I augusti är skuggorna långa i trädgården och eftermiddagsljuset blir dramatiskt.

Guldigt släpljus på övervuxna trädgårdsgångar och rabatter i behov av rensning.

Inne på verandan trivs pelargonerna bra.

Och den guldbarkiga häggen som vi trimmade i början av juli har vuxit på sig.

Det är alltid en lite vemodig känsla i sensommaren.

Man tänker på den långa sommar som varit och att det dröjer ett helt år tills man får uppleva den igen.

Det var en ovanligt kall och regnig sommar här uppe. Men desto gladare har jag varit när solen väl visat sig. Tacksamheten över en vindstilla dag med nitton grader i skuggan. Man får inte vara kräsen.

Jag går runt i min trädgård och tänker på hur jag ska göra nästa sommar. Rabatter som ska flyttas, jordgubbsland som ska anläggas. Äppelträd som ska planteras.

Dags att koppla i ljusslingorna som hängdes upp till min fyrtioårsfest. Nu i augusti är det så mörkt att de faktiskt kan komma till användning.

Jag ska samla ihop dukarna som blåst upp och korvat sig på trädgårdsborden. Tvätta, lägga på nya och ställa fram blommor.

Trots att sista veckan av augusti inträtt finns det fortfarande mycket att njuta av härute.

Vill fånga det som är kvar!