Tänk att få ha en podd med en av sina absolut närmsta vänner? Att ha ytterligare en anledning att höras tre gånger om dagen och att samtalen får fortsätta både inne i och utanför podden.
Och bakom betalväggens skydd är man trygg att tala ut. I sommar gör vi sex intima avsnitt om sex olika ämnen, endast för våra prenumeranter:
- Fixa din bästa sommar. Lärdomar från kvinnor på gränsen till nervsammanbrott, med utsnitt från våra absolut sämsta somrar. Maniskt nattvandrande, missfall och begynnande galenskap.
- Hur fan ser jag ut egentligen? Om utseende, klädångest och stylistknepen som höjer stilen.
- Prestationsångest och hur man (eventuellt) tar sig ut ur den. Om att inte längre vara ung och lovande – utan bara vuxen och förväntas leverera.
- Hemmets trygga vrå. ”Hemnet är en stor sorg”. Om flyttångest, inredning och att vilja – men kanske misslyckas – med att ha en egen stil.
- Hemligheter. Vad gör det med en människa att gå runt med en stor hemlighet? Vilka hemlisar håller vi riktigt tätt om? Och vad händer när Malin berättar mina hemlisar för sin man?
- Sorgen. Hur tar man sig vidare när livet inte blev som man önskat och planerat?
Sommarpodden är vårt tack till alla er som är betalande prenumeranter! Vi hoppas att ni ska gilla avsnitten. Nu är det ju en bra tid att bli prenumerant och lyssna ikapp alla betalväggsavsnitt under sommaren. Dessutom finns såklart förra årets sommaravsnitt tillgängliga. I dem avhandlade vi de sju dödssynderna, en efter en! Smaskigt.
13 svar
Hej, vad heter avsnittet som ni pratat om nedan?
Tack för ert avsnitt. Det hjälper på nåt sätt att höra om andras dåliga somrar. För då vet man att man inte är ensam om att inte må så bra när allt ska njutas o vara så härligt. Sommaren kan verkligen kännas som ett hån om man inte är med på banan.
Ingen katastrof har drabbat mej kan tilläggas bara låg och känsla av ensamhet. Så tack för andra perspektiv än sociala mediers bombadering av njutning och härlighet ❤️
Så glad för detta! Är inte riktigt en sommartyp, trivs bäst med vardagen och dess vanliga lunk, och tycker sommaren ibland är som ett stort… vakuum typ. Och samtidigt tar ju det mesta uppehåll! Trevligt att ni har material även under sommaren.
Fint avsnitt! Tänker så mycket på det ni pratade om att lära sig leva i ovisshet. Tyvärr inledde jag den här sommaren med ett missfall. Samtidigt jobbar jag heltid hela sommaren och har nog inte riktigt tagit mig tid att känna sorg. Den kanske kommer framåt augusti-september eller så. Men, angående ovissheten: Det är ändå en tröst att hela tiden tänka att det jag upplever just nu kommer en dag att vara något som hände för länge länge sedan.
Jag beklagar ❤️🩹 så tungt. Önskar dig en läkande sommar fysiskt och psykiskt
Ursäkta en analog människa, vars två favoritbloggare jag gärna lyssnar på, men hur betalar man? Har alltså inte lyssnat på gratisavsnitten.
Via kort? Något löpande då som man får säga upp? Eller Swish månad för månad?
Lyssna gärna på gratisavsnitten så får du veta hur du ska göra 😊
Hurra! Jag har blivit prenumerant.
Vilken treat!! Tack, ser fram emot att lyssna!
Finaste Clara!
Det finns så få språkliga förebilder. Jag kämpar som invandrarlärare i svenska att ge mina elever ett rikt språk fritt från svordomar. Det finns ju användbara synonymer som inte är svärord.
Du har ett så rikt språk och uttrycker dig så målande- jag har svårt att tro att du inte kan hitta synonymer på de ställen du i nuläget använder svordomar…. som en förebild.
Håller med om att ett rikt språk är en oerhört fin gåva att ha! Däremot så tycker jag att svordomar absolut kan bidra med rikedom. Ibland undrar man verkligen hur fan man ser ut – det finns ingen synonym som fångar den känslan så bra. Svordomar (som inte är kränkande) är bara ord, de är inte farliga och man är inte dum eller lat om man använder dem på ett medvetet sätt. Tycker dessutom att svenskan har ett roligt och mångfacetterat utbud av svordomar, även om vi såklart ligger långt efter den obestridliga mästaren danskan.
Fast värför skall Clara vara en förebild för just dina elever? Hon kanske inte syftar på att vara pensum för dom?
Annars är ju svordomar i högsta grad en del av ett språks rikedom, og bär med sig mycket kulturhistoria. Som att i Frankrike svär man främst med könsord, medan i Sverige kommer svordomane ofta från den religiösa sfären.
Wow, det var mycket fint tills det inte blev lika glädjefyllt längre, anser jag.
Klart att Clara kan (om hon vill och önskar) hitta andra synonymer till vissa ord.
Men det känns som också väldigt stora skor att fylla.
Kanske en aning för stora?
Jag tror att det jag vill landa i, varför återkommer nästan allt till detta ”smala” narrativ att man måste vara antingen svart eller vit? (Vare sig det är uttalad eller inte.)
Varför kan man inte vara både ock och bara vila lugnt i den känslan? OCH att tillåta andra att få visa upp den bredden också?