världens näst tristaste klag

Idag var en dålig dag igen. Dåliga mensvärksdagen inföll idag. Inte roligt. Det infaller alltid en sådan dag per mensvecka. Oftast försöker jag parera den genom att ta ledigt just då eller knapra tabletter (trots att de inte tar bort värken utan bara dämpar den lite) I tisdags trodde jag att jag skulle ha dåligamensvärksdagen. Det passade utmärkt att jag tog ledigt då eftersom att jag dessutom var världsdeppig. Men inte. Det var inte alls den dåliga mensvärksdagen den dagen. Den blev istället idag. Och jag fick stanna hemma igen. Lite deppig med mycket ont. Lite glad för min ipodnano och mobil som Jakob köpt till mig. Snäll som smäll.

Men nu ska jag inte klaga över värk något mer. Det enda som är tristare än att höra någon klaga på värk är att höra någon klaga på trötthet. Vad ska man säga lixom? Gå och lägg dig!

(Världens näst tristast klag. När man söker på Klag kommer den här bilden upp först. Man kan inte klaga!)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

3 kommentarer på “världens näst tristaste klag”

  1. En möjligen klen tröst (vad vet jag om dina framtidsplaner) är att mensvärken oftast försvinner som ett skott när man fått barn och maskineriet behagar braka igång igen efter ett antal månader. Men OK. Jag förstår att det hjälper föga idag. Naprosyn?

  2. Ha ha ha! Sicken illustration. Nej, då har jag hellre mens 😉 Du beskriver rätt bra hur jag har mått de senaste dagarna. Ibland hjälps det inte att jag vet att det är PMS. När deppigheten sätter in, så är den där liksom, och trotsar allt förnuft. Fy katten! Fast kan vara litet skönt ibland, om man gråter. Men inte annars – då blir jag bara seeeeeeg och lååååååg. Gråta är mycket bättre.

  3. Cruuella: haha, nej det var verkligen en klen tröst. Men en tröst är i alla fall alltid en tröst 😀 Tack!
    Emma:haha, eller hur! Ja, man blir lika lättad varje gång man inser att deppet beror på mensen!