Tänk att Sveriges mäktigaste man nu är en kvinna. För första gången. Tänk att det idag lever kvinnor som föddes innan vi fick allmän rösträtt i Sverige för hundra år sedan och att de hunnit leva nästan hela sina liv innan en kvinna blev statsminister. Men idag hände det.
Det här ska jag fira – ja fira – med barnen. Med tre söner är frågan om kvinnor och mäns rättigheter extra viktigt att prata om. Pojkarna ska ju vara med och forma framtiden. Hemma diskuterar vi ofta hur det ser ut i samhället. Hur olika förutsättningarna är beroende på kön. Vi pratar om klass, ojämlikhet och om diskriminering. Och inte bara mellan könen utan på alla plan. Att prata om dessa saker och vara medveten om både sina egna privilegier och andras – det tror jag hjälper en att växa upp till en människa som kan se sig själv utifrån. Som inte blir kränkt personligen av att någon pekar ut ens privilegier. Men som heller inte nöjer sig med de snäva ramar samhället satt upp för en.
Vi ska fira att mina pojkar får uppleva detta medan de är barn. Att de inte behöver vänta i trettiofem år som jag gjort. Eller alla hundra år av allmän rösträtt.
Kanske förändrar det ingenting i politiken nu. Men det förändrar definitivt vilka som kommer söka sig dit. Förebilder spelar roll. Nu har vi en ny i toppen!
(Sju timmar senare – strax efter att vi skålat i Trocadero och hurrat med barnen – kom nyheten att Magdalena avgått. Hah, vilken ödets ironi! Tur att vi hann glädjas i förskott och skåla medan tid fanns. Tänk om vi får vänta hundra år till nu? Hoppas inte! 😉 )
41 svar
VAR en kvinna… 😱
Tyvärr blev det ju en kort tid som statsminister i detta kaos. Hoppas att hon kommer tillbaka!
Oi, jeg har egentlig aldri tenkt over at Sverige ikke har hatt noen kvinnelig statsminister før nå! I Norge fikk vi vår første i ‘81 og hun var statsminister i tre perioder, og nå Erna i 8 år. Så, historisk sett, har vi ikke hatt kvinner i toppjobben i mange år, men at dere nå får deres første er grunn til å feire! ( og samtidig trekke et bitte lite sukk over at det skulle ta sååå lang tid…skjønt, i mange steder av verden er det fortsatt helt utenkelig med en kvinne som landets øverste politiske leder..) Det er som du sier Clara uhorvelig viktig at vi snakker med dagens barn om viktigheten av respekt og likeverd. Som førskolelærer/barnehagepedagogikk hører jeg ofte « det er urettferdig!» når noe ikke blir som et barn har tenkt, og da benytter jeg ALLTID anledningen til å prate om hva urettferdighet EGENTLIG er, og hva vi kan gjøre for å rette på det!
Gratulerer, feire med kake og jubel og en gledeståre!
Grattis Norge, ni har alltid legat före oss. 40 år till och med. Det spelar egentligen ingen roll om det är en man eller kvinna som är statsminister men att 100 år har gått och inte en enda svensk kvinna har fått posten är konstigt. Men just nu läser jag att hon avgått igen, så det blev bara några timmar om inte hon blir vald igen. Det är kaos i svensk politik.
Vi har varit snubblande nära dock. Anna Lindh som hade blivit det med all säkerhet om inte hon mördats och som sagt Mona Sahlin om hon inte sjabblat bort sina chanser….
För min del känns det svårt att fira så som läget ser ut nu.
Så ostadigt i politiken hela tiden! En blir ju rädd! Jag är livrädd att Ebba B eller Jimmy snart sitter där i Magdalenas ställe .
Jag såg att en vaktmästare nu fick ta ned spegeln där kvinnor i riksdagen kunde stå och föreställa sig att de själva kunde vara Sveriges första kvinnliga statsminister, som hängt bredvid porträtten av de manliga statsministrarna. Nu åker ett porträtt av Magdalena Andersson upp istället.
En smolk i mjölken var att vaktmästaren är en man. Jag beundrar verkligen kvinnor som Ann-Sofie Hermansson, som var kommunpolitiker i Göteborg och nu är soputkörare. Det känns som det kommer ta längre tid innan kvinnor på ett självklart sätt tar plats i renhållningsverk, på lager och terminaler, som maskinoperatörer, fordonsreparatörer, elektriker, snickare, vaktmästare… Jag tror ju alltid att det kommer att finnas en uppdelning, eftersom jag tror det där är delvis biologiskt styrt. Men i mycket styrs våra yrkesval också fortfarande av fördomar. Och ibland kan jag bli lite trött på att kvinnorna som hyllas är de som blir läkare och jurister och toppolitiker. Det känns som om det går snabbare att få jämnare könsfördelning i toppen (inte bland statsministrar kanske men t.ex. ministrar i allmänhet) än i botten. Som att det är inte lika intressant att debattera könsfördelningen i arbetaryrkena. Det stör mig på något sätt.
Ja, det här kan nog uppfattas som pessimism och bråksjuka en dag som denna, men då får mitt inlägg passera i tysthet! Jag är i alla fall väldigt glad åt att Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister.
Här uppe i malmfälten är det inte längre någon som reagerar på en kvinnlig lastbilschaufför, svetsare, mekare eller elektriker. Kanske har vi kommit längre med jämställdheten på just det området jämfört med övriga landet?
Annat var det nog för de första kvinnliga gruvarbetarna som banade väg för oss andra för dryga 40 år sedan…
Såklart är det bra med förebilder för ALLA inom alla yrken….så att tjejer tänker att dataingenjör är för mig (som min dotter ska bli) och snart får vi ha reklam för män att bli läkare för där ligger de illa till. Män har inte lika bra studieresultat. det är ett stort problem anser jag. Om vi nu vill ha helt jämställda arbetsplatser. När jag gick utbildningen var fördelningen 60/40 med övervikt kvinnor….
Min dotter läser 1:a året på fordonsprogrammet. Det är fler tjejer än killar i klassen. Så nästa generation kommer vi kanske behöva kvotera in män? 😜
Min kollega utbildar lastbilschaufförer och just nu har han fler kvinnor än män i gruppen. I hans förra grupp där han utbildade lagerarbetare var där nästa bara kvinnor. Kul tycker jag!
Ja! Sånt här vill jag höra!
Ja! Vi ska också fira! Liksom vi firade när Kamala Harris blev VP i USA!
Och det är två olika skäl. Dels för att prata med barnen om kön, klass och politik. Men också för att ge dem något att haka upp minnet på. När någon frågar dem om 30 år ”kommer du ihåg när Sverige fick sin första kvinnliga statsminister?” ska de kunna svara och komma ihåg!
Ja hurra! Synd bara att det är så rörigt i politiken idag. Jag saknar ideologin. Mvh Åsa
Wow vilket underbart inlägg! Blir inspirerad till firande av denna historiska dag för oss alla.
Har på riktigt aldrig tänkt på att man ju kan prata om saker som klass, kön och ras med barn. Att allt bortom man ska vara snäll mot alla och låta alla vara med är för komplext för dom. Detta gjorde mig inspirerad! Vill du dela hur ni gör det hemma? Rekommendera böcker som skapar samtal?
Vilken bra fråga. Jag har inte tänkt så mycket på någon ”strategi” utan det har fallit sig naturligt. Vi pratar ju om allt möjligt hemma vid middagsbordet och då kan man komma in på det. Men det här kan jag nog skriva ett blogginlägg om när jag tänker efter =)
Som en lek, men egentligen högst medvetet, lär jag mina barn att säga de svåra orden PAT-RI-AR-KATET och KO-LO-NI-A-LISMEN. Och sen pratar vi om innebörden av orden såklart. Jag vill att de i framtiden ska tänka ”aha, det jag upplever nu, det som inte känns bra, det är ett av patriarkatets uttryck” eller kolonialismens, rasismens eller nåt annat. Jag tror på att ha ord på saker. Vi firar 8:e mars med gott fika men letar också upp nån demonstration att gå på. Och genom böcker kan man enkelt komma in på många bra diskussioner. Några boktips från min bokhylla (men det finns många många fler): Novali hjärta Sarah, Ceva och skridskorna, Ett rum till Lisen, Godnattsagor för rebelltjejer, Barn som förändrat världen, Vi letar skatt.
Ja gör gärna det! Tycker barnuppfostran är så intressant. Smarta tips och trix för att få dom att växa upp till medmänniskor folk vill ha 🙂 Man har ju bara sin egen erfarenhet och blir ju så mycket rikare på andras tips!
😄😄 tycker min 7åring snart 8 åring själv kommer med roliga observationer sen spinner jag vidare på dem och frågar vad han tänker och ibland berättar jag om hur det varit/är. Exempelvis när coronan kom våren 20 var hans första tankar ”det måste vara bra att vara luffare nu”. Förstod ingenting ,”vad menar du?” Då berättade han ”att luffare är ju utomhus så mycket och utomhus sprids inte covid”. Blev en bra ingång till diskussion om klass, utanförskap osv. En annan småkul reflektion han hade var när jag var gravid med yngste barnet. Då sa han ”ska bli så spännande att se vilken hudfärg barnet kommer ha”. Fattade noll. Frågade hur han tänkte. Flera i hans klass har olika hudfärg och han hade inte riktigt förstått hur det hängde ihop. Speciellt då hans bäste vän har en ensamförälder som är vit men barnet är brunt. Blev bra ingång till att prata om rasism osv.
Vi pratar en del om könsroller hemma, föreställningar om att pojkar ska vara på ett sätt och flickor på ett annat. Alltid kommer sonens fråga ” varför är det så?” upp. Och jag kan aldrig riktigt förklara varför, för när jag försöker formulera det på ett enkelt sätt som en åttaåring kan förstå märker jag så tydligt vilka dumma grejer vi vuxna har för oss.
Alla frågor kanske inte måste ha ett bra svar, har jag kommit fram till. Man kan svara ” jag vet inte, men visst är det dumt, visst behöver det inte vara så?”.
Eller så kan man säga, vad tror du? Barn har inte hunnit bli ideologiskt präglade så de brukar pricka närmare sanningen.
+1 på någon som gärna läser mer om detta. Har en 1årig son, och just nu har vi inte några längre diskussioner runt matbordet 😂 men skulle va kul och lärorikt att läsa lite om hur ni gör, så de finns lite kött på benen när vi kommer till de stadiet.
Väntar med spänning på det inlägget.
Vi pratat också mycket om högt och lågt och lite för mycket om jämställdhet. Men problemet är att det är jag som pratar mest. Skulle behöva tips på hur man får in barnen mer i diskussionen. Det är ju svåra frågor.
Hade du firat lika mycket oavsett kvinna vid makten? Som om exempelvis en sverigedemokratisk statsminister varit kvinna? Är könet alltid höjt över politiken eller kompetensen?Och hur jämlikt är det att det är fler kvinnliga än manliga partiledare? Jag tänker att det finns många aspekter att titta på innan man plötsligt firar könet. Det känns som den ultimata ojämlikheten. Jag vill hellre att man överhuvudtaget inte ens noterar könet. Hen är kompetent därför får hen jobbet. Punkt. Där är jämlikheten och ingen annanstans.
Håller med. Kön för mig är oviktigt likt utseende/klädsel/längd osv. Man kan inte förneka att haloeffekten finns och att kulturella skillnader sedan århundraden bankats in i oss men det kan ju var och en bestämma sig för att höja sig över. Såg just Vikingarnas arv på Svtplay. Vikingakvinnor var jämställda män, de krigade, hade arvsrätt och kunde skilja sig! Sen kom kristendomen och kvinnor fick vara mannens undersåte, kunde inte ärva eller knappt få arbeta….
Det är hur folk beter sig, vad de kan som är avgörande. Och vi hade kunnat ha kvinnliga ledare tidigare om inte Anna Lindh blivit mördad och Mona Sahlin gjort bort sig om och om igen….det har inte varit ett kompakt motstånd mot kvinnor annat än möjligen Anna Kindberg Batra som utmålades som trist och torr….inte som jag ser det i vilket fall.
”Jag vill hellre att man överhuvudtaget inte ens noterar könet. Hen är kompetent därför får hen jobbet.”
Jag förstår vad du menar, och i en drömvärld hade det varit precis så – kompetens är ju definitivt det som ska väga tyngst. Men som jag ser det så faller ditt resonemang på precis formuleringen jag citerar ovan: om man sätter innebörden i det du skriver i relation till hur representationen i politiken sett ut historiskt, och hur den ser ut idag, så måste ju det innebära att det inte vid ett enda givet tillfälle där det har funnits en chans för en kvinna att hamna på en topp-post, har varit så att kvinnan har varit mest kompetent. Vid varje tillfälle har en man varit mest kompetent och därmed hamnat på sagda post. Jag kan liksom inte förstå hur man kan tycka att det är rimligt att det alltid är personer av manskön som är den mest kompetenta kandidaten? För man måste väl tycka att det är rimligt om man menar att ”kön inte spelar någon roll, bara kompetens” med tanke på hur fördelningen kvinnor vs män ser ut på inflytelserika politiska positioner?
Jag tänker i alla fall precis som Clara fira ikväll! Hurra för ett litet steg framåt!!!
Agnes Wold tillsammans med en kollega har visat att vid Göteborgs universitet så har män med mindre meriter (mindre kompetens) än kvinnor som sökt samma tjänst konsekvent antställts. Detta torde inte vara unikt för just Göteborgs universitet och visar att den som innehar en maktposition inte behöver vara den mest kompetenta personen för ämbetet.
Bra resonnement!
Jag håller med dig om att det är viktigt att problematisera kring det här som du gör. Jag tycker det är en fälla vi går i om vi inte ser kompetensen före könet, det är nedvärderande mot bl a Magdalena Andersson. Och varför är rubriken formulerad som den är? Varför inte bara Sveriges mäktigaste är en kvinna?
Du menar att på 100 år har det inte funnits en enda kvinna spm varit kompetent nog att bli statsminister i Svergie?
Kanske de kompetenta kvinnorna har bättre för sig.
Jag hade inte firat den kvinnliga statsministern om hon kom från SD – däremot hade jag nog ändå firat att vi kommit så långt att en kvinna kan BLI statsminister. Man kan ju hålla två saker i huvudet samtidigt.
Att inte se eller bry sig om kön, etnicitet etx är en utopisk hållning som jag upplever bara osynliggör diskriminerade grupper
Fast en kvinna har ju KUNNAT bli statsminister i flera decennier? Det har bara inte blivit så…
Uppenbarligen har hon ju inte kunnat bli det för då hade det nog hänt. Båda våra största partier har ju haft kvinnliga partiledare
Svar till Katarina:
Hur är man emot demokrati för att man inte firar en statsminister från SD? En grundpelare i demokratin är åsiktsfrihet.
Fast ingen av dem satt som partiledare när deras parti hade makten.
Skrämmande att läsa att du inte hade firat en kvinnlig SD-statsminister. Då är du automatiskt emot en demokrati som inte tycker som du. Hela saken med demokrati är ju just att majoriteten bestämmer.
Skrämmande inställning idag som både regering och du (verkar det som) att en tredjedel av Sveriges befolkning (som röstat) inte är värda att lyssna på.
Normalt sett ska man ju ro land ett val. Det gjorde inte Mona Sahlin t ex.
Ja hurra hurra 🙂 Kvinnlig statsminister 100 år efter kvinnlig rösträtt! Skulle vara intressant att veta hur det ligger till med jämställdheten om ytterligare 100 år…
Samma här! En riktigt lyxig chokladtårta har vi slagit till på och jag hoppas det ska hjälpa mina små pojkar att minnas denna dag när det sa kras i glastaket!
Amen sister!! Amen!