
Jag letade efter någonting i arkivet men hittade istället dessa bilder från när Uffe fick sitt första bad. När naveln precis läkt ihop ordentligt.

Det sög till i magen av avundsjuka. Avundsjuka på mig själv! Jag mådde så bra den här första tiden med Uffe. Kanske för att jag mådde så fruktansvärt sista tiden av graviditeten? Och att jag till slut fick fylla vårt hem med tre vackra, friska gossebarn var nästan för mycket. Jag blev så harmonisk, tacksam och framförallt glad.

Trots att jag känner mig färdig med bebisar så kan jag få en ohemul längtan just efter sprattliga, ostyriga små bebiskroppar. Deras grymtande ljud, den lena huden och det totala beroendet av mig som mamma. Men det är lätt att känna när det är förbi. Då minns jag bara det bästa. Och så glömmer jag vad jag längtade efter just då, när jag var mitt i småbarnsåren: Tre stora pojkar som hugger in ved, plockar ur diskmaskinen och kommer upp med fika till mig när jag ligger sjuk. Som är kloka, roliga, snälla och omtänksamma. Och absolut inte totalt beroende av mig som mamma.
41 svar
Trots min ålder och att jag nu har två fina vuxna män, så kan jag ibland bara önska mig en enda dag tillbaka i tiden då de var små pojkar. Det var så härligt med dessa två helt olika karaktärer. Den äldre var en liten filosof med stora drömmar, medan den yngre var ett riktigt litet kvicksilver med en massa spring i benen. Det kunde ibland vara jobbigt, men det har jag för länge sedan glömt bort……
Jag är i exakt samma situation med exakt samma känslor. Så stolt över mina fantastiska vuxna söner men visst vore det underbart att få åka tillbaka då och då.
Först tack för ljuvligheters ljuvlighet Ulfs första bad. Jo, jag älskade också spädbarnstiden. Men glad när den var förbi – slippa lukta sur mjölk och att sova på natten! Nu till annat: Är du alltid sjuk så ofta på vintern, jag blir förfärad – unga människa. Jag säger som min norska tante: Du må spise tran !(torskleverolja)
Jag följer hennes råd varje vinter och inte ens barnbarnens dagisbaciller biter. Fråga dina norska följare hur de ställer sig till mitt välmenande råd. Det har hur som helst inga biverkningar. Var rädd om dig!
Åh! Jag kanske skulle behöva lite nyttig olja 🤔 vore skönt att hålla sig kry! Men jag som tycker att jag varit frisk så länge. Har klarat mig genom hela januari och februari utan minsta förkylning!
Tänker att det kan bero på astma? (Har tolkat skrattar sig hes och rosslig som astma, jag kan ha missuppfattat) Astmatiker är mycket känsligare för infektioner 😊
Torskleverolja vart köper du den?Jag skulle verkligen behöva testa den.
https://www.svenskhalsokost.se/mollers-tran
Tack för info.
Jag köper Möllers Tran på Coop eller Ica. Är aldrig förkyld numer – om det beror på oljan vet jag ju inte, men den är hur som helst bra för så mycket!
Jag håller med om detta! Här i familjen tar vi en matsked fiskolja från Arctic Med varje dag och vi har hållit oss friska hela vintern! Rekommenderas. Just Arctic Med är ett av dom bästa märkena enligt studier.
Sällar mig till skaran som tar torskleverolja (Möllers tran). Guld!
Jag har exakt samma känsla som dig!! Jag ÄLSKADE mina bebisar, bebistiden. Samtidigt som jag inte mådde helt bra psykiskt av sömnbrist och intensivt. Nu är det 4 år och 2 år, det har precis blivit lättare även om jag fortfarande har små, men det är ändå skillnad. Vår 2-åring är så gullig och vår 4-åring är så rolig! Men just det du beskrev om bebisar, åh det är något magiskt. Vi är också klara!!
Vilka underbart fina bilder!
Själv fick jag aldrihg uppleva storheten i att föda barn till världen – en tomhet jag bär genom livet.
💔 det förstår jag! Inte för att man inte kan leva ett fullödigt liv utan att ha upplevt detta – men om man inte fått det trots att man önskat sig. Då är det tal om något helt annat
Tack Clara💜
Kan föreställa mig att det är en ensam sorg att bära❤️
Tack Kristin🌻
Visst är det mysigt med bebisar, men jag måste erkänna att det nog inte är min favorittid. För mig har det bara blivit bättre och bättre ju äldre barnen blivit, och älskar att ha tonåringar här hemma nu! Fasar lite för att dom kommer att flytta hemifrån om några år, men älskar att se dom utvecklas och mogna. Dom är så kloka och coola och roliga att umgås med!
Blir lite förvånad att folk inte har koll på varför vi blir mer sjuka på vintern. Man är mer inomhus och träffas samt att bacillerna färdas längre i torr luft. Denna vinter har vi tre varianter på influensa som går samt magsjuka så risken att smittas är hög för alla just nu. Fin bild på er alla vid badet…och din klänning är vacker.
Kan bara skriva för egen del: förstår väl att det går mera sjukdomar på vintern, men ändå finns det familjer som är sjuka så otroligt ofta, typ varje månad. Mina barn (tonåringar) brukar vara förkylda 1-2 gånger per år, min man kanske en gång på fem år. Så har det alltid varit, vet inte riktigt varför. Kanske för att vi äter himla mycket fisk. Eller för att min man kryddar all mat med massor av svartpeppar och vitlök. Eller så har vi bara haft tur.
Har varken med tur eller vitlök att göra – däremot har vi alla olika förutsättningar. Olika sårbarheter, olika känslighet, olika gener, olika styrkor. En del vet man om, om en del är man totalt ovetandes, somligt går att göra något åt, annat är bara att acceptera.
Så generöst av dig att dela med dig av ditt liv till oss främlingar. Blir så rörd av bilden på din fina lilla bebis i din ömma famn.
Tack tack tack for världens mysigaste och bästa blogg, sparar den alltid till sist som en riktigt god karamell.
🥹❤️
Ja, det var något speciellt med den där sista bebisen. Vi vill inte ha fler men det kändes sorgligt på någotvis att aldrig mer få ha en liten att hand om. Lukta på, mysa med och få känna sig behövd på det sättet. När jag fick min första var jag inte beredd. Omställningen var för stor och jag kunde inte riktigt njuta på samma sätt. Tack för att du delar med dig! Krya på dig nu. ❤️
Jag fullkomligt älskade bebistiden. Vi har tre barn och är klara av flera anledningar men jag kommer alltid känna ett sug i magen när jag ser små bebisar, hör deras små ljud…. Och känner alltid ”kommer jag verkligen aldrig mer få uppleva detta?”
Min är 14 månader. Älskar att han ibland är min busiga kompis och ibland så liten och bebismjuk och kurar ihop sig intill mig i sängen.
Jag är också färdig med bebisar, med en storing som blir 11 i år och en minsting som blir 6. Men jösses ändå.. Det kan knipa till både vad det gäller förlossning och bebistid 😭❤️
Min är snart 2,5 och har precis slutat amma och är snart redo att sluta med blöja – dvs är officiellt inget småbarn längre. Jag både njuter av min roliga lillstora unge, och sörjer lite i hemlighet… Och hoppas innerligt att han inte blir min sista!
Torskleverolje heter tran her i Norge. Her er det helt vanlig å ta en spiseskje tran, eller en trantablett, hver dag i måneder med r, altså ikke i mai, juni, juli og august. Vår og sommer hjelper solen oss med å danne D vitamin i huden. For oss som bor nord for polarsirkelen er det spesielt viktig med D vitamin om vinteren på grunn av mørketiden. Vitamin D er viktig for kroppens opptak av kalk, for immunsystemet ++ og det kan hjelpe oss i kampen mot forkjølelse og influensa. Som barn var vi ikke glade i skjeen med tran hver morgen, men nå er den også kommet med sitronsmak og er mye lettere å få ned.
Jag är nog klar med barn- men häromdagen kände jag en konstig doft inne på toan, nån blandning av kroppsvätskor som påminde mig om doften när man är nyförlöst och läcker lite varstans. Den doften fick det automatiskt att suga till i magen efter bebislängt! Under tio sekunder kunde jag inte stå ut med att aldrig mer få uppleva det där sköra, fantastiska tillståndet med en liten ny människa att älska och vårda. Något väldigt djuriskt och hormonellt.
Min yngsta är nu tre månader och jag har fått dom barn jag ska ha, men blir gråtfärdig av tanken på att aldrig ha en liten bebis igen. Älskar det. Speciellt nu med andra barnet när allt onödigt är avskalat och jag känner mig trygg som mamma.
Första bebistiden var så totalt kaosartad för oss. På grund av ovana såklart eftersom det var första barnet! Allt vändes upp och ner och vi fattade ingenting, som att spolas upp på en strand på en öde ö.
Om vi får nåden att uppleva tiden med en nyfödd igen tror jag att jag skulle uppskatta det mer, nu när jag är hemmastadd på den öde än och vet precis hur man ska göra😊
Vill bara hälsa att så var det för mig. Första barnet var kaos och jag hade knappt tid att njuta eftersom allt var nytt. Med andra barnet så var jag mer förberedd och lugnare, redan mamma. Och jag fick en ljuvlig bebistid och tog liksom revansch på nåt sätt. Det är nog vanligt.
Tänk ändå, att tiden går så fort som alla säger.
Jag ser själv på bilder från då barnen var små och drömmer mig tillbaka för ett ögonblick. Sen små-ler jag åt tanken på att vi nu är där, med stora pojkar som hjälper till att trava ved och fylla diskmaskinen. Visserligen under några grymtande protester ibland, men de ställer ändå upp. Och imorse, när minstingen kommer med frukost på sängen till sin febriga mamma. Då känns det i hjärteroten som att man vill gråta en skvätt för att de är lika fina även som grymtande tonåringar. Och jag skyndar mig att sno en kram i förbifarten och snusa honom i nacken, för att påminnas om hans goa doft och för att stoppa tiden för några sekunder.
Vilket kvitto på att man lyckats, att de inte behöver vara totalt beroende av en som förälder, utan att de reder sig och att de har lärt sig vikten av att hjälpa andra. Det tror jag är en bra förberedelse för kommande dagar.
Tack för din blogg. Du sätter ofta ord på tankar jag kan känna igen mig i. Upplyftande!
Nu är jag snart 47 år och mina barn är 15 och 12 och börjar bli stora. Jag tycker det är jätteskönt med ett annat slags föräldraskap där de inte är beroende av mig lika mycket. Men emellanåt kniper det till i hjärtat att jag inte kommer ha fler egna små bebisar. Jag tyckte första tiden var fantastisk med en ny bebis.
Åh bebistiden är den bästa tiden ♥️ De där första två månderna när allt är precis som det skall och bebisen så där liten.
Jag har också tre barn och känner mig helt färdig, men kan ibland känna en sorg över att all den bebistid jag någonsin kommer att få är förbi. Tur då att man har sparat så mycket i minnesbanken 🥺♥️
Exakt så. Exakt på pricken. Sån längtan efter dem som spädbarn. Sån glädje över dem som stora. Båda känslorna starka som stånghammare i bröstet.
Min minsta är 13 och största 18. Jag älskar också bebisar men är alldeles för gammal och trött nu för att ens tänka tanken på att ha ett till barn. Då drömmer jag desto mer om de – förhoppningsvis – framtida barnbarnen ❤️
Och ni som fortfarande har småbarn; det finns verkligen en tjusning i varenda ålder så det är inget negativt med att de små växer upp ❤️
Clara. Tiden går så fort här hos oss är det barnbarns tiden och det är helt fantastiskt. Vill också säga att din gröna piedestal gör sej så fin mot den ljusa väggen.
Läste din blogg mitt i natten. Men då va jag sååå trött. Log för mej själv , när jag la huvudet på kudden igen. Jag minns med glädje o all oro när barnen va små. När vårt fjärde barn kom, så kände jag nu räcker det. Men nog kändes det i mitt mamma hjärta, nu va de slut att vara gravid. Men glädjen med barn följer med hela livet. Stötta o uppmuntra barnen i skolan. Tiden i skolan va oxå intensiv. Nu är våra barn vuxna och vi finns för de nu oxå. Nu är det mer prat, o go gemenskap med barnen. Så har de ju kommit ett litet gäng med barnbarn. Och de är bara lycka det.
Blir varm i mitt hjärta när jag första gången fick höra Mormor . Mitt hjärta fladdrande som till. Så ta vara på stunden. Finns där , trots kanske jobbiga beslut. Barnen är våra, fast de inte är den lille hjälplösa bäbisen. Så är det din egna unge. /mormor/farmor
Jag fyller 41 nu… jag har tre pojkar. De är 17 och två ”sladdar” på 4 och 2,5 år… vi pratar nu om ett till, kan prinsessan Sofia så kan väl jag inte jag vara för gammal?
Tack för att du delar med dig av föräldraskapet 🩷