Höstdagjämningen markerar inledningen på den astronomiska hösten på det norra halvklotet. Den tidpunkt när natt och dag är nästan lika långa, över nästan hela jorden. Och det specifika ögonblicket inföll inatt, fyra minuter över två.
Men för mig har det känts som höst sedan mitten av augusti. I själva verket har det knappt känts som sommar alls i år. Därför är det skönt när almanackan bättre passar känslan i bröstet. Kommer på mig själv med att drömma om ljung, pumpor och kransar av lingonris. Att stapla björkved för vintern och lägga renlav mellan fönstren. Det stundar en underbar tid. Riktig höst, så småningom november med vinterpyntande och därefter alla roliga julförberedelser. Kanske mina bästa tre månader på hela året!
