Världen är helt vit nu. Tyst, ren, och vit. Himlen har dragit sitt duntäcke över jorden och stoppat om allt så noggrant inför en lång, mörk vinter. Det har snöat hela morgonen och jag gick med hunden ut i skogen och stod bland träden. Lät flingor landa och smälta på tungan. Melker skuttade runt och sprätte med tassarna, grävde i snön och fnös med nosen så att pudersnön yrde.  Vinter – som vi har längtat efter dig!