Visade barnen den här bilden, som fick det att fladdra till av glädje i magen. Höll fram den som ett hopp om vår. Om allt gott som väntar på oss. Men istället för att bli glada stönade de frustrerat, grimaserade och muttrade
-Men sluta läskas, mamma
Ja just det. Förlåt, jag glömde. Tiden går så långsamt när man är liten och så fort när man är stor. För mig är det här precis inom räckhåll. För dem hade det lika gärna kunnat vara om tre år.
Att tiden går snabbt är skönt när det är oxveckor. Men från nu fram till nyårsafton är det mest ett problem. Allting rusar för fort. Tiden räcker inte till för att hinna njuta. Jag tycker att hela livet innehåller för få helger att spela på. Men också för få måndagar. Det är för lite fest och för lite vardag på samma gång. Ingenting har sina rätta proportioner. Och jag vill kanske möta våren i Rom, Paris eller i min sommarstuga. Men problemet är att jag inte vill missa att möta våren i Västerbotten. Jag vill jämt ha både och! Önskar att jag fick pausa omvärlden medan jag upplevde något nytt, så att jag sedan kunde komma hem och uppleva resten precis som vanligt.
Kanske är det lite tragiskt? Denna extrema fear of mission out. Eller så är det bara ett riktigt gott betyg till mitt vardagsliv. Jag vill inte förlora en sekund.
25 svar
Det här inlägget väcker en sån stor sorg i mig. Jag kan inte gömma mig för min egen oförmåga att skapa mig ett liv i dina målande beskrivningar av att leva. Din enorma livslust och livsglädje blottlägger min ständiga misär och insikten om att det är mina dagar, mitt liv som rinner ifrån mig, samtidigt som du gör allt för att få fånga dina med liv och lust. Paradoxen gnager – du är rädd att missa upplevelser som redan är dig givna, medan jag skulle ge allt för att få uppleva en enda dag med den rikedom du alltid kommer bära inom dig.
En stor kram till dig, Q. Jag tror att jag förstår lite vad du menar. Önskar dig vardagsglädje och tröst.
Så roligt att läsa ”sluta läskas!” Det tog mig en millisekund extra att koppla vad det betyder, för det var så länge sen jag hörde eller använde uttrycket.
Vet att det låter klyschigt men lika sant för det; Här å Nu. Enda stället du kan vara på.
För ca 20 år sen samtalade en indier (hindu) å jag om Tid. Han sa: ni västerlänningar ser Tiden linjärt – tiden försvinner från er (ni tycker ni missar saker). Vi ser Tiden som ett hjul; det kommer å kommer å kommer Tid. Det synsättet hjälpte mig verkligen att inse att Tid kommer (för det ena å
det andra) och jag kan bara vänta in den… Efter hand fick jag verkligen en mer rofylld inställning till Livet.
Tack Ing-Marie för din kommentar. Har tänkt mycket på just tid och varför det känns som att livet rusar på. Det här med att tiden är som ett hjul som kommer tillbaka blev en ögonöppnare. Tack för det 🙂
Bästa Clara🪴Jag bor i Skåne och längtar också Efter Våren. Till min lycka har jag hört koltrasten sjunga upp sig. Hes men alldeles ljuvligt. Pyttesmå knoppar på buskar och vissa träd tittar försiktigt fram
Det allra bästa just nu är ljuset det värmer mitt frusna hjärta. Skickar Dig många ljusstrålar och önskan om en fin Vår-Vinter. Det kommer. 🍀🦋
Det kanske är i oxveckorna man ska åka söderut – vid Medelhavet, till exempel i Nice, är det god chans till vårkänning redan i februari. Då missar man inte just någonting på hemmaplan:)
Jag minns när du skrev om att när man, precis som barn, upplever något helt nytt – ja, då känns det som om tiden går långsammare. Allt är nytt för barnen, så mycket utveckling och nya upplevelser så sommaren känns oändlig. men vi vuxna ”vet” och har upplevt så mycket redan så tiden går så fort. SÅ – om du åker till Paris, eller någonstans du aldrig varit, och upplever våren där, ja då kanske det känns som om du får MER tid och att din vardag, helger och våren hemma inte går lika fort! Det hade väl varit helt fantastisk, lite som att både ha kakan och äta den 🙂
Dear Clara,
You know what they say: there is no place like home. And I think that is certainly true when youre home is in Västerbotten. On the other hand, you can go to Paris and Rome. It will be two years of the many you can spend in Västerbotten. 😄
Men en liten resa till något vackert land söderut gör väl inte att du missar vårvintern hemma? Hade du tänkt vara borta så länge? 😉🤗
Jag läser just nu för andra gången boken ”Four Thousand Weeks: Time Management for Mortals” av Oliver Burkeman (finns också på svenska med titeln ”Fyratusen veckor: tidshantering för ett ändligt liv”), som på många sätt tangerar funderingarna i det här inlägget. Enligt Adlibris handlar boken om ”en lögn om att det finns ett rätt sätt för att hinna med allt du vill och anser dig behöva göra. Men i en ändlig tillvaro är något sådant helt enkelt inte möjligt. Vi måste acceptera att livet inte rymmer hur mycket som helst, att vi hela tiden måste välja väg, och att vi därför måste avstå från många andra alternativ.” Jag rekommenderar den mycket varmt!
Som Clara skriver i en svarskommentar är det omöjligt att både äta och ha kvar kakan. Att välja att möta våren i Västerbotten (eller Paris, eller Rom) är att välja att INTE möta våren på något annat ställe – och det är vad som gör valet meningsfullt.
Vilket spännande tips! Kanske kan vara något för en sådan som mig med konstant beslutsångest, som har svårt att välja bort alternativ och försöker göra allt.
Som sagt, jag rekommenderar varmt boken! 🙂 Den är mycket tankeväckande och med en torr, avväpnande humor. Där finns definitivt många bra reflektioner kring bland annat beslutsångest!
Åh vad jag känner igen mig! Det är ju den långa vintern som gör att man njuter extra av de första vårtecknen, och jag tycker också att man har alldeles för lite ledig tid att njuta av. Våren och sommaren går på en sekund. Tänk när man var liten och sommarlovet faktiskt kändes oändligt? Jag vill också möta våren där du skriver och det tänker jag göra någon gång, men då kanske inte varje år.
Hei
No fear of mission out hos deg tror jeg. Du er både tydelig og modig 😊
Men kanskje fomo (missing out)
Alt godt, i dag skinner solen over Norges østland.
Ja. Jag älskar tid. Jag älskar mitt liv. Just nu vill jag bara sitta framför min symaskin . Jag syr scrunchies , hårsnoddar av några gamla tröjor.
Jag fick ett il förra våren och sommaren. Sydde typ 20 olika snoddar av trasiga tröjor, leggings och tygstuvar. Så roligt och så snygga snoddar det blev. Kul att kunna välja bredd och rynk själv. Mycket finare, billigare och hållbarare än att köpa sådana.
Så fin känsla att ha ändå! Saker att njuta av. Hellre än tvärtom.
Jag känner igen den och kan själv bli stressad. Vet inte om det också ökade sedan jag fick barn, stressen över tid som går fort. Vad som ibland hjälper mig är när jag lyckas ha perioder av mer närvaro, då tycker jag också den där stressen minskar över hur fort allt går. Att va så mycket i den här arbetsdagen, det exakta nuet som bara går.
Jag förstår dig. Känner liknande känslor, förutom att jag inte gillar snön och kylan. Lika jobbigt som härligt att bo så norrut. Ljuset dyker på en, snart har häggen blommat över innan den ens börjat blomma, ingen logik. Fånga dagen är sannerligen ett passande uttryck nu, trots att det är slitet.
Härligt att höra gamla goda ordet läskas, det sa vi alltid när vi va små på 90-talet. Jag och min syster.
Vill tillägga att det nog handlar om livsglädje än om rädsla att missa. Kan bli så ibland när jag blir nipprig inför nåt, som när jag vill cykla, sparka och gå samtidigt. Inte möjligt alltså men jag vill för allt känns så kul!
Hej Clara! Om du tar tågresan till London kan du säkert göra en ”avkrok” till Prag….underbar stad när det är vår.
Du har tur för om du åker snart så får du vår när du kommer hem igen 😊 kanske lite solbränna med innan alla andra.
Kram kram Katarina
Bor i Frankfurt här blommar påskliljorna så det är vår. Så du kan lugnt hinna njuta av våren i Paris och hinna med vår i Västerbotten också.
Nej, nej du missförstår mig! Att våren kommer tidigare söderut hjälper ingenting. Då missar jag ju vårvintern hemma och den är minst lika viktig. Problemet ÄR i sanning olösligt för det jag vill är att vara lik en nanopartikel och kunna befinna mig på två olika ställen exakt samtidigt.
Våren i Paris och Rom lär ju komma liiiiite tidigare än där du bor så det är nog iofs inget problem ☺️
Våren är en härlig tid! Längtar!
Men då missar jag ju vårvintern hemma! Och jag vill som bekant inte missa en sekund