Vad jag hatar när jobb tar så mycket energi att jag inte orkar träffa vänner. Att så många mail ska skrivas att jag glömmer att svara på mina bästa vänners sms. Att så många viktiga jobbbeslut ska fattas att jag inte förmår fatta ett enkelt beslut om att ses och fika. Jag är sämst i världshistorien på att hålla kontakten även utan dessa distraktioner. Och ju tröttare och deppigare jag blir desto mer drar jag mig undan. Det är en ond cirkel. För ju sämre man mår desto mer behöver man ju sina vänner! Ibland tror jag att den kunskapen behöver bankas in med våld för att fastna i mig.
Jag ska banne mig göra detta till en socialare sommar. Kliva ur den onda cirkeln. Det får blir ett midsommarlöfte från mig. Ni som läser får hålla mig ansvarig om det inte infrias.
13 svar
..man får helt enkelt göra en rask (och eftertänksam) prioritering; vilka av mina bästa, närmsta vänner är viktigast att höra av sig till just NU? Allt annat tjafs får vänta en smula! Sådeså.
jag.vet.hur.det.känns.
När kommer nästa nummer av tidningen ut? Så himla bra.
Tänk vad olika man är… Jag måste vara själv mycket, för att orka med att vara social. Orka vara en bra vän och i balans.
Åh vad det här blogginlägget passade in på hur jag känt mig hela året. Tråkig och trött eftesom jag aldrig orkat träffa mina kompisar… Men det ska bli ändring på det!
Läste även om dig i Ikon1931 idag och blev lite stolt över att jag följer din blogg. Du e bra, o fortsätt blogga! KRAMAR
Hmm det är så dumt med dåligt samvete men bra ibland förstås. Det kan vara nyttigt en millesekund för att påminna sig om att det är dags att ta sig i kragen.
Nu hoppas jag att du kan njuta av sommaren och att du ska klara av att koppla bort tankarna på allt som måste göras. Åtminstonde ibland när solen lyser som starkast och åskan dundrar som högst.
Jag kanner igen fenomenet alldeles for val 🙁
Jag känner också igen mig! Precis just nu känner jag mig trött och eländig och vill helst bara stänga in mig men känner mig samtidigt ensammast i världen. Sommarjobbet tar all ork och jag vet inte vem jag ska ringa. Ska sommaren bli så här?
Kära ni! Jag är precis som er ! För fem veckor sen gicka jag dock in i väggen o kroppen slutade att fungera normalt. Massa olika symptom satte stpp för vad jag hållt på med. ( För mycket jobb o för lite njutning) Har lyckats repa mig förhållande vis bra på fem veckors sjukskrivning men har nog en lång väg framför mig o gå..Vill inte måla fan på väggen för alla andra för jag vet precis hur det är att va längst ut på hjulet där det snurrar som fortast. Men nu är jag glad att jag tvingats sakta ner o har förstått att tempot inte ger mig nån lycka utan precis tvärtom. Min tid har stått still ett tag , o nu , när värken , ångesten, hjärtklappningen, kliet i kroppen och paniken är borta för att jag vilat o tänkt efter, så känner jag mig så lyckligt lottad som fick krascha ordentligt o inse hur dåligt man kan må om man prioriterat fel för länge. Jag kommer alltid tänka på det framöver för det är faktist så att kroppen vägrar tillslut. Kram Alla!
Jag är likadan. Men då är det guld värt att ha vänner som förstår att man fungerar så och inte menar ngt illa, och som hjälper en att hålla kontakten under tider som de… Det känns som att du har det, eller har jag fel?
Du är en inspirationskälla för mig varje dag Clara. Oavsett humör, för du är mänsklig. Du _tycker_ saker, du _står_ för saker, och även om jag inte håller med dig jämt så beundrar jag dig. 🙂 Du får mig att orka vara starkare! Tack!
CLARA: TAck vad du är snäll!
Jag känner igen mig i det du skriver och önskar dig all lycka till! Det är knepigt att bryta mönster men det går och vilken belöning man får – att vara med vänner är ju så härligt. Ta det lugnt i sommar och ta hand om dig och dina nära!
Jag är precis likadan. Jag är dålig på att hålla kontakten med folk över lag, men om jag mår dåligt eller är stressad är jag kass på det. Jag isolerar mig i min lägenhet. Jag vet att jag borde träffa folk eller i alla fall ringa och säga hej, men det går bara inte. Och efter ett tag blir det bara krystat och jobbigt om man skulle ringa, eftersom man varit så dålig på att höra av sig. Och så står man där och känner sig ensam, när man som mest behöver sina vänner. Och man vet att de skulle ställa upp om man frågade, men man känner sig töntig och dryg, så man gör inte det.
Jag ska också göra det här till en mer social sommar. Jag hoppas på många mysiga grillkvällar och skitsnackshelger med vännerna. Och om jag någon kväll känner mig för dryg för att vara bland folk vet jag att det är ett tecken på att jag verkligen behöver träffa någon den kvällen!
Bra löfte! Jag är likadan som du, så jag tror jag försöker lova detsamma 🙂
Mycket sant angående att inte ”isolera” sig. Jag har saknat dina inlägg nu när du inte har skrivit under några dagar. Du är en god vän, även om det bara är på blogghimmelen ;). Fast det är inte heller så bara… Glöm inte att det viktigaste är att du mår bra! Att inte tappa bort dig själv bland alla förpliktelser. Ditt välmående är prio ett och inget blogginlägg eller besvarat läsarmail i världen betyder mer än det =). Ditt sommarlöfte låter därför mycket bra! Dina vänner borde ta och överraska dig med att ta fikat ut till dig och bara finnas där i ditt sällskap medan du kan ta och göra lite arbetsuppgifter under tiden ;). Ta en paus för ett dopp i sjön… =) Stor kram