När jag skrev inlägget Passiva kvinnor och aktiva män var det några som inte höll med mig i min analys om att kvinnor som ska bli hälsosamma bantar medan män tränar. Argumentationen lyder ungefär så här ”kvinnor är inte alls mer passiva – de uppmuntras visst till att röra på sig och bli starkare. Kolla bara på träningstrenden ute i samhället” Och det är sant. Det finns en stark träningstrend. Kvinnor instagramar, twittrar och facebookar ju sina träningsbedrifter varenda dag. Och hashtaggar som #FITSPO (fitness inspiration) används flitigt på till exempel Instagram. En hel del floskler som ”strong is the new skinny” florerar också där. Men om man kikat på dessa hasthtags så ser man en sak: samtliga kvinnor vars kroppar används som inspiration är inte främst starka utan främst smala. Strong är inte det nya skinny. Strong and skinny är det nya skinny. Nu ska man inte bara vara smal utan också stark. Ha massa muskler men inget underhudsfett. Orka springa maraton på en diet av kvarg och kranvatten. Äta 5:2 eller 4:3 och samtidigt träna hårt och bygga muskler.
Den träningstrend vi ser är bra. Men bilden av hur en hälsosam, vältränad kvinna ser ut är mindre bra. Eftersom att den enbart förstärker våra redan felaktiga föreställningar om den idealiska, ”sunda” kvinnokroppen. Och om strong verkligen var the new skinny skulle fitspobilderna inte bestå av Victoriasecretsmodeller med sexpack på magen och noll underhudsfett. Om strong verkligen var the new skinny skulle vi istället posta bilder som denna. När Zhou Lulu – regerande kvinnlig världsmästare i tyngdlyftning tar 187 kilo i stöt. Där kan vi snacka #FITSPO!
66 svar
Du är verkligen underbara clara! Tack för din fina blogg och dina kloka tankar.
Hihi, ja där kan man snacka krutgumma! 😀 Jag har hört och sett allt för många knasigheter om fitness samt ”strong is the new skinny” för att kunna klassa trenden som sund. Ja, individuell variation finns (som alltid) och vissa är troligen rätt hälsosamma, men det går inte att diskutera på individnivå. Med de inte sagt att baka-småkakor-trender är nyttig för den delen heller. Själv går jag på en diet med tyndpunkten mot kaffe med mjölk. Jag har därmed liten risk för Parkinsons (om man ska tro studier) för kaffedrickning minskar risken för Parkinsons samt mjölkdrickande sägs ju numera förkorta livslängden. Ökad ålder är rapporterat som en av de starkaste riskfaktorerna för Parkinsons. 😛
Vi måste ha satt oss och skrivit detta ungefär samtidigt 🙂 Tack för bra inlägg!
(min variant: http://livskick.nu/ideal-som-ideal-om-varfor-strong-is-the-new-skinny-inte-enbart-bor-hyllas/)
Tycker du har en stor poäng med dina tankar!
Vad glad jag blev att du lade till den här kommentaren, för det var det enda jag saknade i ditt tidigare annars förträffliga inlägg. Jag tror verkligen på att idealen, som du säger, försöker få kvinnan till att bli ingenting och mannen att ta mer plats. Och jag tror, som du säger, att ”strong is the new skinny” bara är en förlängning, en mutation, av detta.
Tycker det är konstigt i det här sammanhanget att som vissa gör börja diskutera vilken sport/livsstil som är hälsosam, för det är inte det som diskussionen handlar om utan hur man förhåller sig till sin kropp och till sin livsstil.
Mja, kanske ligger viss sanning i det du skirver, men skulle inte heller förespråka den sport Zhou Lulu håller på med som något att eftersträva, inte alls speciellt sunt.
In this case, maybe den gyllene medelvägen är något att eftersträva?
Okej. Jättelångt svar, men…
Ja, ”strong is the new sinny” har mer blivit ännu ett krav. Ett krav på att vi ska ha ett ”tighgap” (gud förbjude att våra lår nuddar varandra) men också ett sexpack på magen och noll procent underhudsfett. Det är alltså vårt gamla ideal (SKINNY WHATSOEVER) upphöjt med hundra, eftersom denna ”skinnyness” ska bero på att vi lever på gymmet (minst) sex dagar i veckan, samtidigt som vi äter ”vad vi vill” och ”unnar oss” = Äter max en sallad per dag? Jo jag tackar!
Det finns kvinnor och män som vill gå upp i vikt, och det finns cirka 99% kvinnor och män som vill gå NER i vikt. Det ständiga argumentet är ”Det är okej att hacka på någon som är underviktig, men inte på någon som är överviktig”…
Ursäkta? Sen när hackar inte folk på överviktiga människor? Sen när är inte mobbing av överviktiga den mest vanligaste? Sen när frågar inte normalviktiga överviktiga/mulliga människor om de verkligen ska äta den kakan eller den chipspåsen (med en menande blick)? Överviktiga människor har alltid blivit, och är fortfarande mer mobbade i samhället än underviktiga!
Samtidigt ska det läggas upp bilder på kladdkakor, cupcakes och glassar på Instagram, som ingen egentligen äter, eller spyr upp direkt efteråt. Och vi frågar oss ”Men jag åt också en bit kladdkaka/cupcake/glass i förra veckan” så varför går inte jag ner i vikt?
Det klart att det är en positiv utveckling att fler människor tränar, men när 90% gör det för att få en galet deffad kropp på två veckor på gymmet, och resten gör det för att deras förebilder ständigt äter glass och kakor på Instagram, men de ändå inte går ner ett enda gram, och undrar vad de gör för fel, då är hela samhället fel!!!!!
Så det är ok att mobba smala eftersom tjocka också blir mobbade? Dummaste argument jag hört. Men dessvärre ett vanligt argument.
Vissa vältränade hälsosamma kvinnor är smala. Jag är en av dem och fick ont i magen av detta inlägg. Får ont i magen av de kommentarer som nedvärderar min kropp för att jag är smal. För det är tydligen helt ok att kritisera smala tjejers kroppar. Jag möter det dagligen.
Eller så finns det tjejer som är naturligt smala och tränar för att bli starka i kroppen. Inte smalare eller tjockare. Tränar för att bli starka. Man ska alltid koppla träning med viktminskning. Men jag som mamma tränar för att bli stark och mycket för att d är en timme för mig själv, som kah enbart kan focusera på mig själv och pusta ut i vardagsstressen. Träning = stark. Träning = egen tid. Man ska inte dra alla över en kant, bara för att man tränar betyder inte att man siktar efter att bli smal eller smalare, kanske finns andra anledningar?
Ja, strong is the new skinny är bara en omskrivning för den fortsatta kvinnosvälten och hetsträningen. Smalhet är helt klart fortfarande i fokus så det har helt enkelt blivit en utveckling mot att en nu måste vara smal och även stark/ha en deffad kropp. Stor suck.
Takk for at du skriver om det mange tenker 🙂 Bra jobba!
Jag håller med dig. Zhou Lulu är kanske ett litet överdrivet exempel, men se här: http://www.svt.se/sport/fran-nyborjare-till-varldsmastare-pa-ett-ar
Håller med. Sofi Fahrman använder det uttrycket i sin nya träningsbok och jag reagerade verkligen, det blir löjligt. Jag tänker också på alla svenska bloggerskor som alla väger runt 50 kilo och promotar ett mode som ofta bara passar kvinnor med raka, smala kroppar utan fett. Det får oss andra att tro att det är fel på våra kroppar, men det är ju kläderna eller stylingen som är åt helvete. Stuprörsjeans tex – bränn skiten. Som stylist har jag fått frågan av ALLA min kunder hur de ska se bra ut i skinny jeans. ALLA.
Så himla sant det du skriver. Jag själv tränar för att orka leva ett mycket hektiskt liv utan ledighet. Och det funkar jättebra. Mitt hjärta och mina kärl håller sig friskare än mina patienters och jag får inte lika ont i rygg och annat i ett fysiskt tungt jobb med svårt sjuka människor. Men det här med att träna bara för att ändå se ut som om anorexin bara ersatts av ortorexi. Tråkigt men sant. Om en bara älskade sig själv mer och brydde sig mindre om vad media skriver. Då är vägen till lycka nyasfalterad istället för krokig trasig och gropig. Ha det fint Clara, du är underbar!
Det jag också borde skriva är att alla som tror att hälsa är att se ut som ett benrangel med några muskler på och ha 34 i stl och vara 175 cm lång. På ett sjukhus får en andra perspektiv. Då värdesätts hälsan som frånvaro av sjukdom och med ett högt välbefinnande.
Fast jag tror inte att man behöver se ut som Zhou Loulou för att vara
stark, en tyngdlyftare är ju inte precis gemene man eller kvinna. Jag
tror också att män visst också bantar när det behövs, det kanske lättare
kopplar viktminskning till träning och styrka har ju alltid varit ett
manligt ideal.
Det jag tycker är fel är att man överhuvudtaget
använder sig av ordet skinny när man refererar till kvinnokroppar som
något fint – inte lika fint om det gällde en spinkig man, va? Det
anspeglar ju faktiskt på att en person är bara skinn och ben. Dessutom
så tror jag att det finns ett skönhetsideal bland kvinnor där muskler
anses vara ofeminint, vilket jag tycker är absurt. Jag tränar själv för
att vara stark vilket är för mig en större motivation än att hålla
vikten. Att vara smal i en otränad och svag kropp säger mig ingenting.
Jag känner dock en hel del kvinnor som prioriterar att få plats i en
liten byxstorlek.
Vi matas ju mycket med alla dessa bilder i media av
halvklädda, eller halvnakna kvinnor som har perfekta kroppar. Det
räcker att man kollar runt på Amelia för att se att det är så. Det är du
inte konstigt att kvinnor då anser att skinny är helt rätt om än
kryddat med lite styrka. Ändå tror jag att nordiska kvinnor har ett
ganska sunt förhållande till idrott som dock korrumperats lite av all
moderiktighet och hurtbulle propaganda som florerar.
Kvinnans idealkropp ska alltid vara något svåruppnåeligt. Idag är det ”strong is the new skinny” eller en fyllig röv fast smal i övrigt, som Jennifer Lopez och Kim Kardashian. Krävs nog bra gener eller väldigt mycket tid till att träna för att uppnå båda idealen.
Off topic: Ett lästips till Clara och andra!
http://www.allehanda.se/angermanland/harnosand/jag-ville-provocera
Jag håller helt med och läste en liknande analys på Hej Blekk (tror jag) nyligen. Jag tror säkert att det kan vara bra att träna men det finns egentligen ingen anledning att posta om det i sociala medier. Sätter bara mer press på målgrupper som verkligen inte behöver träna mer och de som ”behöver” träna har oftast den själv kännedomen själv. Och i vilket fall är det väl ändå sig själv man ska träna för i första hand och då behöver man väl inte posta om det på facebook elelr instagram.
Killar är precis lika duktiga på att lägga upp allt vad dom tränar och äter på facebook etc som tjejer är! Just sayin’…
Alltså du är ju bara för bra! Tror inte det finns någon som så ofta satt mitt-i -prick-ord på det jag tänkt men inte kan uttrycka. HEJA!
/ @nina.elisabet
Väldigt spännande att läsa dina inlägg och alla kommentarer. Jag tror att du har fullständigt rätt i att många kvinnor inte har lärt sig att de kan använda sin fysiska styrka mot andra. Det är ju det kvinnor får lära sig i självförsvarskurser. Det sitter nog djupt rotat att flickor inte ska bråka fysiskt. Och fast min syster och alla hennes kompisar sysslar med kickboxning, en del flera gånger i veckan, är jag ändå inte säker på att de skulle våga slå tillbaka för att försvara sig.
Men likväl gör ju träningen nåt med psyket, som du ju själv sa. Och jag är övertygad om att träningstrenden gör kvinnor starkare på alla plan. Kanske blir träningsmålet viktigare än låromfånget med tiden? Och alla tränande kvinnor vi ser på bild är ju inte pinnsmala heller.
PS: Det passiva idealet var just det: ett ideal. Sen var bondmoran ändå stark som en ko.
Jag har pga hjärtproblem tvingats ta tag i träningen på allvar nu och det är inte lätt. Förut promenerade jag 1 mil om dagen och var hur pigg som helst. Som så många andra har jag alltid tänkt att ”bara jag är någorlunda smal så är jag väl fit på alla sätt” för då ser det ju ut så, men så är det verkligen inte. Det märkte jag när jag ganska kvickt lade på mig 10 extra kilo bara så där och jag inte hängde med kroppen i den utvecklingen. Plötsligt började hjärtat slå väldigt ojämnt och jag blev helt slut hela tiden vad jag än gjorde och stressad som en tok av det tills jag gjort en utredning som visade att det var ofarligt. Stressen över detta släpper däremot inte men tanken är att det ska tränas bort och bli bättre. Nu sitter jag här 36 år gammal, sönderstressad och äter betablockerare och mår sämre än jag någonsin gjort i hela mitt liv och undrar varför jag slutade träna över huvud taget. Det går inte att förklara hur arg jag är på mig själv och framför allt hur svårt det är att komma tillbaka igen med en kropp som inte riktigt fungerar som den ska. Träning är verkligen livsviktigt även om det så bara handlar om en halvtimme om dagen. Hellre stark med kondition och lite mullig än utmärglad och svag.
Min uppfattning är att det är först när man verkligen tycker om det man pysslar med – säg nån idrottsgren el träningsform – som man plötsligt inte längre bryr sig om det där med utseendet och börjar njuta i processen istället. Så bryt barriären, skippa trenden, gör det som rockar just din båt. Vare sig det gör dig strong, skinny eller inte morfar din kropp alls.
Haha, wow! Bra sagt Clara! 🙂
Haha, bra rutet Clara!
Dock märker jag bland många av mina väninnor samma sak som du själv påpekat. När man tränar regelbundet och lagom hårt – ofta löpning nuförtiden såsom trenden föreskriver – så känner man sig så nöjd med vad ens kropp presterar – att spegelbilden känns snällare även fast det kanske inte är någon synlig kroppslig skillnad mot innan.
Dvs, man är så nöjd med vad kroppen klarar av, att man slutar titta på den med kritiska ögon och istället letar det sig in lite kärlek till den egna, fantastiska kroppen!
Så länge den känslan är vad som regerar, så tycker jag ju om talspråket ”Strong is the new Skinny”. Jag har helt enkelt inte kikat in på dessa hashtaggar, utan mer tillämpat den på mig själv.
Jag bryr mig väldigt mycket mindre om ”skinny” när jag känner mig ”strong”… 🙂
Otroligt bra skrivet, Clara! Det jag tänkte på i det första inlägget (men inte kommenterade där) var att du har så rätt. Men att jag själv försöker välja en mer aktiv viktnedgångsprocess där fokus inte är på att bli skinny (för det vill jag inte bli) utan bara hälsosam och må bättre fysiskt och psykiskt. Dock gäller det ju att hela tiden se upp så att man inte ramlar i passiva-fällan. Detta var i alla fall ett otroligt välskrivet, bra och viktigt inlägg, tack!
Word sister!
Två intressanta inlägg! Jag var lite tveksam till ditt första, men det här kompletterade verkligen dina åsikter. Jag håller med dig till stor del om de nuvarande skönhetsidealen. Samtidigt är det väldigt härligt att så många tjejer/kvinnor tränar, många för att det bara får dem att må bra. Därför är det synd att skönhetsidealet bara är strong and skinny, och inte flera andra kroppstyper också.
Du är så fruktansvärt klok!:)
Bra diskussion, men vill ändå belysa att mycket muskler och inget underhudsfett främst pressat männen i alla år och jag skulle inte säga att det varesig är nytt eller typiskt en press på just kvinnor.
Du skriver så klokt och så fint!!
Jag håller med dig i det stora men jag tycker att kängan mot marathon inte är riktig. Långdistanslöpningstreden kan anses vara extrem men det är inte något resultat av kroppsidealet som ”Strong is the new skinny” skapar. Att springa marathon ger dig ingen fantastisk instagramkropp och om du försöker träna dig till marathonformen med hjälp av svältdieter så kommer du att skada dig. Om du bemödar dig med att kika på hur de kvinnor som springer marathon ser ut (inte eliten utan massan) så kommer du se hälsosamma kvinnor med varierande utseende och vikt. Ett tråkigt faktum med löpning är dock att om du vill bli riktigt snabb så skall du vara lätt, i synnerhet så gäller detta tjejer.
Jag undrar om ”strong is the new skinny” kanske ar medias forsok att passa in och forsoka hitta ett satt som tilltalar oss medvetna moderna kvinnor. Nu nar t.ex. feminismen har har blivit popular igen sa ser man allt fler foretag forsoka anvanda feminismen som en del av deras reklam kampanj.
Jag tycker det t.ex. ar skrattretande att Chanel forsoker framsta som ”pro women’s rights” genom deras senaste modevisning. Om Chanel verkligen brydde sig om kvinnors rattigheter skulle de sakert fokusera mera pa sadant som faktiskt gor skillnad. Jag tror det ar lite samma I traningsvarlden, deras mal ar att vi INTE skall kanna oss nojda med vara kroppar, det ar liksom ”bad for business”.
Om jag tanker pa mig sjalv sa spenderade jag definitivt 10 ganger mer pengar pa allt ifran tranings tidningar till gymkort da jag brydde mig onormalt mycket om min kroppsform. Nufortiden vill jag vara halsosam men bryr mig inte langre om perfektion, och jag kan inte minnas nar jag senast kopte nagonting fran en sport butik.
Måste bara tillägga att alla som är smala och tränar inte är ohälsosamma och tränar för att gå ner i vikt, det finns olika kroppstyper. Själv skulle jag till exempel gärna ha mer underhudsfett och kunna se så kallat hälsosamt vältränad ut, men det är inte så lätt att fixa. Lika svårt som att gå ner i vikt för en överviktig skulle jag tro. Och underhudsfettet varken ökar eller minskar om jag tränar, men med träningen finns en chans att kanske åtminstone få lite muskler på min smala så kallat okvinnliga kropp. För jag vill gå UPP i vikt med min träning. Det är lika sårande för en underviktig person att få kommentarer om sin kropp som för en överviktig, tänk på det. Tycker för övrigt att ditt inlägg om passiva kvinnor/aktiva män var väldigt intressant, men här tappade du mig litegrann.
Måste tipsa om bloggen Alla kan träna. Där har ni en kvinna som lyfter tungt, springer långt och äter vanlig mat, utan utseendehets och utan avsaknad av underhudsfett.
Klockrent Clara! Lika tänkvärd synvinkel som alltid. Jag blir så glad av det du skriver, heja!
Åh tack Clara, du sätter ofta orden mitt i prick. Jag har känt samma sak då jag alltid velat bli stark och t ex kunna göra pull ups eller armhävningar på tå men trenden idag är ju mer fitness inte styrka. Vad sunt och hälsosamt är handlar om någon sorts balans tror jag. Sen såklart kan man ju nörda ner sig i muskler precis som stickning eller programmering eller något annat. Men det är en sak. Fitness som norm är något annat.
Bilder du postade på dig själv i träningskläder när du sprang var inte direkt muskulösa dom heller. Man bygger inte så mycket muskler av att springa, däremot får man kondition och går ner i vikt. Och du har ju själv sagt att det var några mammakilon som ”kletat sig fast”, så ditt tränande och uppvisade av träningsoutfits var inte direkt någon uppmuntran till att träna för att bli stark, utan sund och smal (och passiv?).
Jag håller absolut inte, inte det minsta, överhuvudtaget, med dig. Är det några slags avundsjuka ögon som ser hennes träningsinlägg på det viset eller hur i hela friden kan du vrida det så? Clara är ju redan lång och smal som person och jag tyckte hon påvisade extremt mycket hur stark, frisk och SNYGG hon (äntligen) kände sig, när hon börjat träna. Jag fattar verkligen inte hur du tänker. Har du själv provat träna nån gång? Jag är inte superskinny men tränar hårt, mycket och ofta, och mår så himla bra av det. Och det är ju precis det Clara poängterar. HELA TIDEN!
Instämmer. Plötsligt när några ”mammakilon” försvann gick det bra att posera i tighta kläder och prata om hur ”fantastiskt skönt och underbart” det är att röra på sig. Träning, kost och hälsa är ett såpass laddat ämne för kvinnor att oavsett intentionen med inlägget så bidrar den typen av träningsinlägg Clara postar med ökad ångest och ökad press på att vara ”sund och smal”. Tyvärr. Det är bara så. Vill man hjälpa kvinnor att släppa fokus på utseende och kroppshat så postar man inte inlägg där man visar upp sin smalare rumpa och pratar om hur undeeerbart det är att träna när mammakilona försvunnit.
Istället pratar man inte om kilon överhuvud taget, man visar inte upp sin kropp enbart i smickrande poser och man förskönar inte träning som om livet plötsligt blivit superbra bara för att man orkar gå upp klockan fem och springa en bit för att sedan ta ett svinkallt morgondopp direkt efteråt. Sorry, men det är fel väg att gå.
Menar du att Claras bilder på sig själv uppmuntrar till att bli sund, smal och passiv? Jag tänker att du måste ha missat poängen både med dessa två träningsinlägg och med bloggens budskap i övrigt. Att Clara försökt träna efter sina graviditeter som de flesta andra och fotat det, och samtidigt uppmuntrar att kvinnor tränar för välmående istället för utseende är väl ingen motsägelse? Hur skulle Clara behöva se ut för att ”ha rätt” att skriva dessa inlägg tänker du?
Clara får såklart se ut som hon vill och lägga upp vilka bilder hon vill!
Men nu har hon ju invändningar mot när andra lägger ut precis den typ av bilder som hon själv publicerat…
Utan reflektion över det.
Måste hålla med, reagerade också på det.
Heja!
Oavsett om du är tjock eller smal, så när livet fokuseras för mkt på en sak tycker jag man tappat fokus på vad som är sunt. Jag har unga tjejer på mitt jobb, som tränar flera gånger i veckan och äter ”rätt”. Men när det inte längre finns utrymme till socialt umgänge och NJUTA av mat, då tycker jag det gått för långt. (Vissa som prioriterar gymmet framför vänner är väldigt vanligt idag). Tyvärr ser jag inte denna hets med träning som något positivt, utan enbart ytterligare ett ideal vi kvinnor ska leva efter, även om vi då och då skulle vilja unna oss en kväll i soffan med lite gottis. (Som också många unga tjejer inte tillåter sig, utan får ångest för det är för mkt kolhydrater o socker)
Bra skrivet! Det som jag tycker är mest tragiskt i dagens samhälle med kost & träning är när tjejer som fortfarande är barn blir kroppsfixerade. Min dotter som bara är 8 år berättar för mig att klasskompisar pratar om vikten & kollar in sina kroppar om de är tjocka. Det är helt sjukt!
Med vänlig hälsning http://starby.devote.se
Bravo Clara! Rätt tänkt och bra skrivet!
Jag tror inte det spelar någon roll faktiskt. Tränad eller otränad, stark eller svag, hälsosam eller ej; är du inte smal så är du inte särskilt attraktiv som kvinna. Varken hos kvinnor eller män. En (upplevt) fet/stor kvinna tas sällan på allvar. Tyngdlyftsmästarinnan instagrammar förmodligen inte bilder av sin kropp/sig själv före, efter, under träning (men om jag har fel så YEY!). Skinny is always skinny.
Nuförtiden går alla så mycket på diet att ingen längre minnas vad en sund kropp eller bra kosthållning är.
Jag tyckte inlägget om passiva kvinnor, aktiva män var jättebra. Jag tog till mig det hela ordentligt och funderar på att försöka ge mig på träning igen. Senast jag försökte träna försökte jag även banta och fick ingen energi att orka och slutade därför ganska snabbt. Så ska jag försöka igen ska jag strunta i maten och bara äta det jag vill och är sugen på.
Och ja, du har helt rätt i detta inlägg också. Strong & skinny is the new skinny! Bara strong är det iaf inte!
Clara jag tycker du ar toppen och haller for det mesta med om dina asikter men har tycker jag du har tappat en poang. Alla som nagongang tranat infor ett marathon eller annat fysiskt sportsligt mal vet att det ar praktiskt taget omojligt att genomfora detta utan att bli smal pa kuppen. Det ar ju en direkteffekt av intensiv uthallighetstraning att man forlorar fettmassa som ersatts av muskler. Inte da sa konstigt att personer som tranat hart ser taniga ut. Tycker det ar litet onodigt att racka ner pa en trend som framjar halsa med argumentet att det frammalar en bild av en halsosam kropp som smal aven om den ar stark. Det ar ju faktiskt halsosammare att inte vara overviktig (och betydligt lattare att springa 42 kilometer utan extra packning) det gar ju inte att komma ifran! Kram
Men Clara har väl inte skrivit något negativt om marathon? Hon har skrivit om att springa marathon på en diet av kvarg och vatten. Kan vi inte hålla med om att det är en dålig kost för distanslöpning?
Clara, jag tyckte att båda dina inlägg var mitt i prick!
Nej, det sa jag ju inte heller att hon hade. Det jag papekade var att uthallighetstraning har bieffekten att man blir smal. Alltsa att folk som tranar langdistans i de flesta fall ar smala inte for att de ar pa diet av kvarg och vatten utan just for att traningen de utsatter sig for gjort att de fatt en kropp som ar anpassad till langlopp.
Håller med dig HejadigClaramen..! Ämnen som detta är verkligen inte svartvita.
Tycker att det även i denna diskussion som menar så väl dyker upp onödig kritik mot kroppar, människor och förebilder som inte förtjänar någon kritik. Bara för att man har noll underhudsfett betyder det inte att man är ett dåligt ideal. Och ja, jag vet att det inte är helt vad som menas med diskussionen heller, men jag tycker att det är nyttigt att fundera över sin formulering så att kritik och pikar kan undvikas mot dem som inte förtjänar det.
En tjej som jag tror följer ditt tankesätt är Sofie Lantto: lanttolife.se. Hon skriver om att må bra, både i själ och kropp.
Håller med att det mest är dom smala man ser bilder av, sällan riktigt starka formfulla kvinnor. Men samtidigt tycker jag det är bra att det är fokus på hälsa. Men det får ju inte svänga åt fel håll heller, alla kan inte se ut som fitnessmodellerna, och bra är det!
Blir förövrigt galen av hashtags, men det är en annan sak. 🙂 Tack för att du skapar debatt och sätter igång tänkandet!
Bra inlägg!
/Sara http://www.traningsgladje.se
Bra skrivet! Huvudet på spiken!
Jag tänker att anledningen till att inte alla känner igen sig i ”passiva kvinnor, starka män” är samma anledning som att alla inte kommer att känna igen sig i ”Fitspo”-inlägget här ovan. Nämligen att det inte är svart eller vitt!
Personligen vill jag vara sund. Ett ganska luddigt begrepp som jag själv vill få definiera som jag vill och som dagsformen tillåter. Jag känner igen att jag har sett, och reagerat på bilderna som finns i överflöd på Instagram på kvinnokroppar utan underhudsfett, som mer liknar tolvåringars kroppar än vuxna kroppar. Ett osunt ideal? Ja! om du frågar mig. Så ser inte min sundhet ut.
Jag kan också känna igen mig i den generella beskrivningen av att kvinnor av samhället framställs som passiva i kombination med att vara objekt. Pojkar/män i reklamer får göra saker eller bruka saker. Flickor/kvinnor ÄR saker. Men jag känner samtidigt många, många fler kvinnor än män som tar ansvar för det sunda ideal jag vill leva efter. Kvinnor som är aktiva fysiskt och som roddar hemmet och familjeprojektet osv. Jag känner kvinnor som är så aktiva att de egentligen inte orkar.
Som sagt, inget av detta är svart eller vitt i mina ögon och det är därför det är så svårt att kräva att individer ska känna igen sig i de generella beskrivningarna av hur det ser ut i samhällets syn och diskussion av kvinnokroppen. Så även om jag inte känner igen mitt eget beteende i ”Fitspo” eller i ”Passiviteten” så håller jag med om den generella bilden och de begränsningar som det skapar i enskilda kvinnors liv.
Jag tycker inte alls att det är skitsnack! Det är väl en jättebra grej att det snackas om att ”strong is the new skinny”, för det innebär ju att kvinnor uppmuntras att ta plats och inte vara rädd för att bygga muskler, som du ju kritiserade i ditt förra inlägg.
Sedan finns det i ALLA trender/tendenser/strömningar, vågar jag påstå, folk som hoppar på bara för att få bekräftelse, visa upp sin egen kropp/sitt eget hem och utan att ha ett djupare engagemang än så. Både vad gäller inredning, yoga, mode, träning, mat eller vad det nu kan vara. Jag tycker allt vad som verkar bara handla om yta är tröttsamt, men samtidigt finns det ju också många som låter sig inspireras och peppas, och det verkar finnas en väldigt uppmuntrande och tillåtande atmosfär under många taggar som handlar om träning.
Men framför allt måste jag säga att jag hör väldigt mycket om att folk tränar för att man just vill må bra, orka vardagen, känna sig starkare, vara piggare. Så jag tycker inte att du ska avfärda ”strong is the new skinny” som skitsnack, det är för svartvitt att se det så.
http://blog.svd.se/maratonbloggen/2014/10/23/kvinnor-som-lyfter-tungt-och-stonar-hogt/
Åh vad klarsynt, du sätter oftast ord på sånt jag tänkt på och uttrycker det så jäkla bra! Sen är det väl så att det finns undantag och att folk tränar av olika anledningar men det har ju kommit till en ny punkt och det är ju det som är intressant. Att man säger att man tränar för att bli ”stark” för det är mer okej än att träna för att bli smal. Det är medvetet och hälsosamt (vilka är statusmarkörer) att träna för att bli stark, men det är inte lika medvetet att träna för att bli smal (jag tycker alltså inte så, men det finns en sån åsikt/förväntan i samhället). Och än en gång läggs mer press på kvinnorna. När ska man bara få slappna av och vara? Inte så länge internet finns gissar jag..
Är det inte just detta folk har skrivit då?
Ditt förra inlägg handlar ju om att du ser det som att kvinnor inte får vara starka, lägger man ut fitspo-bilder är man antagligen rätt stark?
Håller med dig!