Dagarna här i stugan går så snabbt och så långsamt. Jag är både lugn som en filbunke och full av FOMO. Vill haka på allt mysigt som finns. Ska ni spela kort? Jag är på! Ska ni ro ut? Jag hänger med! Morgonbad? Absolut! Ska ni måla om vedboden? Givetvis hjälper jag till! Och så finner jag då att det för ovanlighetens skull gått flera dagar mellan mina blogginlägg. Jag tycker mig nämligen inte hinna med att blogga. Jag har för mycket vilsamt att ägna mig åt!
Men här kommer i alla fall några bilder från de senaste dagarna.
Det är ett fantastiskt hjortronår och en tryckande varm morgon rodde vi ut till en bra myr. Snart upptäckte vi sjöpirater som försökte komma ikapp oss.
Det blev en hetsig tävling men till slut kom storbarnen nog nära för att ligga och och hålla sig i båten medan vi bogserade dem.
Ett sånt njutbart sätt att transporteras!
Men snart var vi framme och de fick paddla sista biten själv.
Zooma på denna bild och spana i mängden bär kring Bertils fötter.
Alla fem barn var med och plockade och vi fick ihop en ansenlig mängd hjortron. Men efter en timme var alla så överhettade och stingsliga. Så då rodde vi tillbaka igen.
Halvvägs mötte vi kompisarna som var ute med flotten. Så då bytte vi last och såg dem puttra iväg med alla sina vänner.
Jag vill väl också vara tolv år, ha ett oändligt långt sommarlov och sitta på en flotte med mina kompisar och försöka fånga vass mellan tårna.
Barnen badade från flotten och vi badade från strandkanten. Och när vi kommit hem igen var det dags att rensa bär.
Placerade mig skönt i en solstol med bunkarna redo. Plockar mest moget men en hel del omoget (som lossnar utan att man skadar plantan) plockas förstås också.
Otrolig storlek på bären i år.
Lite kart som fick eftermogna på en bricka. Så härligt att sitta med utsikt över sjön och höra barnens härjningar från bortöver i byn och Jakob och Clemens som stökar på i bakgrunden. Clemens murade en ny sittbänk till grillen, sedan den förra gått sönder. Och Jakob påbörjade projektet med att räta upp vår bågnande ladugårdsvägg.
Anna drog igång projektet att slamma om vedboden. Till sin hjälp hade hon en lat liten mansplainer som kom med goda råd och synpunkter.
Slamma väggar och dricka öl! Match made in Lappland.
Första skörden redo. Somligt fryses in, annat görs till sylt på direkten. Hjortronsylten blir SÅ mycket godare om man kokar den på färska bär istället för frysta. Det bittra försvinner nämligen helt.
Kolla förresten skillnaden på obestruken dörr och målad vägg!
Givetvis sattes barnen i obetalt arbete. Belöningen är det fina resultatet efteråt! De var ganska duktiga och slamfärg är ju också så tacksam att jobba med. Inte så noga hur man slabbar på.
På kvällen hade Clemens gjort ett rollspelsäventyr så då spelade ungarna uppe på hallen, vid pysselbordet under tvättlinorna.
Och som vanligt blev det ett sent kvällsdopp. Vi har helt vänt på dygnet och alla barn utom Ulf somnar vid halv elva varje kväll. Det är helt åt skogen! Men ett kallt bad avrundar dagen på ett bra sätt. Det är så härligt att tvätta håret i sjön, tvåla in sig och dyka sig ren. Vi kvällsbadar nakna – för här kan man vara ifred!
Och det här är ungefär så långt min skönhetsrutin sträcker sig i stugan. Har sminkat mig en enda gång sedan vi kom och har helt slutat styla håret. Rakar inte benen och deodorant är inte nödvändigt eftersom jag ju ändå badar hela tiden. Och klädmässigt går jag mest runt med klut i håret och någon skön sommarklänning.
Morfar kom tillbaka igen. Den här gången för att stanna några dagar och fiska. Vi åt frukost och planerade stordåd.
Älsklingsfrukost bestående av långfil och nykokt hjortronsylt. Avslutade med att bryta över lite knäckebröd.
När kvällen kom rodde jag och Anna ut nät. Stilla på sjön och en vacker solnedgång
Jag brukar ro och Anna brukar lägga i och ta upp näten. Vi börjar få till snitsen så att till och med min gamla morfar K-G skulle varit nöjd med oss!
Tidigt nästa morgon tog vi med oss barnen i båten och åkte ut och vittjade. Tjihoooo! 52 aborrar och 2 sikar på näten!
Jakob och Clemens kom efter på SUP:arna för att inspektera fiskelyckan. Essa älskar för övrigt att suppa med Jakob. Så länge hon bara får hänga med sin flock är hon pigg på att testa det mesta.
Fiskelycka!
Sedan blev det bråttom att få loss fisken från näten, i den varma julisolen. Morfar lärde barnen hur det ska gå till.
I början är alla lite kräsmagade, men med tiden kommer de loss.
Jag lärde Lykke hur man tar ut inälvorna på en aborre.
-Ta iii! Du måste trycka allt du har för att komma igenom!
En spännande och ganska ruskig aktivitet.
Så duktiga barn
Och efter att de rensat fisk ett tag bytte de aktivitet och fortsatte istället med att slamma uthuset.
Efter en stund kom kompisarna förbi. De ville gå och bada, så för att skynda på det så satte de genast igång att måla färdigt väggen! Tillsammans gick det på nolltid.
Så mysigt med aktiviteter i vare hörn på vår stora gård. Juni var dock varken intresserad av att måla eller rensa fisk, för hon hade fullt upp med att tillverka en vadderad sits till pakethållaren. Så att det ska bli skönare när Bertil skjutsar.
Blev en riktigt stilfull sådan med fransar och olika sorters mönster!
Den här synen gjorde mig full i skratt, för det är en sådan bild av min barndom! Karlar som står tillsammans med röven i vädret och kliar sig i huvudet, böjda över någon slags maskin som vägrar samarbeta. En cykel, båtmotor, moped, gräsklippare eller skoter. ÄLSKAR den här synen!
Jakob har för övrigt lyckats skaka liv i vår gamla veteranmoped och putsat upp den så att den blänker. Den här tjyvkörde jag runt på från elva års ålder, på skogsvägar och grusvägar häromkring. Första gången jag provade köra den hade min pappa glömt berätta hur man bromsar, så det slutade med att jag körde rakt i diket.
Vi har har en sådan härlig arbetsgemenskap i stugan! Alla pysslar på med någonting som bidrar till helhetens goda. Lagar, målar, skruvar, fiskar, rensar bär eller som här – beskär buskar. Jag har klippt ner en massa övervuxet för att göra gården ljusare och öppnare och minska mängden mygg.
Anna hittade ett humlebo och markerade ut det för att ingen ska störa småkusarna.
En störd kuse.
Efter fiskrens, måleri och beskärning var bad högst nödvändigt!
Jag har slutat räkna hur många bad barnen tar per dag. Mellan fem och tio är det i alla fall.
En rar liten badsjö är det och eftersom den är så grund blir den fort varm.
Efter badet fick alla barn hjälpa till att släpa kvistar, sly och lägga på en stor hög som kan brännas till hösten. Det var svettigt och klibbigt
Och efteråt försvann alla till diverse solstolar…
och hängmattor och försjönk i serietidningar från 1978
Och middagen intogs sent på uteplatsen.
-Mormor skulle vända sig i sin grav om hon såg hur gröligt vi har det, sa jag.
Men sedan kom jag på att hon nog skulle vända sig tillbaka igen när hon inser att vi vi nu vårdar och njuter hennes och morfars gård mer än någonsin!
27 svar
Åh va härligt det ser ut! Jag försöker att bara glädjas men blir samtidigt lite avis… Har också en stuga och sjö som ärvts av morföräldrar, men inget syskon med familj att dela tiden här med. Lyckas övertala sambon att följa med men skulle vilja fylla min finaste plats med fler av de jag älskar…
Men du gläd dig åt det ärvde ….kanske finns nån liten barnfamilj som du kan bjuda med bara så därsom inte har tillgång till nån badsjö ….som skulle bli så tacksam att bara få en förfrågan…Jag lyssnade på OMAR ALSHOGRE sommarprat , flykting från Syrien typ 2016-17 Hur han sitter i ett väntrum med sina dammiga kläder ( ja det varenda STARK HEMSK berättelse ) i väntrummet sitter ett par med en liten bebis i famnen Omar bara tittar och tittar på underverket. Så blir den ungamamnan inkallad av sköterskan, pappan går ochsätter sig bredvid Omar Ingen behärskar något gemensamt språk, pappan förstår att flyktingen kommer från Syrien. Han tar fram sin mobil och skriver på Google translation ” Hej jag heter Jakob, vill du hålla i henne”? OMAR svarar Jag heter… det här är min lillebror (typ 11 år) ja, får jag hålla”?
Det slutar med att Omar och Jakob byter mejladresser och det blir en livslång kamratskap Jakobs pensionerade föräldrar tar kontakt och Omar + bror kan flytta in hos dem och få en bra start i sitt nya land. Lillebror med skola och Omar med språk och utbildning senare jobb. I Syrien har Omar fängslats som tonåring, suttit 3år i tortyrfängelse, överlevt, kommit ut pga att hans mamma som inte mördades när övriga familjen strök med fick ur honom (på bekostnad av en medfånges liv) så det kan gå när vi vågar säga ” HEJ…” till en medmänniska ……
Ååh, såå underbart! Påminner om mina bardomssomrar i Gästriksland. Skillnaden var att vi plockade blåbär istället för hjortron 🙂
Längtar tillbaka till evighetslånga sommarlov med bad, mygg, lek och skoj!
Så fint du skrev om din mamma. Kram
Så fint blogginlägg med alltid lika fina bilder. Ni gör så mycket trevligt. Jag tänker på begreppet aktiv vila. Blir faktiskt riktigt avundsjuk på alla hjortron ni plockat. Och hjortronsylt som är så gott. Fast det kanske är konstigt att jag blir avundsjuk när jag själv inte är någon bärplockare, men men… Ha det fortsatt jättebra.
Serietidningar från 1978 🥺
Ljuvligt att läsa o ta del av bilderna.
Tack!
Gamla serietidningar, bad och bärplockning det är sommarlov!
Ett tips; När man tar upp nät så lossar fisken vartefter man tar upp nätet, sen sköter man det blodigaste av rensningen direkt när man kommer iland innan man tar hem fisken.
Vi går iland på vår egen tomt så det är smidigast att göra det uppe vid huset istället för nere vid bastun där båten ligger. Har lärt mig fiska av min morfar vars föräldrar försörjde sig på att fiska på detta vis, i precis den här sjön.
Fantastiskt inlägg. Fint att se barnen få vara just barn och på en så underbar plats. Att redan vara med och sköta sysslor och ta hand om gården bådade ju gott. Mycket fint! (Och befriande att se alla härliga kläder, flytvästar och dynor i alla färger och mönster, och inte behöva se beige, beige, beige matchat med mer beige)
Ja det älskar jag också! Är så less på vitt och beige och det här sjukhusneutrala som är så modernt.
Exakt vad jag också tyckte!!! Åhhh…vad härligt med alla klatschiga färgerna! Helt underbart. Mer färg åt folket.👌👌👌
Fantastiskt! Och återigen blir jag modfälld då vi inte ens får ut barnen från rummen. 😭 Men jag gläds så innerligt med er!
Det kan ju vara olika i olika åldrar så klart. Vår son fyllde nyss 13 år och han är gärna för sig själv på sitt rum. Det blir en hel del dataspel och han umgås med kompisar online. När jag föreslår någon aktivitet säger han ofta nej. Det kan ju också se olika ut i olika familjer beroende på vilka liv man lever. Jag tror inte att det är någon fara så länge man som förälder visar intresse för sina barns liv och visar att man finns där. Det är så lätt som förälder att drabbas av dåligt samvete och tänka att alla andra gör eller har det så mycket bättre. Jag brukar också drabbas av det där dåliga samvetet titt som tätt, men det betyder ju inte att jag ÄR en sämre förälder för det.
Jag blir förtjust i tanken på er fina gemenskap. Barnen och sommarlov och kompisar och skog och natur. Jag hade dock velat förflytta platsen lite mer söderut, Småland eller något kanske. Vet inte vad det är med Lappland som ger mig rysningar. Att det är så långt till ”världen”? Jag älskar ensamhet men den ska va självvald. Nu ser ju ni inte alls särskilt ensamma ut. Jag bor i Skåne men har rest en hel del i norr och det är något oklart över vad som skrämmer mig.
Härligt det ser ut med hunden på sup! Jag har också en BC samt en dansksvensk gårdshund.
Det kanske är det man inte är van vid som “skrämmer”? Jag bor ännu längre norrut och i glesbygd och är född här. Jag bodde i Stockholm ett tag och de mörka sommarkvällarna hade jag svårt att vänja mig vid, det var kusligt. För att inte tala om mängden folk, haha. När jag sen rullade in i min by så var det som att någon lade en varm hand om mitt hjärta. Det är fantastiskt att resa i Sverige och se allt fint och olikt men det är här man vet var stigarna går och man vet vem som är släkt med vem. Det är här man känner var gäddorna står, det är hit man kommer när man kommer hem.
Euskefeurat i våra hjärtan ❤️
Så ljuvligt att det gör lite ont i hjärtat! Gamla serietidningar, bad, hjortronmyrar, abborrfiske och framförallt en massa fri lek, påminner mig om barndomens somrar i Norrbotten.
Åh, abborre som är så gott. ♡
Och jag blir lycklig av att få se bilder på essa. Ha en fortsatt härlig sommar.
Bilden med båten uppochner är magisk. Jag har längtar efter ditt inlägg. Tack.
Långfil?!?! Finns det på affären? Vilket mejeri?
Mig närstående personer deppar djupt sedan långfil försvunnit från mejerihyllan i Mälardalen…
Norrmejerier har långfil.
Härlig sommar ni har. Ditt inlägg påminde mig om hur mycket jag saknar långfil och för all del även filbunkar. Min barndoms somrar tillbringades mycket i Österbotten och just långfil och/eller filbunkar är svårt att få tag på där jag bor.
Så olika det kan vara! Vi fryser in nästan alla hjortron för att sedan tina och koka sylt allt eftersom – för att få njuta av doften och smaken av nykokt färsk hjortronsylt hela vintern. Tycker inte alls att sylt som stått ett tag i burk smakar lika gott även om den är gjord på färska bär. Låter också alltid karten vara kvar bland de mogna bären eftersom jag fått lära mig att sylten blir bättre då.
Underbara inlägg från stugan! Lever liknande stugliv i södra delen av Sverige men här går nästan all tid åt att hålla koll på sjövilda barn och laga mat. Inemellan plocka några dl blåbär att göra en paj på. Men tröstar mig med att det nog blir lättare när yngsta barnet är 5 år och inte som hos oss, äldsta barnet 5… !? Det bästa just nu är när kvällen lagt sig, vinden över sjön mojnat och alla barn somnat 😊