I torsdags kväll steg jag på nattåget mot Stockholm.

Beväpnad med chark, godis och Trolösa. SÅ mysigt att ha egen kupé. Där man kan vara troslös om man vill men jag vill det inte.

Bytte till tåget mot Malmö i Stockholm och ju närmare vi kom desto grönare blev åkrarna. Satt bara och kisade mot solen och blev helt rörd av att se VÅREN.

Framme i Malmö mötte jag Malin som kom körande från Kalmar. Kramkalas. Ett år sedan sist vi sågs. Och vi var alldeles för varmt klädda. Jag kan ju skylla på Västerbotten men vad är Malins ursäkt?

Malin inspekterade vårblommorna.

Sedan tog vi en second hand-sväng genom Malmö. Givetvis Rad Susie och Björkåfrihet. Så roligt att gå och kolla på grejer ihop och stöta på poddlyssnare! Specialhej till Malin som kom fram på Björkå. Vi blev så glada!

När orken tog slut satte vi oss på uteservering.

Malin drack rosé och jag läsk och som vanligt fick jag skäll för att jag är barnslig.

Hellre barnslig än vinhagga är mitt måtto.

När vi gjort Malmö hoppade vi in i bilen och körde mot Helsingborg.

AAAAAAAH!

Fotade och skickade till pojkarna för att läskas lite.

Vi bodde på trevliga V Hotel och på kvällen gick vi ut och åt rakt över gatan.

Cava och mocktail.

Och oändligt med saker att prata om. Särskilt sånt som inte lämpar sig för podden.

Risotto till Malin och Toast Pelle Janzon till mig!

Sedan gick vi till hotellrummet igen och kröp ner i sängen och så lärde jag Malin att uppskatta Love is blind. Malin har recenserat de första fem avsnitten på sin blogg. Fruktansvärt roligt. Jag säger bara Åhléns Eva Mendes.

Morgonen därpå åt vi en stadig hotellfrukost och låg i sängen ända tills vi var tvungna att göra oss iordning för att gå till Dunkers kulturhus. Så stolt över att få vara gäst på Samtal på Dunkers – denna kulturinstitution.

Jag fotade Malin som fotade mig för att lägga upp på sin instagram och sedan repostas av mig. Meta.

Samtalet krokade an till Dunkers utställning Ett hem som just nu pågår. Med verk av Carl Larsson och många andra spännande konstnärer ur deras egna samlingar. Vill ha allt det här tack!

Intervjuade gjorde Cecilia Nebel och vi pratade om hemmet. Hur man skapar ett hem och handens viktiga arbete.

Och mitt enträgna arbete för att lyfta kvinnors kunskap genom århundraden och vara med och föra vidare den till nya generationer. Samtalet blir en podd som jag kan länka till när den är färdig.

Det var så trevligt och välordnat och efteråt signerade jag böcker och pratade med lyssnare och bloggläsare – varav vissa hängt med ända sedan 2006. Så otroligt roligt! Och jag har nog aldrig sett en sån chic publik med kvinnor i olika åldrar. Helsingborg levererar.

Efteråt gick vi till en mysig vinbar och delade en pizza. Malin drack rödvin och jag drack läsk.

Och fick ännu mer skäll.

Efteråt promenerade vi längs vattnet och höll på att blåsa bort.

Blåsta brudar

Kändes så solsemestrigt att gå en strandpromenad vid havet. Det enda som fattades var paella och att beställa en gräslig karikatyr av sig själv, från en gatukonstnär.

Helsingborg är precis så vackert som alla hade sagt till mig!

Trött efter urladdningen kröp vi ner i dubbelsängen och fortsatte se Love is blind och skrika av fasa bakom kuddar och täcken.

När klockan blev nio satte vi på lite nytt smink och traskade över gatan igen och åt middag.

–Vad är väl en bal på slottet? Dötrist och tråkig och alldeles…alldeles underbar.

När vi blivit mätta gick vi tillbaka och kollade på Love is Blind till klockan två på natten.

Söndagen inleddes med en sen frukost och en sväng på stan för några ärenden på Normal. Hade min loppade randiga tröja, en rock jag ärvt av Anna samt kjol och stövlar från Sezane.

Sedan vinkade vi hejsvej till Helsingborg och begav oss till vår skrivarvecka på Maryhill!