Förra lördagen kom Anna hem till oss. Så mysigt att hon kommit två gånger den här hösten!

Vi åt middag hela familjen och barnen hade huggit ved och gjort upp eld i bastun…

…så att vi kunde avsluta lördagen med ett bastubad. Precis vad som behövdes efter en kall och ruggig dag!

Månen hängde bakom molnen och direkt efter att vi bastat och badat klart somnade vi sött i våra sängar.

På söndagsmorgonen ville Uffe visa frissig, nyvaken moster hur han bygger ett legosvärd.

Sedan åt vi långsam frukost innan jag, Anna, Essa och Uffe rattade bil + släpvagn upp till sommarstugan. Där vi skulle spendera sex dagar.

Vi kom fram på eftermiddagen, eldade och gjorde en enkel middag. Älskar det här skruttiga lilla köket bestående av ett hopplock av det vi funnit i förråd och uthus.

Sjön låg kav stilla och efter maten gick vi ut för att hämta ved.

Anna iklädd farbror Lars gamla skinnpaj

Perfekt patinerad

Vi rastade Essa och Uffe fick ta fram sin cykel.

Mycket spring i benen efter hel dag i bil.

Blek och trött, plockade in sommarens sista blomster.

Spana i mitt lår förresten. Så här ser alla ullunderställ ut när man lider av lårskav! Eller jag lider inte av det – jag bara har det. Och nöter samtidigt hål på låren på vartenda par byxor jag införskaffat.

Nattfrost väntade så detta var i sista momangen.

Älskar att komma fram hit, elda i alla eldstäder, värma te, köra igång elementen och ta på sig ulltofflor och myskläder.

Ljuset som alltid är tänt för mormor och morfar.

Kvällsfika i soffan, för att avrunda dagen

Innan måndagens slit och släp skulle ta vid.

Vi laddade upp med havregrynsgröt på måndagsmorgonen. Vispar alltid ner några ägg mot slutet för att det ska bli mer mättande.

Uffe satt och ritade, Anna jobbade och jag tog itu med att riva ut ALL mögig inredning i jordkällaren med kofot.

Jobbade som en tok med detta i två hela dagar, assisterad av Anna kvällstid. Till slut blev vi klara. Nu är det bara rörmockaren och elektrikern som måste komma och göra en insats och sedan är källaren i sin ordning igen.

Det har mest varit regnväder i stugan. Men det gör inte så mycket. En dag blev det uppehåll och då skyndade vi oss ut. Essa drack ur kallkällan

Jag beundrade hösten

Och sedan tog vi itu med diverse stug-fix som behövs för att kunna stänga stugan. Vi vände båten, täckte skorstenen med hönsnät för att hålla småfåglarna ifrån den. Reste stegen till sotaren, la sten framför vedboden som dränering, bar in utemöbler, städade ur garaget, körde bort skrot och tusen andra små, men nödvändiga grejer.

Avslutade med att grilla korv och fläsk vid eldstaden till middag. Svettig, sotig, lortig och lycklig.

Traditioner är till för att hållas.

Vi hade det så fint vi fyra.

Uffe mutade Essa med korv för att få sällskap in i den läskigt mörka vedboden…

Det gick fint.

Sedan satt vi där tills det började skymma

Vemodigt att tänka på den fina sommaren vi lagt bakom oss och att det dröjer ända tills påsk innan vi kommer hit igen.

Där jag satt och tittade på de nakna träden och den ljusa himlen kom det för mig att det lika gärna kunde ha varit en valborgskväll, som en av de sista dagarna i september. Himlen var precis lika! Men den tanken gjorde mig inte mindre vemodig.

Väder i stugan är aldrig dåligt egentligen. Det är bara olika. Att gå ut och leka i skogen bakom huset var en höjdpunkt för Uffe.

Vad spelade det för roll att regnet öser ner?

Medan vi har arbetat har Uffe varit fullt upptagen med att pärla

Tjugoen pärlplattor närmare bestämt. Men jag skulle ljuga om jag sa att han inte också suttit vid paddan väldigt många timmar. Det fick bli en vecka med undantag från de vanliga rutinerna.

Vi har haft så intensiva dagar. Jag har inte ens hunnit öppna mitt akvarellblock för att måla, ej heller läst en sida i mina medhavda böcker. Varje kväll efter att vi röjt färdigt har vi tänd ljust och druckit te och legat i varsin soffa och pratat till läggdags.

Men en sen kväll firade vi allt jobb vi uträttat, med att dela en burk surströmming tillsammans med mandelpären. Man får passa på när man slipper luktkänsliga karlar som inte uppskattar rutten fisk.

När vi var färdiga i stugan på fredagen och hade stängt igen inför vintern. Då tog vi bilen och körde mot vår faster Inger och hennes man Ulf som bor i Boden. Vi skulle nämligen tillbringa helgen med dem.

Min kära, kära faster som vi haft så mycket roligt med genom åren och som är den som skjutsat runt oss på alla loppisrajder och uppmuntrat detta intresse. Vi blev så bortskämda i deras mysiga hem. Fullt med resefynd och hantverk från världens alla hörn.

Uffe lärde gammelfaster att lägga pärlplattor. Själv fick han lära sig att göra en koja under en flygel.

Men Essa hade det kymigt värre. Hon vågar varken kissa eller bajsa i stan när det är så många hundar som har markerat revir. Hon gick mest och höll sig och såg olycklig ut, tills det verkligen var tvunget att komma ut. Jobbigt läge för en känslig tik.

Vi tog givetvis med Inger på en rejäl loppisrunda i Boden. Ränderna går aldrig ur! Vi kör runt, rotar, skämtar, jämför fynd och munhuggs om karlar och deras tragiska oförmåga att uppskatta vår hobby.

Fikapaus i halvlek, för att stärka upp med lite kaffe och choklabollar. Jag gjorde himla bra rekvisitaköp till kommande jobb. Anna fyndade massor av textilier och min faster diverse porslin. Uffe fick köpa en barbiedocka och en spindelmannen-bil. Billiga mutor för att hålla en femåring glad.

Vi gjorde också ett toppenstopp på en antikaffär i Inbyn.

Så mycket vackert att spana på!

Vi blev helt nippriga

Jag drömmer för övrigt om gamla linoleumgolv i denna stil. Så oerhört tjusigt.

Efter två dagar i Boden där vi fått vila från kroppsarbete och blivit bortskämda med världens godaste mat som min faster trollade fram. Ja, då hade vi ett ordentligt kramkalas innan vi allihopa packade oss in i bilen och åkte hem igen. Men det var lite trångt – för jag hade med mig en gungstol från sommarstugan, som tog upp halva baksätet. Skönt att resa med syrran för hon klagar inte på sånt. Hon bara packar bilen som en gudinna och kör så det ryker!

Så skönt det är att ha gjort en insats för stugan denna vecka och sedan ladda upp med lite släkttid och umgänge. Känner mig påfylld, utvilad och glad. Samtidigt väldigt peppad på att vara hemma och ha en helt vanlig arbetsvecka framför mig.