Sedan jag började logga min mens mer noggrant är jag chockad över hur regelbundna och påtagliga mina humörsvängningar faktiskt är. Som ett urverk! I söndags mådde jag toppen, var full av tilltro och glädje till livet. Och så igår kring lunchtid började jag känna mig låg. Ofta kommer det som en röst från ingenstans som talar in i min hjärna med olika ”sanningar”.
Ingen älskar mig. Jag är egentligen en usel mamma. Jag borde inte få driva företag. Jag kan inte äga och ta hand om ett hus själv. Jag är så jävla dålig på mitt jobb. Jag är så ful. Jag kan egentligen ingenting alls. Ingen av mina vänner tycker egentligen om mig. Allting kommer gå åt helvete. Jag kommer aldrig klara av det här. Jag är för svag. Jag är för trött. Det är bara en tidsfråga tills mitt liv rasar samman...
Dessa insikter kommer som en ond röst i huvudet som viskar sanningar och psykar mig totalt. Min PMS är sällan särskilt mycket ilska. Snarare självförakt, självtvivel, oro, otillräcklighet och rädsla för att bli övergiven. Men samma dag som mensen kommer så vänder det i regel.
Att kartlägga cykeln (jag använder appen Flow) hjälper för att i alla fall bli påmind. Om att mina tankar inte kommer för att jag plötsligt ser allting klart – utan snarare för att PMS fördunklar mina sinnen. Ändå minskar vetskapen om att det är PMS bara min tro på dessa insikter med några ynka procent. Känslorna är lika starka och obehagliga ändå. Jag ÄR just sådär usel, oälskad och oduglig som jag känner mig. I alla fall i tre-fyra dagar fram tills mensen äntligen anländer och gör slut på självhatet.
Tyvärr är det väl två dagar till med denna plåga innan jag äntligen får vända uppåt igen.
13 svar
En Womniläkare gjorde mig uppmärksam på att det finns ett samband mellan ADHD och PMS / PMDS. Utöver annan pms upplevs adhd-symptom ofta värre i lutealfasen (dvs före mens) pga att östrogennivåerna påverkar dopaminet. När jag läser mer i ämnet verkar det tom som att de med adhd är de som lider (mest) av pms 😳 The gift that keeps on giving. Men ändå bra att kunna lägga samman data och försöka navigera runt de svarta hålen. För visst stämmer det väldigt väl på mig och har jag kanske PMDS som jag kan få hjälp mot…
Åh jag förstår hur du känner, så är det för mig med. Det har hjälpt att veta varför jag känner som jag gör. Jag har följt dig i alla år sedan din första bilaga i VF och jag älskar verkligen din blogg och det du gör. När jag läser bloggen och dina böcker blir jag inspirerad, glad och tacksam över det jag lärt mig av tidigare generationers kvinnor i min släkt. Ta hand om dig!
Nu har mina PMS-spöken varit ganska så snälla, men jag kan ändå säga att menopaus är fantastiskt. Åtminstone för mig. Jag njuter! Anna tipsar om Lergigan, men acceptans är inte heller dumt. Hoppas att du hittar lite ljus i de kommande dagarna trots allt.
Inte för att förringa vad du känner på något sätt men så där lever jag och många andra 24/7 när man har GAD. Då har jag istället stunder när jag känner mig stark, snygg, fri och kompetent men då kommer ångesten och tar ned en på jorden (eller mörkret…) igen.
Fruktansvärt <3 jag har personer i min närhet med GAD och anar vilket lidande det är.
Av exakt den här anledningen blev jag SÅ lättad när jag hade en viktig intervju som blev ombokad tills om två veckor. Den ursprungliga tiden hade sammanfallit med en sån där vidrig jag är sämst-dag precis innan mens. Man borde inte boka in saker alls sådana dagar😅
Det är väldigt hjälpsamt att logga cykeln! Då har jag i princip alltid koll på varför jag mår på ett visst sätt och kan därmed avfärda det istället för att börja älta varför jag mår si eller så. Så skönt att kunna säga till sig själv att ”det är bara för att mensen kommer vilken dag som helst, ta det bara lugnt.”
Ganska ofta funderar jag på vad vi kvinnor faktiskt står ut med! PMS, mens en gång i månaden, inskränkningar i livet, även om man enligt reklamen inte har det… Hur kul är det att t ex åka och bada och ha mens? Behöva tänka på så att det finns en toalett i närheten? Blöda igenom? Ha ett jobb där man inte kan kuta ifrån när det börjar gå dåligt och man känner det rinna? En del har endometrios och kan inte ha ett fungerande liv utan starka smärtstillande eller operation. Ändå har vi det så väldigt mkt bättre nu än vad kvinnor för 50-100 år sen hade det. För att inte tala om kvinnor i fattiga länder!
Och sen när man väl sser slutet på eländet kommer klimakteriet med allt vansinne! Medan alla karlar glider genom livet utan några större kroppsliga bekymmer.. Förutom skägget då som måste rakas…
Nej jag är ingen manshatande galning men det är ganska orättvist fördelat om man tänker på det.
Mvh hon som har pms med spiral och blöder en gång i månaden ändå…
Exakt! Känner ofta samma sak. När var min kropp MIN kropp senast? Och inte övertagen av hormoner och graviditeter, preventivmedel och pms? Kanske när jag var liten flicka. Men fick ju mens när jag gick i fyran så det var ingen vidare lång tidsfrist…
Oj fyran redan! Jag gick i nian ändå men har alltid känt mig begränsad i livet den veckan i månaden år ut och år in, 43 nu.
Samma med preventivmedel, 95% riktas till kvinnor! Bara kondomer som faller på männen och då glöms det eller vill inte användas…
Nej usch vad sur jag låter, går och gör gröt till mina barn istället!
Ja det där är BARA störiga hjärnspöken.
Jag är snart 55 men har fortfarande mens, det som störs under tre dagar per period är sömnen. För att slippa vakna klockan 04 med exakt de tankar som du beskriver så tar jag en Lergigan på kvällen. Det är verkligen ett life hack. 5 mg av en mild medicin mot åksjuka och vattkoppskli, som hjälper så bra också mot kaosiga hjärnspöken.
Jaga bort dem som i Pac-Man! Det funkar!
Så bra tips! De kanske jag borde testa? De är receptbelagda va?
Ja precis, och förtydligar att jag bara tar det runt en vecka i månaden max för att de ska behålla sin effekt.
De innehåller inget narkotikaklassat och är inte beroendeframkallande. De ska inte tas med alkohol heller men det är inget du eller jag behöver tänka på 🙂
Ja Lergigan är receptbelagt. Prata med läkaren på HC 🤗