Jag lyssnar på en podd som heter Wiser than me och görs av skådespelerskan Julia Louis-Dryfus. I den intervjuar hon äldre, visa kvinnor om bland annat åldrande och insikter som kommer av att ha levt ett långt liv.
Något jag fastnade särskilt för i intervjuerna med Isabelle Allende och Jane Fonda var deras tankar om att åldras på ett bra sätt. Båda poängterar att det krävs eftertanke och planering om man vill leva ett friskt liv långt upp i åren. Jane Fonda pratar om hur hon tränat hela livet – och fortfarande tränar varje dag om än i långsammare tempo. Allende berättar om hur man måste planera livet som ung för att investera i sin ålderdom. Även om genetik och slumpen såklart också påverkar ens hälsa som gammal.
Det där var en viktig påminnelse för mig. Att komma ihåg det långa perspektivet med träning. När jag är sjuk och missar några pass blir jag alltid så irriterad och frustrerad. Som att de där passen spelar någon roll i det långa loppet? Jo, om jag tränade inför en tävling som snart ska ske, vore det kanske illa. Men jag tränar ju egentligen med helt andra perspektiv. Jag tränar med min bentäthet som sjuttiotvååring i åtanke. Jag tränar för mitt hjärta som åttiofemåring. Jag tränar för att kunna bevara muskelstyrka även efter klimakteriet. Jag tränar för att orka leka med mina barnbarn. För att kunna vara aktiv sedan och inte bara nu. Jag tränar för det långa perspektivet – och i det långa perspektivet gör det ingenting att jag missar ett pass här och där. Eller flera stycken. Det som räknas är hur mina år sett ut.
Men det är också det långa perspektiv som ställer till det för mig med träningen. Det är ju svårt att motivera sig att göra något jobbigt just nu, när den stora belöningen ligger så långt fram. Vi är ju väldigt kortsiktiga som människor – omedelbar belöning är vad som triggar oss. Så för att ge mig själv lite omedelbar belöning är jag noga med att påminna mig om att det jag tränar idag är att så – men att jag redan känner mig stark och frisk är att skörda. Just nu får jag skörda vad jag planterade när jag började styrketräna för snart tre år sedan.
45 svar
Läste att 35% av hudens kollagen försvinner de fyra första åren i klimakteriet. Fick mig att fundera över andra kollagenstrukturer, som t ex leder och diskar. De borde också kunna förlora mycket kollagen. Är 39 och fick veta att mina diskar i nacken är förminskade – de består mest av kollagen. Nu är jag noga med kollagentillskott!
Det kan väl inte finnas någon som har mer givande kommentarsfält än du, Clara? En fröjd!
Nä, det håller jag verkligen med om! Bästa läsarna! Så många intressanta inspel =)
Och utöver alla kloka och intressanta inspel här, så ser jag framemot när käraste Clara kommer i klimakteriet och börjar utforska detta ämne.. en lite risig sak med att jag är en del år äldre än Clara…
.. har vid 46 års ålder insett den kunskapsmässiga avgrund som klimakteriet är och hur det påverkar tex träning och annat.. men för egen del så funkar träningen och hälsan ok… Men Clara – vore grymt om du skrev om förklimakteriet osv.
Tack för en väldigt läsvärd blogg!♥️
Håller med, så givande när olika åsiktsbubblor möts, och sakkunniga uttalar sig mitt bland vanliga tyckare, yngre och äldre….och för det allra mesta är det rätt tonläge, t.o.m. när det hettar till. Tack!
Enligt nyare forskning spelar livsstilen en väldigt stor roll för hälsan som äldre. Så klart har genetiken också betydelse, och många gånger verkar det mest vara ren och skär otur att drabbas av sjukdom och ohälsa. För mig är det en tröst och styrka att jag KAN påverka min hälsa, även om det så klart inte är några garantier. För mig är det bra att tänka både på varför och mål. Mitt varför till att träna är min långsiktiga hälsa och den stora bilden, medan mitt mål (just nu) är att känna mig jäkligt stark! Vissa dagar hämtar jag motivation från mitt varför, andra dagar från mitt mål. Båda hjälper mig att hålla fokus.
Blev så nyfiken på poddar där kvinnor med livserfarenhet delar med sig så jag frågade en AI Chat.
Kanske fler än jag som vill veta?
1. ”The Wisdom Project” – This podcast is hosted by Zibby Owens and features interviews with women over 70 who share their life stories, wisdom, and advice.
2. ”Graying Rainbows” – This podcast is hosted by Dr. Kathy Gruver and features interviews with women over 50 who share their experiences and insights on aging, health, and personal growth.
3. ”The She’s Bold Podcast” – This podcast is hosted by Beth Whitman and features interviews with adventurous women over 40 who share their stories of travel, outdoor activities, and personal growth.
4. ”The Fullness of Midlife” – This podcast is hosted by Laura Black and features interviews with women in their 40s and 50s who share their experiences and insights on midlife transitions, self-discovery, and personal growth.
5. ”Women in the Middle” – This podcast is hosted by Suzy Rosenstein and features interviews with women in their 50s and 60s who share their experiences and insights on midlife challenges, self-discovery, and creating a fulfilling life.
Inte för att det spelar så stor roll, men det är en typ av ordvits man kan skriva ibland …hon får en stalker på halsen (läs bloggen)=hon får en stalker på bloggen. Väldigt spännande bok f.ö.
Trevlig kväll💫
Klokt och bra inlägg som vanligt! Jag, som själv bloggar är imponerad av alla skiftande ämnen här. Har förresten ett boktips, har just börjat läsa ”Allt för dig” av Josefin Schygge. En thriller om en stor svensk influencer som bloggar, och som får en stalker på halsen (läs bloggen). Verkar lovande, om man gillar genren vill säga. Hoppas att du har en riktigt fin helg, här är det sol men blåsigt…
”Läs bloggen”…
Suck…. reklam för sig själv i en annas blogg… Dubbelsuck…
Lyssnade på en intervjupodd häromdagen med kvinnor i olika åldrar. De som verkligen berörde mig var faktiskt de yngre kvinnorna: så många fina, reflekterande och även udda tankar. De äldre sa alla samma sak: „träning som är kul yadda yadda sömn älskar min latte.“
Mitt mål är egentligen att bli gammal och vis men ekorrhjulet kanske är något fördummande ibland?
Nyfiken på vilken podd det var!
Intressant inlägg. Min mamma blev 70 i december och hon har aldrig tränat något i sitt liv, blir andfådd av korta backar och går otroligt långsamt men får ändå puls av det. Har verkligen rört sig lite i sitt liv (tycker 20 min om dagen räcker och det är mer senare åren). Överviktig. Dåligt socialt liv. Mycket jobbigt som hänt. Varit negativ som person. Ätit mycket kött och druckit två flaskor vin i veckan sen hon var ung. Hon har visserligen högt blodtryck och diabetes 2 men det är också något hon fått av ärftlighet. Men i övrigt verkligen frisk och rätt gammal.
En annan mamma dog precis 64 år gammal i stroke och har levt precis motsatsen till min mamma.
Så det är intressant med livets lotteri. Sen kan man såklart som du säger öka förutsättningarna.
Intressant! Skulle också vilja veta mer om några av de klokheter du fick hör av de unga kvinnorna?
Jennie Hammars „Stronger Moments“ (10 avsnitt, lyssnade inte på alla). Jag gillade särskilt Frida Argento, Vera Herngren och Bianca Meyer (såg nu att hon faktiskt redan är 35) vad jag minns. Sen hade jag lyssnat på en intervju med Alba August i samma veva. De hade kanske inte några uttalade visdomar att komma med, men en sårbarhet, känslighet, öppenhet och lite variation? Där målet inte är att vara effektiv och fungera.
Sen var jag kanske lite orättvis mot de andra … men jag har hört samma träningsvisa på sociala medier lite väl ofta på sistone.
Obs att jag är på gymmet och skriver detta.
Börjar också bli lite matt på det, alla ska träna och hålla på. Det är ju ett hamsterhjul! Är det inte? Gymmet? Det känns så jävla konstigt. Jag klandrar absolut ingen jag förstår hundra men alltså. Orka ^^
Btw låter det som jag med latten och sömnen haha.
Tänker förutom träning på detta med vikten av bra relationer, blev glad att läsa om denna studie i nyheterna idag:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lyckoforskarna-pengar-spelar-valdigt-lite-roll-i-slutet
Finns en lite längre, underbar genomgång av Robert Waldinger, detta gick vi igenom på en stresskurs jag läste på distans.
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.youtube.com/watch%3Fv%3D8KkKuTCFvzI&ved=2ahUKEwiu6ImPkJX_AhXFSvEDHfmOAUIQz40FegQIFxAF&usg=AOvVaw3PNtfU7nY6bvBwFEzUlFWO
Ursäkta lång länkadress, sök annars på Robert waldinger ted talks.
Kursen jag gick heter ” att hitta balans vid stressrelaterade ohälsa” och läses helt på distans via folkhögskola, rekommenderas väldigt varmt. Kanske lite sidospår men kunde inte låta bli.
Bra att du lyfter detta med träningen i ett längre perspektiv!
Tack för allt du så frikostigt delar med dig av från dit liv i med- och motgångar, i livets små och stora ting.
Kram❤
I senaste avsnittet av podcasten Feel better, live more så intervjuas dom här forskarna i över två timmar, SUPERINTRESSANT! Dom följer världens äldsta studie inom lyckoforskning, 85 år gammal är den och den pågår ännu. Om man ska koka ner deras livstid till ett par meningar så lyder det: Ta hand om din kropp som om du skulle leva i hundra år och investera i dina relationer, det kommer att vara mest lönsamt för din lycka.
Så spännande! Detta måste jag kika närmare på =)
Jag jobbar med många äldre på en ortopedavdelning och delar inte riktigt synen, eller jo såklart men ser andra saker 🙂 Att vara aktiv och i god form och att ha lite hull som äldre minskar risken för frakturer, så det är toppen. Men det är verkligen livets lotteri/genetik hur ens hälsa är som gammal. Jag mår bra idag av att röra på mig (usch ordet träna har så sorglig klang!😅) så det vill jag göra. Mår också bra idag av att jobba deltid och tänker inte på pensionen så mycket, för vem vet hur man har det då eller ens lever? 🙈
Väldigt skönt att höra det är perspektivet! Jag befinner mig mitt i trebarnskaoset med en tvååring som behöver punktmarkering varje minut, och att påbörja någon form av hälsoresa för min egen del finns inte på kartan i nuläget. Varje dag försöker jag hålla huvudet över vattenytan och jag och min sambo får i bästa fall en liten stund av egentid efter 22.00 då alla barn till slut sover efter timmar av läggningskaos. Därför känns det lugnande att en viss del beror på tur/otur också, för tanken på att jag inte bara försummar min nuvarande hälsa utan även mitt framtida jags gör mig oerhört stressad annars…
Jag tänker detsamma, dvs att det till största delen handlar om lotteri/tur/genetik. Men jag tror/vet samtidigt att en god grundfysik är till hjälp efter till exempel en stor operation eller allvarlig sjukdom.
Jag miste min pappa när han bara var 50 pga hjärtinfarkt. Det var helt oväntat, då han var normalviktig och vältränad med bra blodtryck. Människor runt omkring oss var i chock då han var den sista man trodde skulle råka ut för något sådant, just pga sin goda fysik. Jag brukar tänka att vi kanske skulle ha mist honom ännu tidigare om han inte levt så sunt som han faktiskt gjorde. Nu när jag själv är 40+ (och vet att jag har denna risk med mig, pga förstagradssläkting som dog i hjärtkärlsjukdom vid 50) är jag extra uppmärksam på kolesterolvärden, blodtryck osv.
Samtidigt blir jag lite lätt trött på människor som slår sig för bröstet och säger saker som att ”om man inte tar sig tid att träna nu kommer man behöva avsätta tid för att vara sjuk längre fram” . Det känns så förmätet på något sätt, som att de som faktiskt är sjuka får skylla sig själva, vilket de ju många gånger faktiskt inte alls får. (Nu menar jag inte att de som får vällevnadssjukdomar som är kopplade till t.ex. rökning och fetma får skylla sig själva, men där finns åtminstone en viss koppling.)
Jag tror sällan att det är så enkelt så att vi alltid får så det vi skördar (vilket jag inte tror att du Clara menar heller), men däremot kan vi hjälpa oss själva på traven genom att försöka leva någorlunda sunt.
Otroligt bra skrivet! Vi kan inte mer än försöka ge bra förutsättningar och påverka det vi kan. Men det i sig är ingen garanti.
Precis samma som när vi sår faktiska frön. Vi kan ge bra jord, bra förutsättningar men så kan någon utomstående faktor (väder, sjukdomar, skadedjur) ändå påverka resultatet så att skörden uteblir.
Vilket bra inlägg, tack!
Jag tycker inte att västerländska medicin inkluderar alls hur emotionella sår skadar vår hälsa och leder till många fysiska besvär. Så jag tror hälsa även måste inkludera emotionell hälsa och mental hälsa. Mår man psykiskt dåligt under en lång period så kommer du förmodligen att ha fysiska symptom från det. Har du haft något traumatiskt i ditt liv så är det mycket större chans att du kommer ha kroniska besvär och smärtor senare i livet om du inte läker det inre traumat.
Tror att vi står i en väldigt spännande hälso utveckling där hälsa ses på ett mycket mer holistiskt perspektiv. The Body Keeps The Score är en fantastisk bok för de som är intresserade av detta ämne.
Har samma syn efter att ha arbetat med att utreda äldres behov av hemtjänst. Mycket verkar vara genetiskt eller slumpartat och de allra flesta får hälsobesvär oavsett hur man har levt. Ingen vet hur hälsan kommer att påverkas.
Jag uppfattar en allmän medelålderskris hos flera influensers just nu där man greppar efter de sista halmstråna som ”ung och fräsch”. Det visar sig i större behov av att visa upp kroppen. Det blir nästan lite desperat. Många har nog haft det ganska förspänt med naturligt snygga kroppar och utseenden men nu går det utför och omställningen blir jobbig. Då blir det plötsligt ett intensifierat ”hälsofokus”.
Eller så kanske dessa personer iom åldern blivit lite smartare och prioriterar annorlunda? Jag vet inte, bara lite tankar från en annan medelålders.
Håller inte med! Arbetar som fysioterapeut med äldre. Jag ser ofta snabbt om det är en äldre som varit/är aktiv under hela sitt liv. De har en annan fysisk förutsättning. De kommer ex snabbare igång efter en fraktur eller en stroke. De drabbas också mer sällan eller i senare ålder av livsstilssjukdomar som ex diabetes 2, hjärtsjukdomar etc som kan få stor inverkan på livskvalitet. Givetvis finns undantag pga gentik!
Håller med dig om att aktivitet-nivån kan göra väldigt stor skillnad i många fall (och verkligen för mentaliteten!), men aktivitet behöver inte vara träningspass på gymmet och att i 30-40-årsåldern fundera på om varje träningspass spelar roll för framtiden. Folk födda på -20, -30, -40-talet besökte nog ganska sällan gym osv 😇 Men att vara rörlig, ha roliga aktiviteter och människor att umgås med tror jag också är superviktigt för äldre människors hälsa 😊
Jag tänker ändå att oavsett vilka krämpor som man får som äldre så är det antagligen bättre att ha god fysisk kondition än dålig.
Absolut, men framför allt är god fysik och kondition härligt medan man har den – blir man väl sjuk så försvinner konditionen och musklerna ganska snabbt och man kan ju dessutom vara sjuklig och gammal men leva vidare i många, många år till med skruttig hälsa. Så många kämpar med att gå ner i vikt som unga men som gammal kan extra kilon istället vara jätteviktigt för hur man klarar ett fall eller infektion. Personligen har jag mer driv att röra på nog för att jag ska må bra den här veckan än för när jag eventuellt blir gammal 😊 Men whatever works som driv för var och en tänker jag 😇😇
Visst spelar genetiken en stor roll – och förstås ren otur. Samtidigt kan ju en god hälsa hjälpa en mycket när genetiken så att säga ”är emot en”.
Min mamma var en renlevnadsmänniska som aldrig rökte, drack väldigt måttligt, tränade frekvent och åt bra. Hon fick ändå cancer vid 47. Så jävla orättvist! MEN när hon gjorde sina första hälsoundersökningar inför behandlingen visade de att hennes fysiska hälsa var samma som hos en trettioårig kvinna. Bla annat bentätheten var fenomenal. Detta gjorde att hon hade bättre förutsättningar att klara av den tuffa behandlingen och sannolikt förlängde det hennes liv. Trots att hon inte kunde besegra själva cancern.
Ps. Tror absolut att influencers precis som alla andra kan lida av medelålderskriser. Och precis på samma sätt som alla andra kan de börja bry sig om sin hälsa också. Tycker dock att din ton Zara är nedlåtande. Så jävla trist det verkar att äldre kvinnor ska kalla yngre kvinnor desperata för att de fortsätter bry sig om sitt utseende och vill vara fina. Ren misogyni.
Att känna glädje inför min kropp, min klädstil och mitt hår – det hoppas jag fortsätta med resten av livet!
Jag håller med om att det såklart är bättre att vara i god form än att inte vara det. Och säkert hindrar det sjukdomar från att bryta ut eller förlänger livet på annat sätt. Jag är glad att din mamma fick mer tid pga sina hälsoval. Vi kan som sagt göra vad vi kan men hur det ändå blir kan vi inte helt styra över (tyvärr ibland).
De flesta flunsor jag tänker på i frågan är i lägre medelåldern (liksom jag själv), ca 35-40 år. Jag fick det inte skrivet i tidigare kommentar men uppfattar att det är som en tävling mellan vissa om vem som är smalast/snyggast/i bäst form. Nästan lite osunt.
Jag tycker dock inte att det är fel att känna sig nöjd över sig själv och hur man ser ut och klär sig, oavsett ålder. Det är nog mer att det blir så tydligt när det gäller publika personer och särskilt när det verkar vara kopplat till status mellan personer eller i ett gäng.
Jag ber om ursäkt för min raljanta ton!
Jag måste säga att jag känner igen det du säger. Inte det att de är desperata men att många i den åldern börjar träna och tänka på sin hälsa. Men jag har sett detta fenomen också hos tidigare generationer kvinnor men att det kanske blir extra märkbart för att det nu är ett gäng ganska stora influncers i samma ålder som kanske inte tävlar mot varandra (vad vet jag om det) men i alla fall influerar varandra.
Ett insiktsfullt inlägg av en relativt ung person som du Clara, Du anar inte hur snabbt man blir 85. Jag önskar att jag varit lika smart när jag var yngre. Nu har jag haft tur med hälsan i alla fall men många i min ålder har stora hälsoproblem som man säkert kunnat undvika om man varit klokare som ung.
Klokt. Det låter som en helt fantastisk pod, tack för tips.
Så har jag också börjat tänka de senaste åren. Det har väl att göra med åldern, och då jag ser mina föräldrar och svärföräldrar, och vad motion vs. ickemotion gör med en åldrande kropp (naturligtvis spelar annat in också). Om 20 år är jag 60+. Vill inte att dålig kondition/styrka/ork ska hindra mig att göra sånt jag vill i den åldern. Förstås kan vad som helst hända, jag kanske inte ens lever vid 60+. Men redan nu kan jag påverka mitt mående om 20 år åtminstone till en del, och samtidigt förbättras mitt mående just nu också.
Ja sannerligen! Det finns BÅDE en kortsiktig och långsiktig belöning
Jag tänker att det långsiktiga måendet (att vara pigg och orka när man blir gammal) är en trevlig bieffekt av att jag tränar, sover och äter hälsosamt för att orka nu. Jag märker ganska snabbt nu i hur min känsliga nacke och rygg börjar göra sig påminda när jag inte tränat på fyra veckor pga mycket trädgårdsfixande efter jobbet. Så jag tränar nu för att må bra nu och så blir det en härlig bonus att jag förhoppningsvis bli gammal, pigg, frisk och stark!
Tack! Efter ett år med ryggproblem och tre månader av väldigt begränsad rörlighet (jaaaa! Just nu är jag gnällig och tycker synd om mig själv) var detta en bra sak att få läsa. Relativt sett är detta kortsiktigt. Och rehaben kommer bli långsam och långsiktig…
Känner igen mig mycket i detta! Rehabträning känns ofta inte som ”riktig träning” och det har tagit många år för mig att acceptera att resultaten och framstegen är så små att de ibland knappt märks alls. Men, att hitta hållbarheten och stabiliteten är ju som att lägga grunden – både för den närmsta tiden men också framtiden. Det tröstar jag mig med ibland när det känns som att ingenting händer: utan rehabträningen raserar grunden VÄLDIGT fort och det är en bra påminnelse när den känns onödig! Men hur gör man för att hålla motivationen uppe? Hur gör ni andra rehabtränare?
Kan inte annat än bli imponerad av att du mitt i smärtan tänker och uttrycker dig så. Vet att det inte är lätt. Önskar dig energi till rehab och mindre ont framöver. Det är värt att kämpa.
Tack för tips om intressant podd🙏❤. Genialiskt tema🙌. Den hamnade genast på min poddlista🤗.
Något att ta med sig i klimatfrågan också
Kloka ord. Hur jag tar hand om mig själv idag kommer påverka hur jag mår i framtiden. Det är viktigt att vara medveten om det. Särskilt de där dagarna när jag inte alls har lust att röra på mig. Det är tur jag är fotbollsdomare, får så mycket gratis då utan att det känns som träning. All löpning som blir på fotbollsplan stärker min hjärthälsa och alla bedömningar som jag gör gör att hjärnan får sin del också. Win win på alla sätt och vis.