Hela veckan har jag gått och längtat efter helgen och efter att få tid att pyssla hemma. Sådär som jag alltid längtar när jag varit bortrest.

Imorse, efter att vi städat huset, satte jag igång att vinterpynta köket. Hängde upp ett mörkt ulldraperi i dörren, nålade upp en vintrig bonad och torkade alla hyllor och prydnadsföremål.

Och arrangerade om dem på nytt.

Den höstiga pappersbonaden med äppelplockande barn byttes ut till den här vackra handgjorda bonaden jag hittat på returen för en billig peng. Folke tycker att det ser ut som hemma hos oss.

Nåja.

På hyllan ovanför köksbänken ställde jag upp lite trevliga förpackningar, skorpburkar och annat smått och gott.

Blir alltid så glad av att göra om med det jag har hemma. Leta i skåp och lådor efter finheter att ställa fram.

Det här är vår skönaste korgstol, men den sticker av så hemskt i färgen. Så otroligt vit liksom! Tror jag ska ta och måla om den. Tänker inventera färgslattarna i källaren och bara ta något av det jag hittar. Tror jag har engelskt rött, jugendvitt och övedsgrönt. Någon av dem borde passa.

Fotogenlampan över köksön används flitigt under den mörka perioden. Den ger ett sånt trivsamt sken!

Essa blev helnöjd med den mysiga förändringen.

I år firar vi jul hemma. Förra året var det skönt att fira borta eftersom jag både skrev och lanserade en julbok och fullkomligt absorberades av jul hela det året. Att också ordna julfirande hos oss kändes övermäktigt. Men i år är jag väldigt peppad och redo. På kvällarna ligger jag och funderar på hur jag ska kunna variera pyntet. Är sugen på att bygga någon slags julportal när man går in på gården. Av granris och störar som får luta sig över grusgången. Kanske med belysning i? Och jag blev överlycklig när jag insåg att jag ju faktiskt kan ha två stora granar i huset! En gran i vardagsrummet och en ute på verandan, som syns utifrån trädgården. Perfekt när jag har sådana ohemula mängder av julgranspynt och alltid får dåligt samvete gentemot pumlorna som får ligga kvar i lådan.