinsatser på många olika nivåer. Och det är vad jag förespråkar och röstar för.
Tack tack tack!
Tack Clara för allt du delar med dig av! Trots att det vi ser bara är glimtar ur ditt liv, så är vi säkert många som inte skulle våga öppna upp oss ens en bråkdel så mycket inför en massa främlingar. Jag är jätteglad att du bidrar med så mycket klokskap om allt mellan himmel och jord: kroppsbild, utmattning, miljö, mat och så vidare.
Till er som prompt även måste få höra hur man kan bidra till integration även om man bor på landet, låt mig ge er några tips:
1. Gå med i en förening. Till exempel finns det många föreningar och kyrkoförsamlingar som anordnar språkcaféer. Andra förslag är att tillsammans i föreningen arrangera en aktivitetsdag för nyanlända. Det kan vara ett trevligt sätt att säga ”välkommen hit”, få nya vänner och samtidigt bidra med något ljust och glatt i tillvaron för de som många gånger bär på en gnagande oro över om de ska få stanna, hur allt kommer att bli, hur släkten mår och så vidare. Det måste inte vara en hjälporganisation eller liknande. Kanske kan idrottsföreningar ha prova-på-dagar för nyanlända? Förhoppningsvis har de roligt och vill vara med även i fortsättningen. I min förening anordnade vi en aktivitetsdag med utomhuslekar och pyssel – mycket uppskattat av alla närvarande.
2. Flera kommuner har någon form av integrationssamordnare. Kanske kan de hjälpa till med olika projekt om de vet att folk är intresserade av att delta? Vet man inte vem man bör höra av sig till, så kan man alltid ringa växeln för att bli vidarekopplad till rätt person.
3. En del kommuner erbjuder att man kan vara fadder för en nyanländ, vilket egentligen mest går ut på att hitta aktiviteter som man båda tycker är roliga att göra tillsammans, prata svenska och hålla kontakten.
4. Ett självklart tips, men jag vill ändå nämna det: Ta chansen att småprata med kollegorna, med personen som sitter bredvid dig på bussen eller i väntrummet, med den som åker samma hiss, med kassörskan i affären… Ja, ni fattar poängen.
5. Ta diskussionen när människor i din omgivning kommer med förutfattade meningar om invandrare. Det handlar inte alltid om att: ”jag har rätt – du har fel”. Ibland räcker det att bidra med sitt perspektiv och hjälpas åt att se fler möjliga tolkningar. Det är inte särskilt lätt för den som kommer ny till ett samhälle att känna sig delaktig om man ständigt möter människor som nedvärderar en.
6. Istället för att kräva att andra redovisar exakt allt de gör för att främja integration – berätta vad ni själva gör! Fyll på med tips.
Fast jag tror kanske inte att de undrande rösterna främst vill ha tips från Clara om hur man främjar god integration. Snarare undrar nog många om hon lever som hon lär.
För om man ger sig in i samhällsdebatt (och i det här fallet faktiskt har en enorm påverkan genom en stor plattform), så kan det också också komna förväntningar på en fördjupning av debatten.
Det många undrar är: Hur GÖR Clara för att främja en god integration?
Hon svarar att hon röstar, umgås med systerns stora nätverk av människor från olika delar av världen samt att hon träffar folk genom kyrkan.
Det är ett ganska fattigt engagemang, skulle jag vilja påstå. Att bara mer eller mindre indirekt stöta på människor från andra kulturer. Jag tror att det av alla oss etniska svenskar krävs mycket mer än så, om vi säger oss vara för en generös flyktingpolitik och positiva till invandring. Jag tror att samhället och vi själva ÄNNU MER måste leva som vi lär. Precis som Inga skrev, bjuda hem folk, sträva efter ett aktivt umgänge med människor som har andra bakgrunder än vi själva.
Ja, många av dina tips är ju suveräna. Men då krävs det också att etniska svenskar är villiga att delta i sådana aktiviteter. Man kan liksom inte rösta för att lagstifta fram en lyckad integration och tro att det räcker, så länge som etniska svenskar flyttar ifrån de orter där integrationsarbetet verkligen behövs. Integration är ett ständigt pågående arbete och jag förstår att folk just i det här fallet önskar mer av “leva som man lär” – snarare än bara fina ord.
Annars blir det lite “not in my backyard” när man själv lever i prick det samhälle som SD längtar efter, men samtidigt säger sig vara för en annan typ av samhälle i övriga delar av Sverige…
Det jag reagerade på var att en del verkade ta för givet att man inte kan umgås med invandrare om man bor på landet, och att man på något magiskt sätt skulle bidra till integrationen bara genom att bo i ett invandrartätt område. Det är såklart lättare att ses ofta om man bor nära varandra, men det är liksom inte den enda aspekten. Mindre kommuner har till exempel ofta bara en högstadieskola, en sporthall, ett badhus. Där samlas alla, oavsett var i kommunen man bor.
Min poäng är att man inte kan avgöra någons engagemang utifrån var personen bor. En del bor i invandrartäta områden utan att någonsin försöka bekanta sig med grannarna. Bakom ryggen kallar de grannarna för svartskallar och väljer istället att umgås med andra etniska svenskar. Andra bor på landet, men träffar invandrarvänner flera gånger i veckan.
Jag tror inte att någon av oss läsare kan avgöra om Claras engagemang är ”fattigt”. Kanske träffar hon människor via kyrkan jätteofta och är jätteengagerad? Kanske träffar hon dem två gånger om året och inte bryr sig däremellan? Oavsett vilket, så måste väl inte alla göra allt perfekt från början för att få ha en åsikt? Jag tycker inte att man måste sitta på alla svar, även om man har en stor plattform. Många av kommentarerna håller trots allt med Clara, så det vore intressant att få input från dem också.
Ja, absolut, jag håller med dig i ditt resonemang. Man kan definitivt vara engagerad i integrationssammanhang utan att bo i stan eller liknande.
Och jag noterar också att många håller med Clara i hennes ideologiska ställningstaganden. Även jag tycker ju som hon när det gäller invandringspolitik.
Det som är intressant är vad som händer sedan, när en del ifrågasättande kommentarer ramlar in. När folk skriver (till SAMHÄLLSDEBATTÖREN Clara) typ: “Jag håller inte med dig, jag har dåliga erfarenheter av en misslyckad integration.. och det är ju lätt för dig att tycka som du gör, när du inte drabbas som jag och många andra. Vad har DU att säga om det?”
Och så möts de av typ tystnad eller aggressiva svar. Clara är såklart inte skyldig att redogöra på pricken för vem hon umgås med och hur, men jag håller med Inga om att det känns rätt så himla osannolikt att det döljer sig ett aktivt umgänge med andra grupper än etniska svenskar, bakom det som beskrivs i bloggen. Allt annat beskrivs ju. Matlag, bästisar, PT och frisör med svenska namn, terapi, livsångest, tro, barnuppfostran, ekonomi, miljöengagemang, renoveringar, träning och DIY. När hon beskriver typ allt annat i livet, varför i hela friden skulle hon då gömma undan ett integrationsengagemang? Nä, det framstår som att hon knappt känner en enda “invadrare”. Och på de flesta bilder (även de mer suddiga och mer bakifrån) syns idel blonda, råttfärgade och kanske brunghåriga kalufser. Sällan eller aldrig något svarthårigt, eller någon sjal.
Och då kommer det där skavet. Lev som du lär, eller vill du inte det? Varför då i så fall? Det är ju DET som är det intressanta.
Och att “leva som man lär” innebär såklart inte att Clara måste flytta till ett invandrartätt hyreshusområde i stan. Hon kan bo precis var hon vill, och kan fortfarande ha precis de åsikter hon har.
Men hon kan åtminstone – som den samhällsdebattör hon också är – medge att hon lever extremt privilegierat, segregerat och långt ifrån den verklighet som är konsekvensen av bristande integration.
Och så kan hon och alla andra som tycker som hon, ja även jag i det här fallet, börja försöka omsätta engagemanget från ord till handling. Till exempel på något av de fina sätt som du föreslår!
Vi lever i en tid där det är oerhört lätt att torgföra åsikter, men där viljan att engagera sig i handling är desto mindre.
Om du är glad och skamsen på nationaldagen, Clara, så gör då något på riktigt för att motverka SD:s allt större inflytande. Visa dem och alla andra invandringsseptiker att det är både meningsfullt och viktigt att dela livet och samhällsutrymmet med alla “dom” som inte är som “vi”.
Samt att hon själv inte kan/vill/förmår/är intresserad av att själv aktivera sig på
Oj, det kom några extrarader i min kommentar. Vill/förmår/kan osv. Dessa var inte tänkt att vara med. Bortse från dem, är ni snälla.
Och här kommer mina “tips” som faktiskt inte är speciellt revolutionerande: Jag BOR i ett multikulturellt område. Mina barn leker ute på gården med barn vars föräldrar kommer från Syrien, Kurdistan (utspritt över olika länder), Bangladesh, Palestina, Somalia, Kenya, Finland, England, Libanon, Iran och Sverige.
Och jag själv umgås med dessa barns föräldrar, mina grannar.
Jag är engagerad i en familjs LVU-process, och har på köpet blivit mycket god vän med både pappan och mamman i den familjen, kurder.
Mina barn tränar basket med barn med grekiskt ursprung.
Men vet ni, om jag hade haft mer pengar så hade jag förmodligen aldrig bosatt mig här där jag nu bor. Det är den hemska sanningen. Förmodligen hade jag valt ett “finare” område (där det också automatiskt hade bott fler etniska svenskar).
Nu är jag glad att vi ändå hamnade här för vi trivs otroligt bra. Men jag är verkligen ett levande bevis för att integration också måste LEVAS, inte bara pratas om.
Du har skrivit många vettiga kommentarer i diskussionsfältet, tack för dem!
Det tror jag inte. Självklart väljer du vad du vill visa. Du skrev själv: “Jag har släkt och vänner som bor/bott i Angered, Husby, Rågsved och Bergsjön.” Så bra att du kan vidga ditt perspektiv genom dem. Indirekt så berättar du om din egen (brist) på erfarenhet.
Jag tänker inte redogöra för det etniska ursprunget bland mina släktingar och vänner för dig. Men jag träffar människor från många olika bakgrunder framförallt genom kyrkan – och just idag genom min syster som har vänner från alla världens hörn. Denna kommentar skriver jag tex från en fest med människor från bland annat Pakistan, Iran, Lettland, Tyskland och Österrike. Vad mer behöver du veta?
Berätta gärna själv vad du gör för att främja integrationen.
Det tror jag inte. Självklart väljer du vad du vill visa. Du skrev själv: “Jag har släkt och vänner som bor/bott i Angered, Husby, Rågsved och Bergsjön.” Så bra att du kan vidga ditt perspektiv genom dem. Indirekt så berättar du om din egen (brist) på erfarenhet.
Jag förstår inte diskussionerna kring att ”leva som man lär” här… man måste väl få lov att ha en åsikt kring hur politiken förs i Sverige oavsett hur man bor och lever. Man måste inte arbeta med integration för att ha en åsikt om hur politiker hanterar denna fråga. Man måste inte vara kompis med folk från andra nationaliteter eller bakgrunder för att få fundera över hur man på strukturell nivå hanterar bostadsbyggande, skolor och växande klassklyftor!