Det är en varm sommardag. Jag har på mig en kort rutig bomullsklänning med små puffärmar och en sjömanskrage. Bara ben, platta snörskor och så håret samlat i en fläta. Jag känner mig som Lisa i Bullerbyn. Det är vad jag eftersträvar när jag klär på mig den morgonen. Sommarflicka. Jag känner mig barnslig och oskyldig. Men när jag möter människors blickar så ser jag någonting annat. Då har min klädsel ett annat budskap. Äldre män smeker mina ben med sina ögon. Killar tittar utmanande på min kropp. Mina nakna sommarben är inte längre mina. Plötsligt är jag inte längre Lisa. Jag är en lolita. I deras ögon blir jag godis.
Många tror att kvinnor klär sig för att få männens uppskattning. Men det är fel. De flesta av mina vänner klär sig, förutom för sig själv, mest för sina väninnors skull. Så även jag. Men trots det finns männen alltid med i beräkningen. Inte för att man vill men för att man måste. För min kropp är inte min. Den är allmän egendom. Inte att beröra. Men att bedöma. Jag klär mig nästan alltid i koncept. Ibland är jag en näpen skolfröken. Ibland Rizzo i Grease. Ibland Nina Persson och gärna Lisa från Bullerbyn. Men när jag går över ett torg och känner mäns blickar blir jag osäker. Som kvinna tänker jag ett extra varv. Kommer någon se att min svarta spetstopp är en blinkning åt gotiken? Eller tror de att jag försöker se porrig ut? Ser någon att den korta bomullsklänningen är en tribut till Lisa? Eller ser de bara mina nakna ben?
Jag tänker att det här är patriarkatet. Att som kvinna vara på sin vakt. Ta med männen i beräkningen. Att ens uppsåt alltid kan misstolkas. Att anpassa sig för att undvika blickar.
Det är klart att man kan säga till tjejer; skit i det, klä er som ni vill! Och det gör jag ju också. Men man blir trött av att misstolkas. Man känner sig naken av att utstirras. Man känner sig antastad av att skärskådas. Och egentligen är det ju varken mitt fel eller ansvar.
Ibland längtar jag efter en burka.
65 svar
Jag håller helt med det du säger. Jag märker själv av det där med misstolkningen. Jag klär mig själv ofta i den japanska versionen av lolita, och det beror helt på att jag tycker om den oskyldiga looken. Men måste alla tolka det som om man försöker vara lockande och förförisk? Det handlar inte alls om något sådant. Kan inte folk inse att det kan vara något så enkelt som att man faktiskt trivs i sina kläder. Skäms på er, alla ni som fördömer innan ni vet vad det egentligen handlar om! En kvinna bör vara fri att klä sig hur hon vill, utan att vara ett stycke kött.
Jag tänkte på det här inlägget hela vägen till skolan idag. Kände mig fin i min klänning, mina lila strumpbyxor och nya kängor när jag stod hemma framför spegeln men så fort jag kom ut blev det obekvämt. Jag sökte ögonkontakt med dem jag mötte på gångbanan, jag gör alltid sånt för jag tycker ögonkontakt är trevligt – oavsett om det är med den gamla damen som är ute med sin hund eller med den söta killen på cykel. Men de flesta såg mina lår istället. Jag vet förstås inte vad de tänkte men det kan inte vara en tillfällighet att vi är så många som finner dessa blickar ätande eller fördömande. Det här gör mig så sorgsen, Clara.
Alltså…fantastiska ord!! (Tyvärr vill jag påpeka…)
Ta hand om dig och tack för din fina stärkande blogg!
Jag tycker det skillnaden är stor mellan att tafsa på någon och att tycka att någon är fin. Sen är det ju alltid otrevligt att glo på folk av vilken orsak det vara må. Hur som helst tycker jag du är bra som klär dig efter humör och inte för att behaga. Låt inte männens beundran ta din energi!!!
Sofia: Ja det låter måhända oskyldigt och bra. Men vad blir nästa steg? Acceptera att människor är sexuella varelser, bli inte förnärmad om någon tafsar dig på brösten…
Dave: Haha, ja jag gör väl det då även om jag redan tycker att det är så jag gör 🙂
Trevlig helg
Ähh…
Acceptera att vi alla är sexuella varelser och bli inte förnärmad för att någon tycker att du är sexig!!!
Sofia
Ok Clara, let’s agree to disagree. Men om jag lovar att inte dregla och ”se tjejer som godis” samt att säga ifrån till andra män när det odiskutabelt handlar om objektifiering, lovar du att försöka att inte övertolka och överdriva vissa blickars innebörd och demonisera hela släktet de som ger dem tillhör?
Bra kompromiss?
Allt gott till dig med!
Dave: Tack för din åsikt. Som du förstår håller jag inte med dig och ingen av oss varken kan eller behöver övertyga den andra om att man har rätt. Eftersom vi inte kommer vidare utan bara maler samma argument om och om igen får jag lov att säga tack för diskussionen och adjö.
Allt gott!
”Killars blickar har en annan innebörd än tjejers, baserat på hur makten är fördelad mellan könen.”
Och det är där, med ett sånt påstående, jag tycker du strävar åt helt fel riktning.
När du skapar och pekar på en skillnad där det (i de allra flesta fallen) inte finns någon.
Jag, som vit man, har inget annat i baktankarna när jag tittar på en tjej jag tycker är fin, än t ex E eller Liza när de spanar en snygg kille. Men på grund av att jag tillhör patriarkatet blir jag demoniserad av dig. Jag anser tydligen att jag äger hennes kropp. Något som aldrig funnits på min världskarta.
Jag är ju helt maktlös.
Sen, men det är ju en helt annan fråga, så finns det tjejer som gillar uppmärksamheten hos män och klär sig därefter. Fast det är de säkert tvingade till av den gällande världsordningen. Eller?
Dave: Jag tycker absolut att det ska vara samma för tjejer och killar. Men det ÄR ju inte samma. Det är ju precis det jag är ute efter. Killars blickar har en annan innebörd än tjejers, baserat på hur makten är fördelad mellan könen. Därför tycker jag gott att män kan tänka ett varv extra innan de kastar sina blickar. Många tjejer tänker ju ett varv extra när de klär på dig. Det går inte att bortförklara det med att jag personligen missuppfattar saker. Har du missat alla som svarat i det här inlägget med liknande erfarenheter som mig? Och det är klart att det finns undandtag. Liza och E är två och i så fall så säger jag bara Grattis till dem att de sluppit undan! De flesta har inte lika tur…
Här håller jag nog inte med dig Clara. Jag som tjej vet att det kan vara obehagligt med vuxna mäns blickar, speciellt VUXNA män. Men; så länge de inte beter sig (pratar, gestikulerar, för sig) på ett sätt som nedvärderar mig och objektifierar så har inget fel skett anser jag. Titta måste man få göra, som signaturen E säger, ALLA tittar vi. Frågan är bara VEM som tittar, om unga killar i min ålder (19) gör det bryr jag mig inte, kan tycka det är lite kul to m för så kan man få kontakt, men om pappas kompisar glor eller nån gubbe på stan kommenterar utan att jag bett om det då är det äckligt och oförskämt. Så jag vet väl hur det kan kännas, det finns ”blickar” och det finns blickar. Men vi kan inte begära att de ska tuktas upp eller få en utskällning om de bara håller sig till blickar, för det är så mycket annat som spelar in, och tyvärr kan ingen fällas enbart på en obekväm känsla, eftersom saker alltid kan misstolkas
Och jag håller med E. Jag är rädd att du är lite för indoktrinerad av ”Under det rosa täcket” och liknande att du känner dig objektifierad helt i onödan, i väldigt många fall. Som hon skriver kan det finnas tusen andra anledningar till att män följer dig med blicken än att de tycker att din kropp ”tillhör dem”.
Sen, som feminist – i den betydelsen att jag eftersträvar jämställdhet mellan könen – tycker jag absolut att samma sak ska gälla oavsett om man är man eller kvinna.
Dave: Jag håller absolut inte med E. Och angående om det är skillnad för tjejer och killar så har jag ju redan besvarat den fråga med ett JA
Dave: Ja det är verkligen ett reellt hot för en kvinna att bli våldtagen. Inte varje dag så fort hon visar sig ute. Och inte alltid medvetet. Men det är ett hot och det finns där oavsett om man går hem sent en kväll eller känner sig antastad en solig dag på stan för att någon fullkommligt äter dig med ögonen. Det är ett strukturellt problem som blir personligt
Jag förstår dock inte vad du är ute efter. Jag har aldrig skrivit att män är djur. Jag gav en ögonblicksbild av hur det är att vara en ung kvinna
Clara, läs det som signaturen E skrev några inlägg ner. Hon är tjej, så hon borde väl känna igen sig i det du pratar om.
”Det är skillnad på kroppar och kroppar? Eller hur var det nu? Kvinnor är stackars offer som blir objektifierade. Men av vem? Är det verkligen mannens blick som objektifierar dig eller är det din egen inställning till den och dina egna tolkningar kring vad denna blick betyder som skapar objektifieringen? Jag tror knappast att alla män som kollar in dina nakna ben tänker att du är deras kropp.”
Precis så tänker jag också. Men jag har kanske ingen rätt till det, eftersom jag tillhör patriarkatet.
Clara, alldeles innan skrev du ”Anledningen till att man som kvinna kan känna sig hotad och kränkt när män stirrar är att det är ett reellt hot för en kvinna att bli sexuellt uttnyttjad av en man.”
Nu är det plötsligt pga av en världsordning där den vita mannen har makten.
Nog vet jag om hur samhället ser ut. Det jag reagerade på var precis den där typen av konkret formulering, där kvinnan reduceras till offer och mannen ett dreglande djur.
Och jag vet fortfarande inte hur jag som man ska ta mitt ansvar för att förändra förutsättningarna för dig.
Dave: Du säger att det är vansinne att skälla ut någon på stan. Men vet du vad jag tycker är vansinnigt?! Att många män stirrar på unga kvinnors kroppar som om de ägde dem! Att unga kvinnor ska känna sig närmast antastade av detta! DET är vansinnet. Jag undrar vad du har för lösning på problemet? Vad är ditt recept? Hur ska män respektive kvinnor handla i frågan?
Dave: Du har helt missuppfattad. Det är ingen som blir arg för att man som du säger ”tittar oskyldigt” problemet är bara när man tittar på ett annat sätt. Det är svårt att förklara den känslan för någon som själv aldrig upplevt den. Det är inte det att jag går omkring och tror att jag ska bli våldtagen som är obehagligt. Det är den naggande känslan av att andra människor har rätt till att närgånget granska min kropp. Det är inte det faktum att jag tror att en viss man är starkare som är obehagligt. Det är den känslan som finns i hela samhället att män är starka styr och stället. Detta är patriarkatet. Att den vita mannen står över alla andra raser/kön/etniciteter. Det är därför vita som grupp kan förtrycka mörka, att män som grupp kan förtrycka kvinnor. Att blickar från män kan göra kvinnor osäkra. DÄRFÖR måste kvinnor anpassa sin klädsel efter männen. Det här är ett strukturellt problem som jag belyser utifrån ett exempel i mitt eget liv
Ok, så man måste veta att den andra är intresserad av att titta tillbaka innan det är okej att spana in någon. Det ställer ju till vissa praktiska problem.
Vidare: alldeles, alldeles självklart ska tjejer kunna klä sig hur som helst utan att löpa risk för våldtäkt eller sexuell kränkning. Men att en tjej tolkar en eventuellt för lång blick som ett hot om sexuella övergrepp!? Då är det inte – som du skriver – dina uppsåt som misstolkas, utan männens. I 99,9999999% av fallen. Lita på att jag som man skulle ingripa ifall det övergick till något reellt. Men det är ju fullständigt vansinne att börja skälla ut okänt folk för att de tittar på nån annan okänd människa.
Och är det så konstigt att man reagerar med ilska när den här diskussionen förs? Om man tittar uppskattande på en tjej (en oskyldig inledning som i slutändan kan leda till att man gifter sig med denna) och det tolkas som man planerar att våldta henne, enbart pga av att man är man?
Otroligt bakåtsträvande i jämställdhetssynpunkt.
Jag klär mig nog delvis för att killar ska tycka att jag är fin, ibland. Och får jag en uppskattande blick av en söt kille så blir jag glad. Jag har ju ingen pojkvän (då kan det ibland vara skönt att veta att man har lite attraktionskraft i alla fall) och har dessutom aldrig sett mig själv som så värst söt, så jag blir glad av det. Men om någon stirrar äckligt är det ju en helt annan sak, fast det har aldrig hänt mig. (Däremot fick jag en gång en komplimang för mina ben av en vilt främmande gammal tant som kom fram och la armen om mig.)
Vad trött jag blir när folk i kommentarerna inte tar sig tid att läsa det du skriver ordentligt! Hur kan man förbise det faktum att det ÄR kvinnorna som behandlas mest illa på grund av hur de klär sig. Se på våldtäktsstatistiken – när har man läst om ett fall där en våldtagit en MAN och hon fått förmildrat straff pågrund av ”utmanande låga byxor på offret”? Nej det är inget snack om saken. Ända in in rättsalarna anser man att kvinnor ska ta ansvar för männens sexualitet. Fel dumt och dags att ändra på det. Tills dess är det minsta andra män och kvinnor kan göra åtminstone att ryta ifrån när de ser nåt som är orätt och anmäla när trakasserier uppstår. Clara, har du läst ”Flicka och skulden – en bok om samhällets syn på våldtäkt”? Om inte, gör det. Stor kram
Dave: Hej igen! Skillnaden är att vi spanade in VARANDRA. Dessutom i ögonen. Han råstirrade inte i brösthöjd på mig som vissa gör. Man kan inte undvika att titta på varandra. Skillnaden är om man sedan väljer att hänga kvar med blicken och glo så som vissa andra gör. Dock inte alla. Såklart. Men det är inte heller min poäng. Jag håller med dig om att det är en bedrövlig debatt att behöva föra men tyvärr ser verkligheten ut så. Det är så otroligt många fler tjejer som blir våldtäktsoffer för killar än tvärtom. ( men det finns killar som blir våldtagna också) Anledningen till att man som kvinna kan känna sig hotad och kränkt när män stirrar är att det är ett reellt hot för en kvinna att bli sexuellt uttnyttjad av en man. Det är klart att det är tråkigt för männen att bli misstänkliggjorda. Ändå gör otroligt få män någonting konkret för att förbättra situationen utan reagerar oftast med ilska när diskussionen förs. Tyvärr.
Allt gott!/ Clara
Clara, du har skrivit tidigare om att du och din nuvarande äkta man spanade in varandra i korridorerna under gymnasietiden. När är det ok? När är det fel?
Beror det på åldersskillnaden mellan den som tittar och den som blir tittad på? Eller vad?
”Att en tjej tittat på en kille är aldrig hotfullt. Att en kille tittar på en tjej Kan vara väldigt obehagligt.”
Det här ”kvinnor är offer/män är djur”-tänkandet gör mig bedrövad.
Dave; Den som har anledning tar ju åt sig. Ifall du inte är en sådan som glor så behöver du ju inte bryr dig. OCH JA! Varför kan du inte skälla ut män på stan? Det skulle jag verkligen uppskatta. Det är såklart inte bra att tjejer också gör det MEN det är en enorm skillnad. Mannen står i samhället över kvinnan i både styrka och makt. Att en tjej tittat på en kille är aldrig hotfullt. Att en kille tittar på en tjej Kan vara väldigt obehagligt. Läs ”under det rosa täcket” så slipper du fatta noll
Mvh Clara
”Men man tycker att männen i så fall kunde ta större ansvar för andra mäns beteende.”
Hur ska jag som man göra detta? Skälla ut andra killar som tittar på tjejer på stan?
Helt allvarligt blir jag förbannad över att vi män framställs som dreglande neanderthalare.
Även tjejer tittar uppskattande på killar. Och om jag tittar på en tjej som jag tycker är snygg, betyder det att jag som del av patriarkatet tycker att jag har rätt till hennes kropp? Nån slags makt över henne?
Allvarligt, jag fattar noll.
Men var ska man dra gränsen? Är inte alla vi till allmän åskådan när vi vistas ute? Hur ska man bete sig som man för att göra alla nöjda? Gå med nedböjd blick och inte titta på något? Jag som tjej kollar alltid in folk, särskilt om de är speciellt klädda, man som kvinna. Är det en snygg kille kollar jag självklart in honom. Hur ställer du dig till det? Men det kanske inte är samma sak eftersom mannen är vinnaren i patriarkatet? Det är skillnad på kroppar och kroppar? Eller hur var det nu? Kvinnor är stackars offer som blir objektifierade. Men av vem? Är det verkligen mannens blick som objektifierar dig eller är det din egen inställning till den och dina egna tolkningar kring vad denna blick betyder som skapar objektifieringen? Jag tror knappast att alla män som kollar in dina nakna ben tänker att du är deras kropp. Lika lite som jag skulle tycka det om jag såg dig, vilket antagligen skulle resultera i att jag kollade in dig, särskilt om du var klädd som ett litet barn trots dina 20+
oj vilka konstiga kommentarer din (som vanligt) klockrena inlägg resulterade i…
nej partriarketet (eller vad man väljer att kalla det) är inte en kulturell betingelse och det handlar inte om att bo i en ”förort” och ja, den som drar frågan till att handla om ras är rasiisktisk, obekvämt att höra eller inte…
och nej att ha en blogg är inte att vara naiv eller att be om det. vad hände med att placera skulden där den hör hemma? oå tjejen som lever sitt liv, eller på killen mannen som tar sig rätten att inkränkta på det?
kram kram
Jag förstår dig fullständigt. Tänk dig att bo i ett dåligt område med mestadels fattiga utlänningar där alla stirrar på dig bara för att du är blond, oberoende av vad du har för kläder på dig. Jag bor i centrum i en skandinavisk huvudstad, och jag tar på mig största svarta vinterjackan och fäller ofta upp huvan för att komma undan kommentarer och blickar. Jag hatar det. Jag älskar lägenheten jag bor i men det är för jobbigt att alltid känna sig hotad, så jag vet att jag inte kommer bo i det här området så länge till. Köpte dock en pepparspray för lite sen, det gör att jag känner mig säkrare. Men jag avskyr att det måste vara på det här sättet. Önskar att jag kunde ge tillbaks på något sätt, få dom äckliga männen att känna sig lika liten och otrygg som dom får mig att känna mig.
I övrigt, tusen tack för en av dom bästa bloggarna på nätet!
tack för alla fina engagerade kommentarer. NI är ju bäst. Och tack för alla varma ord och all pepp.
Självklart är det inte kul för män att alltid bli misstänkligjorda. Speciellt som de oftast är helt oskyldiga. Men man tycker att männen i så fall kunde ta större ansvar för andra mäns beteende. I dagsläget får ju kvinnorna göra det!
Puss
Du är så klok, Clara. Jag önskar att jag kände dig och kunde gå ut och fika med dig och prata om en massa viktiga saker, stort och smått 🙂
Jag började nästan grina när jag läste det här, för just det du beskriver är något jag avskyr och mår så dåligt av. Att man ständigt ska bedömas, ses som ett objekt, att sex alltid ska behöva spela in i bilden. En kvinna får aldrig vara fin för sig själv, och just det du skriver om att din kropp inte är din! Åh, jag får ångest när jag tänker på det. Jag hatar den sortens blickar. Känslan av att någon annan kan äga mig och rättigheten att kolla ned i min urringning eller spana in mina bara ben. Jag fryser när jag tänker på det, jag blir kall, inifrån och ut. Det här är anledningen till att jag älskar din blogg, Clara. Du har så rätt. Du är så klok.
clara, jag tycker om din blogg. jag avskyr bloggar i allmänhet och är faktiskt rätt trött på unga kvinnor som egentligen är kloka men som ändå väljer att uttrycka sig på barnspråk (”åh nu har den här söta lilla dockan/saken/boken flyttat in i min bokhylla”). du är klok, du är genomtänkt och du skriver relevant. plus allt det där andra. keep it up girlfriend.
Jag vill absolut inte försvara några ”snuskgubbar” som stirrar på alla unga kvinnor som inte bär burka (och kanske på sådana med?) som om de vore vandrande könsorgan. MEN jag tror inte på de unga kvinnor som jag då och då träffat på, som ser ut som Paris Hilton-kopior med både underkläder och halva brösten blottade och som säger att de klär sig så enbart för sin egen skull och de ”FATTAR inte hur nån kan tolka det som sexuellt”. Vi människor e sociala varelser, och även sexuella varelser. Och experter påstår att mäns sexualitet e mer visuellt inriktad än kvinnors. Jag önskar att de unga Hiltonflickorna kunde känna att de har ett värde utan att behöva blotta barmen och istället visa respekt för sin egen kropp (den Helige Andes tempel!) och för andra människor, både män och kvinnor som (oavsett sexuell läggning) kanske inte önskar se andras underkläder/bröst/bakdelar/piercingar i alla sammanhang. Jag progagerar inte för burka, men visst har individen ett ansvar för hur hon/han klär sig.
Åh vad jag älskar dig kloka kloka flicka!
Har funderat en hel del över det här med hur andra ser mig och hur jag ser dem. För av mina vänner är jag definitivt den mest spexiga är det kommer till kläder. Jag vill anamma roler och influenser jag inspireras av. Ser jag en geishas memoarer vill jag ha alabaster hy och röd mun kombinerat med sidenklänningar och strama frisyrer. Ser jag Cabaret vill jag vara en flapperflicka. Kikar jag i ELLE så kanske det slår mig att street goes ballerina är urfint. Och ingenting av dessa stilar är särskilt extrema när jag ”tolkar” dem men ibland är det mer. Och jag ser folks blicckar. De frågande ”vad tror hon att hon gör” eller värre, just de där från huvudet till fötterna långsamma granskandet då kläderna inte längre ä i fokus. Utan den bild de, oftast killar, tror att jag förmedlar. Det är obehagligt oh gör mig ledsen. Jag vill också vara Lisa oftast!Inte alls Lolita eller Pinuppa eller whatsoever.
Så nu har ditt inlägg ett systerinlägg på min blogg!
Håller verkliegn med dig. Mycket är så mycket vana och vad man matats med innan för att säga det med dina ord. Fortsätt prata om dina tolkningar, som Lisa i Bullerbyn o Rizzo mfl så blir det de signalerna istället för något annat. Du planterar den bilden hos dina läsare och puttar iväg den andra.
tänk om det kunde finnas fler underbara Claror här i världen.
du är så bra och klok!
jag blir helt tömd på energi bara av att gå utanför dörren. jag bor i ett område med mycket ”nysvenskar”. som vanligt måste jag börja med att intyga hundra gånger om att jag INTE är rasist. men, det är fruktansvärt jobbigt att bo här då jag blir utstirrad p.g.a mitt blonda hår. jag granskas och raggas på hela tiden. förstår om det låter som överdrift men JAG känner verkligen så, även om jag konstant försöker kämpa emot sådana tankar. jag har blivit taffsad på, visslad efter, hånad och en del annat. försöker bära huvudet högt. men det är inte lätt när man känner en hand vid revbenen som letar sig fram. jag skulle aldrig vara tyst i en pressad situation, men jag borde inte BEHÖVA känna ångest över ta spårvagnen, endast för att jag bor just här. i mitt eget land.
jag kräver respekt oavsett vad de män som bor här har fått lära sig om kvinnor. jag säger inte att alla här är idioter, men mina upplevelser börjar uppvisa något annat.
jag vill inte känna mig som ett stycke kött.
Det här är, rent ut sagt, förjävligt!
Jag har varit med om det här tusen gånger, många gånger oavsett klädsel, men i synnerhet när jag har urringat på mig, vilket jag har ofta för att jag trivs med det. DÅ är plötsligt mina bröst allmän egendom! Det suger att jag ska behöva ha polotröja för att inte bli antastad! Jag kan inte hjälpa att jag har stor byst.
Men det värsta är att det är JAG som känner mig skyldig, det är jag som tänker att jag kanske borde valt något annat, när det inte är mitt beteende det är fel på.
Åh, jag blir så arg!
Är det någon mer än jag som minns en serieruta där just detta ventileras väldigt träffande. Man ser en man i linne sittande i en soffa tittandes på tv. Runt omkring ser man pinup-bilder och videos med såkallade vuxnefilmer. I pratbubblan står det något liknande detta: Stackars förtryckta kvinnor med burka.
Jag tycker den bilden visar tydligt att västerlandets kvinnor lider av ett annat förtryck gällande utseende. Just att kroppen är ett subjekt som får bedömas.
Bra skrivet!
Men ganska ofta känner jag också att det är andra tjejers blickar man får. Man ska helst inte tro att ”man är något” och får inte klä upp sig för mycket. Många gånger har jag ändrat mina klädval för andra tjejer. Känns det igen?
haha ja, ibland kan man tänka att ’va enkelt det skulle vara att gå runt i burka’. men sen blir jag arg. jag vill inte ha en tygstycke över hela min kropp för att dölja min kropp från någon annans perversa/uppskattade/avklädande/blickar. Oavsett vilken sorts blickar de är. jag vill leva i en värld där jag får gå klädd som jag vill utan att känna obehag. men visst. det gör jag inte. men burkan är aldrig svaret. jag längtar aldrig efter burkan. tack för tänkvärda ord. som vanligt. kram
Hur sant och hur bra är inte detta!
Clara, din blogg är hur bra som helst och jag kan inte annat än lyfta på hatten och tipsa alla jag känner om din blogg!
Åh, lilla Clara, nu närmar du dig det som jag alltid tänker på när jag tittar in på din fina blogg men där du exponerar dig själv så mycket..jag hoppas att du aldrig senare i livet behöver ångra att du lagt ut dig själv så här.Du är så ung och kanske aningen naiv..din blogg är gullig och du har bra värderingar. Tyvärr är världen annorlunda men..jag önskar dig all lycka i livet!
Sant ! Tack för att du skrev detta. Jag är så trött på det, du kan inte fatta. Jag arbetar i en bokhandel där det mestadels är lite äldre kunder. Tanter som köper vykort och kommenterar att jag ser blek/trist/uppblåst ut osv. Och gubbar som står och dreglar, ber om en kram, kommenterar mina ”schyssta spiror” i den kjolen – men också hur fint det hade varit om jag varken hade strumpor eller kjol på mig.. Det börjar kännas som att jobba i ett horhus. Gubbarna som inte vågar komma in och fånglo står utanför fönstret och stirrar på mig med peddoögon. Tillslut blir jag äcklad av mig själv. Trevlig arbetsmiljö. Och det hjälper inte, hur många gånger man än säger ifrån, berättar att det känns obehagligt. Jag tror dom blir uppmuntrade av det, är jag obekväm och orolig är det ännu lättare för dom att ta sig friheter. Blir alla män sådana gubbsjuka äckel ?
Så sant detta är. Jag hade själv samma upplevelse häromdagen när jag skulle gå genom stan till skolan. Innan dagen började kände jag mig jättefin i min blå kjol, men så fort jag steg av bussen och jag såg mäns blickar mot mina ben på stan började jag känna mig osäker. Det borde vara flera män som tar ansvar för sina egna handlingar och inte skyller på att det är kvinnor som klär sig provokativt.
Så sant som det var sagt.
du sätter ord på förvirrade tankar. du är bäst.
Tänk att inte våga hjälpa ett vilset barn i ett köpcentrum för OM du går fram och försöker trösta, tar den lilla handen i din och går iväg för att hitta någon som kan ropa ut en efterlysning så hinner du knappt ta ett steg mot ungen förrän nån tänker PEDOFIL! Eller att nästan känna sig tvungen att gå över till andra sidan gatan om man har en tjej framför sig på väg hem en mörk kväll, för att hon inte ska behöva vända sig om för att försäkra sig om att du inte är någon potentiell VÅLDTÄKTSMAN… Vi kvinnor må halka ner i offerdiket lite nu och då utan att vi gjort något för det, men att vara född vid skampålen och alltid vara skyldig tills motsatsen bevisats är inte heller så livat. Jag säger inte att det ena är bättre än det andra, men karlarna har det faktiskt inte alltid har det så lätt heller… Det glömmer många.
Enda sättet att hantera problemet är nog att fortsätta klä sig som man har lust till, och inte låta någon sätta sig på en. Gå med högt huvud och genom kroppsspråket visa att Jag låter inte Någon sätta en nedlåtande blick eller titta sexistiskt mot mig. Och bli lite mera självupptagna, tjejer, då märker man inte blickarna och det är mycket lättare att vifta bort ’onda’ blickar.
så jäkla intressant!
läser genusvetenskap och vi ska ta upp just detta nästa vecka tror jag… den manliga blicken osv.
Det tål att pratas och skrivas om, verkligen!
Har bett min man som syr bra att sy en burka åt mig men han tvekar..tycker det är fel sätt att angripa ett problem. Men han har inga bättre svar själv… (Snart syr han en burka åt mig!) Lovar skicka bild då.
underbara clara!
underbara!
clara!
Jag har tänkt precis samma tankar, och det är ett allvarligt problem utan uppenbar lösning.
Jag kan aldrig välja att andra ska tolka mig på samma sätt som jag valde att framhäva mig, men på sätt och vis är det väl det som är konst? Att inte bestämma vad någon annan ska se?
Att dölja sig själv ser jag dock som ett steg tillbaks. Egentligen sker inget fel förrän någon agerar på sin tolkning, om någon utgår från att du vill vara porrig inför betraktaren. Det är ditt val hur du ser ut och ingen ska ta för givet vad du vill säga med det.
så klockrent att man knappt finner ord.
jag vet inte vad jag ska säga, ville bara ge dig min respons.
du är en bra flicka du, Clara.
WORD!
du har så rätt clara, ”den manliga blicken” är inte att leka med när det gäller att objektifiera kvinnan..
Klockrent, du vet alltid hur man slår huvudet på spiken .. 🙂
Karin: Ja, alla män gör ju inte så. Man känner ju på blickarna vilken typ det är.
Siri: Ja, visst. Men just i det här fallet så syftar jag på sexualiteten som blir ett problem i spelet mellan heterosexuella
Att gott!
Känner igen det där. När jag tränar på gym, där majoriteten är män, känner jag mig ibland väldigt utsatt, som att min kropp inte är min. Fast, jag börjar bli väldigt irriterad på mig själv, tänk om de där tankarna om män och patriarkat stigit mig åt huvudet? Tänk om de där männen inte bryr sig ett skit om mig, tänk om det bara är i mitt eget huvud, och där sitter jag och anklagar oskyldiga män.. eller?
jag håller med om det du skriver och tycker att det är väldigt viktigt att belysa, men! vi får inte stirra oss blinda på att det endast är kvinnor som drabbas. systemet (patriarkatet) slår lika hårt med alla som inte passar in i mallen, oavsett om man definieras som man eller kvinna. att fortsätta dela in folk i kön gör att problematiken bara kommer att återkomma men i olika former.
Ja, man kan ju faktiskt verkligen förstå muslimernas tanke med slöja och att inte klä sig för utmanande. Samtidigt som det egentligen inte är vi som ska behöva anpassa oss efter vad männen ser när de möter oss, det är de som ska ändra sitt tänkande.
Men, försök förklara det i dagens samhälle…
(kan inte låta bli att tänka på vad Jesus säger om att man redan när man ser på en kvinna med åtrå har begått äktenskapsbrott… Tänk hur annorlunda världen skulle kunna se ut, bra, nu fick jag lite kämparglöd här!)
klockrent, det här har jag diskuterat så många gånger. Så himla svårt det där med kläder ibland. och du säger det så bra som vanligt:)
Dont call me a hot, hot babe,
or a simple piece of meat.
I am no bitch, I am no fool,
I am Gods chosen tool. And I am
worthy so much more than to be rated
on your scale. I am holy, I am pure, Woman of God.
passande text, eller hur?
Hej Clara!
Om du inte redan vet om denna grymma sida så vill jag bara tipsa om dig om den – http://www.flatebo.se/default2.asp?
kram
Så sant, tråkigt nog, synd att man som tjej ska behöva ha nån sorts övertydlig outfits-förklarande skylt med sig för att folk ska se en på rätt sätt.
Du är så bra Clara:)
Du skriver så himla bra!