
Mellanpojken Folke är den rörligaste av oss alla i familjen. Ena eftermiddagen har han cyklat iväg med sin bästa vän för att se var grusvägen tar slut. Andra dagen får han en ny kompis som han direkt följer med hem. Just det hände för några veckor sedan.
Jakob och jag har förklarat att när man följer med någon ny hem är det fiffigt att låna deras telefon och ringa oss föräldrar så vi vet var han är. Det tyckte Folke kändes pinsamt. Så när leken tog slut och vi där hemma börjat undrar vart pojken tagit vägen börjar han istället gå hem. Två kilometer i ösregn och blåst. Det tar tid när man är sju år. Det var med andra ord en mycket trött Folke som kom hem och möttes av en mamma med hög röst: ”Var tusan har du varit?!”

Som ni vet samarbetar jag med Telia och företaget har just nu ett kampanjpris för mobilklockan Xplora ihop med abonnemang. Kampanjen gäller både dig som är ny mobilkund eller redan har abonnemang och vill koppla på ditt barn som en extra användare. Telia har Sveriges populäraste familjeabonnemang – så det kan jag verkligen rekommendera. Är själv Teliakund ända sedan jag fick min allra första telefon för ganska precis 20 år sedan.
En mobilklocka fungerar som en vanlig mobiltelefon fast den sitter på handleden. Jag tycker det ska bli skönt att kunna kolla var Folke är om jag börjar bli orolig. Xplora har en inbyggd GPS så vi kan se om han dragit ut på äventyr. Som förälder kan jag också ställa in trygga zoner, alltså ringa in ett geografiskt område där skolan, kompisarnas hus och den där långa grusvägen får plats. Om Folke skulle röra sig utanför den zonen kan hans klocka skicka ett larm till mig. Och skulle det hända Folke något kan han själv larma med den inbyggda SOS-knappen i mobilklockan. Med den tryggheten kan vi ge mer frihet.

Är det inte lika bra att vi satsar på en vanlig mobil istället? Nej, inte än. Dels känns det onödigt dyrt och dels tycker jag att Folke är för liten. Folke behöver inte surfa runt och botanisera bland olika appar. När han vill spela får han göra det hemma på datorn. Det vi behöver är ett enkelt verktyg för att få kontakt med honom när han är ute och far runt. En mobilklocka som sitter fast på armen blir lagom.

Ps…storebror Bertil har nu haft sin mobiltelefon en dryg månad. Hans problem är att komma ihåg att ha med sig mobilen. Kompisarna ringer mig istället ”säg till Bertil att kolla sin mobil”. Han kanske hade haft mer användning av en mobilklocka istället?
Har du testat mobilklocka? Hur funkade det för dig och ditt barn?












33 svar
Jag jobbar som fritidspedagog och smartklockor har börjat förekomma allt mer frekvent. Plötsligt har vi uppkopplade föräldrar i klassrummet och på fritidshemmet när som helst. Fritidskompisarnas integritet riskeras, barnens lek avbryts och de är ständigt uppkopplade. Kollar hur många steg de gått, om de fått sms…
Klockorna används som hot när det uppstår konflikt. ”Om du är dum så ringer jag min pappa, då kommer han hit och blir jättearg på dig!” Istället för att barnen uppmanas att gå till oss pedagoger så att vi kan stötta dem i hur man kan lösa konflikter och komma vidare i leken.
Jag jobbar med sjuåringar. Borde inte vi vuxna kommunicera så att barnen bara kan vara barn? Jag förstår behovet när barnen är hemma och leker med de som bor runt omkring, men när de är i skolan och på fritids? Jag skulle verkligen vilja uppmana alla att vara uppmärksamma på hur dessa klockor påverkar barnens vardag.
Låter så himla smart med en mobilklocka istället för mobil – när anledningen till att ha mobil ju ändå bara är att ringa och säga att man stannar hos en kompis osv. Så nice!
Men har en fråga, är inte GPS-grejen med trygga områden och som sedan larmar till en förälder när man är utanför de områdena lite ”Black Miror”-varning? Nu har jag inga barn själv, kanske vore det annorlunda om jag hade, men jag tycker det känns som ett ”brott” (låter våldsamt, men jo, lite?) mot den individens privatliv? Jag är själv uppväxt med föräldrar som hade otrolig respekt för mitt privatliv och aldrig ens skulle få för sig att gå in i mitt rum och kolla i min garderob utan att ha frågat först, och det är jag så otroligt tacksam för – det har gett oss en helt fantastisk tillit individer emellan.
Har en kollega som ideligen tar upp sin mobil för att kolla sin sons GPS och jag tycker det känns rent av obehagligt (nu behöver man ju inte använda den så otroligt ofta, detta är väl ett extremt fall hoppas jag). Hade väldigt gärna hört vad du Clara, eller dina läsare, tycker om detta – jag som barnlös 29-åring kan nämligen inte helt förstå det.
Hade önskat att mina egna föräldrar hade sådan insikt i respekt och integritet. Istället är det en ständig kamp att ”lära dem” var gränsen går. Mvh 33-åring
Hej, vet ej om du läser detta Clara men fick ångest för att min kommentar låter så jävla surmulen. Är ej surmulen, är nyfiken! + Tycker mycket om din blogg – den är görmysig och insiktsfull. Men självklart kommenterar jag aldrig när jag endast tycker allt är toppen. Skall försöka börja göra det också.
Förresten, kanske är en idé att lägga till en like-knapp? Jag tycker det känns skönt att kunna like:a ett blogg-inlägg som jag tyckt om men inte riktigt har något att säga om – men gärna vill visa min uppskattning ändå.
Bra förslag 💕
Har skaffat en till 8-åringen. Äntligen kan han få springa fram och tillbaka till kompisar och vi kan alltid får tag på honom och veta var han är. Han ringer kusinen och frågar om de kan spela, eller skickar röstmeddelanden till oss om han är iväg. Jättenöjda! 😊
Vår 9-åring fick en i början av hösten. Superbra! Va lite rädd för att han skulle bli besviken över att det inte blev en telefon, men han är nöjd!
Smidigt att ringa hem för mat, stämma av läget och för honom att meddela om han vill bli mött på hemvägen ect.
Ang inlägg med rånrisken, fruktansvärt att behöva tänka så, men känner mig igen i tanken. Där tänker jag att en klocka för en 1000-lapp inte är så åtråvärt.
Dottern, 8år, är väldigt orolig av sig och klockan har gjort att hon vågar vara med på sådant hon annars inte vågade, t.ex. vara utan förälder på scouterna. Hon sätter på klockan när hon vill ringa oss. GPS funktionen är kass (så den använder vi inte) och batteriet likaså men för henne har det lett till en stor trygghet.
Vi har älskat smartklockan vår son fick. Toppen att kunna ringa hem ett lekande barn för lunch t ex och kunna se var han är. Nu har klockan bytts mot en mobiltelefon, men de där åren när de är för små för att kunna hantera en telefon är klockan underbar.
Man är väl olika, men jag har inget emot att vara övervakad av familjen (Telia Smart-appen). Jättebra att kunna se var familjemedlemmar håller hus tycker jag.
Vår tioåring har ett armband, utan ringfunktion, vi kan inte se var hon finns, tror jag, men det räcker långt att hon får notiser och kan svara på mess. Perfekt att kunna meddela när det är dags att komma hem mm. Den är självklart inställd så hon får notiserna när skoldagen är slut, men det kan kännas bra att veta tex om det är tomt hus r hon kommer hem, om hon ska till farfar eller annat extra. Vi är supernöjda och mellerst får nog också ett när han börjar skolan, om det inte blir eftis.
Jag kanske är lite mot strömmen. Men jag tycker att även barn ska kunna ha friheten att slippa bli monitorerade. Möjligen en extremt rymningsbenägen 2-åring… Men sen ska man kunna ha hemligheter, ta omvägar, stanna längre osv utan att varje koordinat registreras. Ja, även från vuxna och föräldrar 🙂 Mobiltelefoner finns alltid att låna och med dialog och överenskommelser kommer man oftast långt. En fråga att ställa sig: skulle jag själv vilja bli kontrollerad på det sättet?
Håller med till viss del. Jag hade inte uppskattat att bli kontrollerad så MEN ska man lägga in en till del i det hela så är det ett hårdare samhälle idag än för exempelvis 20 år sen. Föräldrar då behövde kanske inte ha samma kontroll på sina barn. Risken idag att något skulle hända är större än förr.
Jag hade inga problem att ränna ute till 03 för 20 år sen. Idag drar jag mig för att gå mörkare partier på min kvällspromenad med tanke på de kvinnor som blivit utsatta för diverse övergrepp när de har varit ute.
Det är så sjukt tragiskt men det ”överlevnadstänket” appliceras även på mina barn.
Är det verkligen så? Vad har vi för evidens gällande detta?
Tänker att upplevd fara inte alltid är sann? Vi får mycket information kring vad som sker i media, tex övergrepp. Men är siffrorna verkligen högre än för 30 år sedan?
Eller varför är vi så rädda för att våra barn skall råka illa ut om vi inte har kontroll på var de befinner sig?
Nej, en kvällspromenad i mörkret är inte farligare idag än förr. Man blir räddare och försiktigare när man är äldre, det gäller allt s k risktagande och tyvärr leder det ofta till en snedvriden bild av att det alltid var tryggare förr. I alla tider har människor romantiserat sin egen barn-och ungdomstid och det får man väl göra. Baksidan är när man tror att ens egna självupplevda känsla är detsamma som verkligheten. Vill man få en realitycheck över hur verkligheten såg ut i Sverige och världen ”på den gamla goda tiden” är det bara att läsa lite vanlig kriminalhistoria. Sexualbrott, rån, misshandel, mord och dråp är ingen ny uppfinning tyvärr. Skjutningar i kriminella gäng är ett nytt fenomen, men knappast en anledning för alla att hålla sig hemma bara för att det är mörkt.
Bra där, instämmer till fullo!!
Vår dotter köpte en klocka för egna pengar. Ganska bortkastat då hon tycker det är lite jobbigt att ha en så stor klocka på armen. Den är oftast urladdad också, eftersom batteriet inte räcker så länge. Men annars är det bra 🙂
Har haft en mobilklocka till min 8åring sedan hon var 6 år. Den funkar super och jag kommer snart införskaffa en till lillasyster med. Jag har känt en sådan trygghet i klockan och att jag vågat ge dottern mer frihet att röra sig på lekplatserna i vårt närområde utan att mamma måste hänga med alltid.
Tack! Det lät hoppingivande =)
Thanks for sharing
Vår kille hade mobilklocka från han fyllde 7 tills han blev 9 år. Fungerade toppenbra! Den är alltid med och han kan ringa oss när han behöver. Nu har han en mobil och det är faktiskt lite krångligare. Han glömmer sätta på ljudet ibland så han inte hör när vi ringer och han glömmer den ibland. Men som 9-åring är det mobil som gäller, det spelas ju Pokemon Go m.m, så vi försöker vänja oss vid att det ibland strular lite😊
Tipsade min syster om detta (hon bor i Stockholm) och fick tillbaka ett konstaterande som gjorde mig så ledsen: Risken för att deras gosse ska bli rånad om han har en klocka är så stor att det inte överväger de positiva fördelarna. Han är 6 år! Det kändes så otroligt sorgligt att behöva tänka på att skydda sin 6-åring i lekparken på skolan från att bli rånad. Är detta sant? Vad säger andra föräldrar om detta? Väljer ni bort klockor på grund av risken för rån?
En 6-åring rör väl sig inte oövervakad på stan på ett sätt att hen ens behöver någon mobilklocka? Än mindre att någon skulle kunna råna honom/henne på skolan utan att en ansvarig vuxen märker det.
Man kan ju ha en mobilklocka för att ha möjlighet att ta ex ringa sina fördrar på egen hand när man leker hos en kompis. Eller för att röra sig själv i ett lite lugnare område än”på stan”.
Rånad av äldre barn på skolan!
Vi köpte en till vår 9-åring ist för mobil men då kom skolan och sa att alla smartklockor var förbjudna i skolan. Galet jag vet. så nu har han en mobil ist..
Man kan ju ställa in klockorna så att det inte går att ringa/smsa under en viss period på dygnet.
Inte så galet med tanke på att mobilklockorna tas med in i klassrummet vilket telefonerna inte gör. Det är väldigt svårt som lärare att ha koll på alla klockmodeller och veta vilka som får vara på och inte, det kan vi liksom inte lägga tid på, och de stör undervisningen ganska ofta när de är på. Så nej, inte alls galet faktiskt utan ganska logiskt. Oavsett hur bra man som förälder tror att ens barn sköter det.
Varför skulle en mobil bara bättre? Båda kan väl störa, och båda borde kunna läggas i en låda under lektionstid?
Min 8-åriga son har haft en mobilklocka sedan i somras. Funkar så bra! Han känner sig fri och trygg när han vet att han kan nå oss. Även en trygghet för oss föräldrar att kunna få tag i honom. Klockan tappas eller glöms inte bort utan hänger med överallt. Han har en klocka från Safekid med Telia kontantkort. Klockan har också en funktion som bara tar emot samtal från nummer som vi har godkänt, inga okända kan ringa honom.
Min mellan har mobilklocka som han glömmer att ta på sig typ varje dag 😉 Hade han haft den på sig hade den varor toppen!
Jag känner mest efter det här inlägget att hur kunde det andra barnets föräldrar låta honom gå?? Frågar man inte när de kommer hem att vet dina föräldrar att du är här? Och kommer någon och möter dig, vet de att du går nu?
Lilla gubben <3
Tänkte också på det. Och när ett okänt barn kommer hem till en, undersöka om föräldrarna vet var hen är.
Skönt att allt gick bra!
Har haft den 1 år, men nu är batteriet helt värdelöst. Dör efter någon timme bara. Så trist att kvaliteten inte är bättre.
Vår åttaåring har haft mobilklocka i ett drygt år nu. Fungerar jättebra!