Jädrar vad jag städar och gnor denna morgon. Jag förbereder för en tidning som kommer hit och ska göra ett inredningsreportage. Sånt är alltid roligt men samtidigt lite ångestskapande. För plötsligt ser jag bara allt jag inte gillar och inte vill att någon ska fota. Allt som är kvar att renovera på vårt stora hus. För det är mycket. Även om köket blivit som nytt. Och det finns så många saker jag önskar mig. En skön Howardsoffa, en ny sänggavel, ett lager grå målarfärg på sovrumsgolvet. Tjocka ulliga mattor, stora prunkande blommor, en industrilampa till köksbordet, en träfåtölj från Norrgavel….ja det är så mycket man vill ha ha ha när man tänker efter, bäst att inte tänka efter. Då blir man olycklig.

Något jag däremot är nöjd med är färgen i hallen. Den fick samma färg som boaseringen i köket, nämligen en dimgråblå nyans från Alcro som heter Bris. Hatthyllan har hundra år på nacken och kommer från Märta. Tavlan har jag hittat på loppis. Mamman med barnet ser lite sorgsen ut. Fast ändå vacker.