När jag var kanske åtta, nio år, gick jag till min storasysters rum och knackade med allvarsam min på dörren.
– Vill du höra en lista på vad jag ska göra när jag blir stor?
Min syster lyssnade tålmodigt. Bland banala punkter som ”skaffa hund” och punkter som tydde på storhetsvansinne som ”starta en religion” fanns det en sak på listan som stack ut: ”Skriva en bok.”
– Men varför ska du vänta med det tills du är vuxen? Det kan du väl lika gärna göra nu sa min syster!
– Jaså kan jag? Jaha, men då gör jag väl det då. Och så började jag skriva.
Jag skrev många böcker som liten. Inte särskilt bra och alltid utan slut. Dessutom var de ofta rena kopior på mina favoritböcker av Maria Gripe, där endast detaljer som hjältinnans hårfärg eller namn var utbytta. Men det spelade inte så stor roll – för jag skrev ju i alla fall! Det var huvudsaken. Och jag tänker att det är bra att vara lite respektlös inför saker ibland. Att prova att göra sådant man absolut inte kan. För hur ska man annars lära sig? Hur ska man bli bra på att skriva böcker om man aldrig skriver böcker? Hur ska man bli bra på att cykla om man bara går jämt? Allt man vill göra i livet kräver övning. Kreativitet är en muskel som växer när man tränar den.
Jag betraktar mitt eget skrivande som ständig övning och hoppas hela tiden att jag ska bli bättre ju mer jag övar. Jag har skrivit sex faktaböcker, men drömmer i hemlighet om att skriva skönlitterärt. Men det ska jag öva mig lite mer på först.
20 svar
Klart att en måste våga! Att vänta på att någonting ska hända är så fel…bättre att våga och misslyckas än inte våga och ångra.
Jag skrev inte mycket som barn. Bara det minsta möjliga som krävdes av övningarna i skolan, men så någon gång första året på gymnasiet började jag tycka om att leka med ord, hitta rätt genremässigt och försöka få till den stringens i text och disposition som läraren alltid sökte efter. Mitt skrivande vaknade ganska sent, men nu- när jag närmar mig fyrtio – är skrivande någonting som jag behöver. Skriver jag inte på några dagar, kan jag kasta mig över vilken texttyp som helst bara för att få skriva. Jag krampar om jag inte får skriva. Det är min typ av skrivkramp.
bullarochbusiness.blogspot.com
Jag gjorde också som du. Jag skrev mycket historier som barn. De handlade oftast om det som jag var intresserad av just då och jag kopierade det mesta från mina favoritböcker. Jag har alltid drömt om att skriva en bok, så jag får se om jag gör det någon gång.
http://regnochsol.blogspot.se/
Inspirerande inlägg och inspirerande kommentarsfält! Har hittat minst två nya bloggar att läsa 🙂
För mig var det förlösande när jag hörde Jonas Gardell säga att man inte kan hålla på och tro att man ska skriva en bok innan man ens skriver. Bara skriv, vad som helst, sa han. Kopiera de du tycker skriver bra hejvilt.
Det var så förlösande att höra och jag började skriva efter ett uppehåll i flera år som vuxen. Nu är skrivglädjen lika stor som när jag var yngre. Jag skriver varje dag, på bloggen och annat. När ag startade bloggen lovade jag mig att det skulle få vara min frizon där jag fick vara precis hur pretentiös och kreativ jag ville utan att bry mig om vad folk skulle tycka. Det har jag gjort och vad det har betytt för mitt liv alltså… Underbart.
Elin
mellanskogochgard.blogpsot.se
ja, övning och ihärdighet tar en långt! det har i alla fall tagit mig till lilla augustpriset och en roman (trots studier, barn och allt annat som kommer emellan). Kan tipsa om en liten skrivarskola jag ska ha på bloggen, om man nu är intresserad av att skriva skönlitterärt: http://nettelblad.blogg.se/2014/september/om-det-har-med-att-skriva.html
Själv kopierade jag Pelle Svanslös-böckerna. Liknande historier, liknande karaktärer, men alla var hundar…
Sa sant som det var sagt Clara. Det dar om att vissa manniskor ar saaaaa begavade pa an det ena an det andra ar bara en myt som manga tyvarr faller for. Om man ska bli riktigt bra pa nagot sa ar det bara ovning och ater ovning som galler och sa ar det for ALLA vad det an handlar om. Inser man bara det kan vem som helst gora eller bli vad som helst i stort sett. Detta har tagit mig aldeles for manga ar att inse tyvarr, men battre sent an aldrig 😉
Sa vill jag passa pa att tacka dig for en fint skriven och tankvard blogg!
Precis så gjorde jag också när jag var liten, skrev ”kopior” av det jag gillade och väldigt många historier utan slut. Ett av mina mål för året var att skriva mer, det har inte införlivats ännu men det är ju några månader kvar på året 🙂
modemanifest.blogspot.com
Åh, jag blir så lycklig av din blogg. Jag vill våga och göra allt du gör! Jag vill också uppfylla mina drömmar och skriva en bok…..måste dock byta jobb först. Jobba som lärare samtidigt fungerar inte, rekommendera det ej!
Jag säger bara: SKRIV! Gör det! Nu! Avsätt en viss tid varje vecka då du skriver. Tisdagmorgon kl 6-7? Torsdagkväll 22-23? En timme, en halv, vad som helst så länge du vet att det är din skrivtid. Och då skriver du, vad som helst, ibland en rad, ibland ett helt kapitel, en novell, en bok en sida ingenting, men du skriver. Det är det enda sättet! Tro mig jag vet. För jag gjorde det. Gick från marknadsföringschef till författare, nu skriver jag på min tredje bok. Och ja, det är precis så fantastiskt roligt som jag drömde om att det skulle vara! Och kan jag så kan ni andra. Jag lovar. Ni måste bara börja.
https://bliforfattare.wordpress.com
Ja, jag tror också lite ”storhetsvansinne” (om man nu vill kalla det så) är bra. Är uppvuxen med en mamma och en mormor med inställningen ”du vet inte om du kan innan du provat”. Otroligt bra förebilder som gjort att jag provat en massa saker som jag först inte alls trodde jag kunde.
Att skriva en bok är en utav mina drömmar. Att våga skriva en bok och tro på att folk ska vilja läsa den.
Jag hoppas att jag en dag ska våga och lyckas med min dröm, men än så länge gör jag som du och väntar ett litet tag till… Medan drömmen växer sig starkare (hoppas jag)
Clara, kan du inte ha skrivskola.. vill skriva boken min men vet inte hur jg gör:) http://www.esterii.blogg.se
Ååh vad jag känner igen mig! Skrev en massa böcker utan slut när jag var liten. Minns särskilt en som skulle vara lite läskig (det var en kopia på en Fem-bok), jag satte för säkerhets skull femtonårsgräns på den – trots att jag själv var åtta…
Apropå Maria Gripe – är det någon som vet var man kan få tag på henne böcker? Jag har några kvar från när jag var liten, men saknar några delar i skuggserien, Agnes Cecilia och någon till. De är så fruktansvärt bra, står inte ut med att mina barn inte kommer få läsa dem!
Går att beställa på tex Bokus http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=yes&search_word=maria+gripe
Å tack! Jag har uppenbarligen inte letat ihjäl mig 🙂
Via Tradera brukar man kunna hitta slutsålda böcker mycket prisvärt. Lägg in en bevakning på Maria Gripe
Och så finns ju bibliotek 😉
Jag skriev också mycket när jag var yngre. Lycka till med skrivövningarna. Det blir nog en bok tidigare än du tror. 🙂
Lycka till!! Du är så kreativ och duktig! Låt aldrig någonting eller någon kväva den energin, det finns så mycket avundsjuka, övervinn den med det goda, med all din kärlek!
Åh, vad jag känner igen mig! Jag skrev också väldigt mycket som barn och drömde tidigt om att bli författare. Som vuxen har jag nu hunnit få två böcker utgivna, som båda är faktaböcker. Jag drömmer också om att skriva skönlitteratur – gärna för ungdomar eller unga vuxna – och övar så mycket jag hinner och orkar. Tids nog så … 🙂