Två tankar jag tänkt idag när jag jobbat i trädgårdslandet:

Ni vet hur man säger att en vara är prisvärd som om det vore en bra sak? Att varan är värd sitt pris? Det måste betyda att dansk fläskfilé som säljs till skamligt lågt pris måtte vara av skamligt låg kvalité. Man får det man betalar för. Samma sak gäller sladdriga partytoppar från H&M. Det är prisvärt, det! Ger man inget får man inget.

 Ni vet hur man säger till ungar som ska dela på glass eller kakor – Den som delar får välja sist. Det tycker jag är en bra princip i samhället i stort. De personer som fördelar makt och pengar i samhället borde få välja bit sist. Då skulle det nog bli ganska jämt delat tror jag.