Vi har precis kommit hem efter en vecka hos Jakobs mormor! Där har barnen levt rövare på bästa sommarlovsvis och jag har sovit middag varje dag. Bara slocknat med en bok i ansiktet, helt död och avdomnad. Så semesterhärligt!

Det har varit omväxlande väder – men vi har varit duktiga och badat vid varje chans vi fått. Hela högen (nästan) på väg till sjön.

Först traskar man förbi alla gulliga hus

Sedan går man ner i den branta backen med den fina utsikten.

Hälsar på mjölkkorna.

-Hejhej!

Tänka sig att det finns folk som tycker att kor ska stå inne i en ladugård året om istället för att gå ute om somrarna?! Fy!

Vid sjön kan man leka med trampbåten och åka sup

Fika badkex och köpesmuffins och ligga på filtar och slänga käft. Det är väldigt fnittrigt, retigt och skojigt i Jakobs familj med hans mamma, mostrar, mormor, systrar och hans kusin Felicia.

Det passar mig som är både retig och fnittrig helt perfekt!

Barnen härjar och leker och bråkar och blir sams och positionerar sig i olika konstellationer.

Fina utsikter i varje vinkel

Särskilt denna.

Farmor har lärt Folke Alfapet och så har vi spelat Hitster vilket visade sig vara ett väldigt roligt musikspel!

Barnen har täljt vapen inför kriget i stugan. Ett sommarkrig rasar nämligen varje år, med kusinerna och alla kompisar som är där i slutet av juli. En av sommarens höjdpunkter.

Vi har badat i regn och badat i solsken och badat i stormvindar. Ibland har det bara varit tolv grader i luften men vi har badat ändå. Jag har ju lovat mig själv att försöka bada varenda dag under sommaren och det funkar verkligen. Det blir liksom MER sommar på det viset.

En riktigt, riktigt regnig dag då det knappt gick att gå ut lånade vi istället gympasalen som tillhör den gamla skolan. Så byggde vi en hinderbana och lekte bort några timmar tillsammans. En trevlig aktivitet.

Och efter regn kommer solsken

Och kvällspromenader

Nu blommar allting som allra vackrast i Västerbotten!

Inte vill man resa bort den här tiden på året. Fattar ingenting.

Barnen har övat på att stå på huvudet

Essa övar på att våga hoppa i från bryggan när vi badar. Hon vill också vara med!

Trehjulingen har gått varm och han har haft en skål med fryst mango på släpet som han kör runt och bjudit förbipasserande på. Och i brist på förbipasserande äter han det mesta själv.

En eftermiddag bestämde vi oss för att bestiga Vitberget och gå upp i det gamla brandtornet nästan 600 meter över havet.

Det är en fruktansvärt läskigt vandring upp i tornet. Men upp gick väl bra.

Barnen letade kyrktorn och Uffe tryckte sig mot väggen och jag kände paniken stegra sig i kroppen. Plötsligt när jag var där uppe förstod jag inte hur jag skulle våga gå ner igen och hur jag kunde vara så dum att jag tog upp barnen i ett sånt högt torn med så läskiga trappor och glesa räcken. Höll på att svimma innan jag var nere. Fick örfila mig själv mentalt för att palla med.

Hjärtklappningen höll i sig till dagen därpå. Ändå stolt över hur jag utmanar höjdrädslan hos mig själv! Tycker ju att det är ganska otäckt att stå på en stol hemma och skruva i en taklampa i vanliga fall – och så sjåpig kan ju ingen människa stå ut med att vara.

Efter en underbar vecka är vi nu hemma igen. Vi har packat upp, städat och ikväll ska jag baka småkakor till Folkes födelsedag. Det regnar ute och är alltså perfekt läge för Maria Langdeckare och kakbak. Imorgon kommer min systers familj till oss och hälsar på. Bara roliga saker framför oss!