Jag har alltid varit lång. Bra mycket längre än alla tjejer och (killar) och i lågstadiet så fick jag heta Flaggstång och Långben och andra trevliga saker. Det kom mig att så småningom hata min längd och önska att jag var sådär söt och kort som tjejer ska vara. I gymnasiet växte äntligen många ikapp mig men jag fortsatte vara lång och avstannade slutligen på 178 cm i strumplästen. Men strumpläst har jag inte särskilt ofta – utan gärna klackar så jag blir ännu längre! För idag har jag kommit sams med mina långa ben och tycker att de är riktigt bra att ha! Jag kan gå jättesnabbt och når överallt och det där otäcka när karlar ska lägga armen om en med äganderätt, som kortare kompisar råkar ut för då och då. Det händer aldrig mig för det är aldrig någon som når upp. Mohahaha.
Men nu var det inte det som inlägget skulle handla om. Utan dagens outfit som är något så enkelt som en klänning köpt på loppis (men ursprungligen är det en Frk från Åhléns). Fladdrig och bra och med gott om plats för magen och så framhäver de Långbenen. Och så till det en krage av kedjor som jag målat röd. Syntes i min senaste bok om jag inte minns helt fel.
23 svar
Jag har är ganska lång för min ålder 172 (jag är fjorton, femton i Juli) och får ofta en Goof-stämpel pga min längd och jag känner mig inte alltid så snygg och ibland lite klumpig, men jag är också väldigt stolt över min längd och jag uppskattar den mer och mer. Tack för att du ytterligare ger mig och andra anledning till att acceptera och gilla vår längd <3
Du är ju sååå himla fin Clara!
Jag är t o m lite längre än du och har faktiskt alltid gillat min längd. Nu som vuxen är det suveränt, just som du säger. Ingen kan förminska mig genom handpåläggning eller mentala klappar på huvudet. Det är inte ens någon som försökt. Jag jobbar en del inom ”EU” nere i Bryssel med förhandlingar. Då är det alltid klackarna som åker på. Love it. 🙂
Vad fint skrivet. Det var bara några veckor sedan som jag såg en så fin tjej på bussen som var typ 160. Jag fick på riktigt sån ångest över min 180 centimeters långa kropp att jag var nära på att spy. Så dumt att jag kände så men med tanke på hur mycket negativa kommentarer jag fått så inte alls konstigt.
Har precis samma erfarenheter, är 179 cm och växte väl klart när jag gick i sjuan. Kände mig alltid onormal och inte söt och tjejig som man ska vara. Hade aldrig klackar. Flyttade dock utomlands något år senare och lärde känna en tjej som var 192 cm och stolt! Då skämdes jag lite att jag inte vågat ha klackar när hon t.o.m. gjort det.
Sedan så sa min farfar (också lång) alltid att ”det är bra att vara lång i förhandlingar, folk respekterar en”. Och det är ju inte helt fel!
Jätte bra skrivet. 🙂
http://finlandsgullet.wordpress.com/
Precis det har jag också blivit kallad för, flaggstång och långben. Det var inte särskilt roligt nej. Det var i lågstadiet, jag växte tidigt och var längst på klassen om jag inte minns fel. Då jag började högstadiet hade sedan många vuxit i fatt eller förbi mig. Jag är inte ens särskilt lång, ”bara” 170cm. Mina två yngre systrar är dock närmare 180 och har också lärt sig att gå o klackar och inte skämmas över sin längd utan istället visa upp sina långa smala ben, precis som du! Fortsätt med det!
Jag har blivit lite av en ostbåge eftersom jag själv alltid varit jättelång och min bästa kompis alltid varit jättekort. Hon håller huvudet högt för att nå upp till mig och jag blir krökt för att komma närmre henne. Men vi är båda stolta över vår längd. Vi kompletterar varandra. Jag kan berätta vad som händer på scen på konserter. Och hon är den som smidigt tar oss långt fram i folkmassor. Perfekt!
http://eliniver.wordpress.com
Jag har haft samma problem själv, alltid varit lång men drog iväg tidigt och slutade i sjuan på 181, mådde dåligt över längden då men med åren har jag lärt mig att älska min längd. Och nu med en dotter på två månader som med all sannolikhet kommer att bli lång även hon så ska jag tidigt lära henne att älska sin längd.
Vilken härlig klänning. Du är vacker som en dag!
Otroligt underbart höra att det finns fler som fått skit för längden, som avskytt den som jag gjorde en lång tid. Önskan att bara få vara ”normal lång”. Men idag har jag förstått att det faktiskt är både praktiskt samt fint med de långa benen. För det är just benen som valt bli långa, överkroppen stannade på kortis 😉 Å klackar gör benen bara snyggare så det borde alla som vill, våga bära oavsett längd. Mysig blogg btw.
Fin klänning, har en likadan och är en favvo! 🙂 Använde järnet när jag var preggers, och annars också för den delen!
Jag gillar långa människor, ni är så mysiga att krama. Jag som är en riktig kortis får alltid krypa ihop mot er och känna mig omfamnad. Det är så tryggt. Haha! =)
Vilken fin klänning!
http://hannafialotta.blogg.se
Min syster hade samma problem som barn. Hon är 183 lång och det var knapt att killarna växte ikapp henne på högstadiet. Men idag älskar hon sin längd.
Jag har också alltid varit lång. I lågstadiet var jag längsta tjejen och det fick man äta upp. Det hjälpte ju inte precis att jag bodde i Singapore och nästan alla var korta och nätta och kroppsidealet var att man skulle vara tunn som en älva. Det är först nu när jag är äldre och jag har kommit tillbaks till Singapore som vuxen som jag lärt mig att det är både snyggt och praktiskt att vara lång.
Jag är lika lång som du så när som på en centimeter. Från det att jag började skjuta i höjden som nioåring fram tills sommaren 2012 sa min underbara farmor så många gånger att jag inte kan räkna att: det är snyggt med långa tjejer.
Så jag har aldrig någonsin skämts över min längd, bara varit stolt som en tupp och önskat mig några centimeter till på måttstocken. (hon gick bort sommaren 2012, annars hade hon sagt det än idag)
Jag skriver öppet om psykisk ohälsa, idag har jag svarat på en läsares fråga om vad jag gått igenom och hur jag har orkat ställa mig så stark som jag faktiskt är idag.
Vill ni ställa en fråga ? Om medicin ? Livet ? psykisk ohälsa. ? Eller bara känna att den som mår dåligt inte och att du inte ensam därute ? Då finns jag där i den mån jag kan givetvis. Jag är ingen läkare eller psykolog men har gått igenom mycket och har livserfarenhet. Kika in på min blogg och kommentera gärna mitt inlägg om vad jag har gått igenom under åren. Jag har inte gått in på djupet men iallafall skrapat på ytan. http://www.adactajonna.bloggplatsen.se
Jag är 171 i strumplästen (den där sista centimetern är jätteviktig) och i dag är jag nöjd med min längd, men för några år sedan hade jag kunnat död (nåja) för att vara lika lång som du! Långa människor är så vackra 🙂
modemanifest.blogspot.com
Oj, va bilder inte ger rätt bild. Fått uppfattningen att du är rätt liten :D.
Sen undrar jag hur du ställer dig till barnvaccinationer? Jag har en liten som ”ska” få sin första vaccination om två veckor. Men det är något som gnager inom mig, en känsla som säger att jag inte borde göra det.
Mvh M
Jag blev så förvånad när jag gick förbi dig i Malmö att du var så lång som du var. Det är tråkigt att man blir kallad så mycket som barn. Fin är du iaf 🙂
Väldigt fin klänning Clara!
/Sandra – Stolpås Gård
http://www.stolpasgard.blogspot.se
Haha kallades också flaggstång som 10åring 😉 Och även hästen, plankan, bigfoot (strlk 40 i femman) osv osv Hade otroliga komplex för jag var så lång och smal hela mellanstadiet. Men det verkar som jag växte mycket på en kort period för i åttan eller nåt slutade längden på runt 172 cm 🙂 Vikten gick upp den med, och tiden då man kallades anorexifall och pojke är sen länge förbi. Även om det inte hade besvärat mig det minsta att vara lång och smal nu 😉