Vi är många som känner med norrmännen i dessa dagar. De behöver inte vårt ekonomiska bistånd (men likväl våra tankar och böner). Några som dock behöver vårt ekonomiska bistånd – mer än varma tankar – är människorna som lever på Afrikas horn. Där hotas mer än 10 miljoner människor av svält om ingenting drastiskt sker. Torkan som drabbat regionen leder till missväxt, boskapsdöd och att en stor del av befolkningen mister sina inkomstmöjligheter. Ökade livsmedelspriser och konflikter förvärrar situationen ytterligare. Och i de läger dit människor flyr sker våldtäkter och övergrepp mot kvinnor och barn.
Långsiktigt behövs politiska åtgärder för att rädda den kontinent som vi i väst så länge utnyttjat och härjat med efter egna intressen. Kortsiktigt behövs kontanter. Pengar. Det är där vi kommer in. 39 miljoner kronor efterlyses från Internationella Röda Korset, i ett första steg. Om alla som läser min blogg skulle ge en hundralapp var skulle vi genast vara uppe i nästan halva den summan. Vad säger ni – visst hakar ni på? Jag har skänkt pengar till Röda korsets verksamhet och vill ni också vara med och bidra så går det bra att göra det här, här, här eller här.
260 svar
Du tänker precis som jag Clara <3
Jag lär låta fruktansvärd nu jag vet. Jag väljer att inte skänka pengar till Afrika och främst Somalia. Anledning 1 Somalias regering vägrar att släppa in hjälp utifrån, anledning 2 det finns de som behöver hjälp i vårat egna land, samt att vår regering skickar mer bistånd än vad de gör för sitt egna folk.
Terese! 1. Det är terroristorganisationen Al-Shabab som inte vill släppa in bistånd utifrån, inte Somalias regering. Al-Shabab är inte representativa för Somalias befolkning. Somalia har en federal övergångsregering som är internationellt erkända och stöds av FN. 2. 1% av Sveriges BNI gick 2010 till bistånd. Hur kan det vara att skicka mer i bistånd än vad man ger till sitt egna folk?
Efter att ha spenderat nästan tre år boendes i Östra Afrika och sett hur dåligt vårt bistånd och de olika “hjälporganisationerna” fungerar och att pengarna inte går dit de borde, rekommenderar jag att man endast skänker pengar till MSF.
Om ni bara visste hur gott människor lever på vår godhet och våra biståndspengar…tyvärr inte de människor som verkligen behöver hjälpen.
Förlåt men vilka dumma anledningar till att inte skänka pengar känner jag.
Anledning 1: När det nu finns frivilliga organisationer i Somalia som arbetar för att hjälpa till i krisen, då är det väl bra om vi kan hjälpa dessa organisationer i deras arbete som är beroende av pengar för att fungera, när det kanske är som du säger, att Somalias regering inte släpper in hjälp från andra länder? Är ingen Somalia-expert men vet att i flera Afrikanska länder är regeringarna och ländernas politik fyllda med korrumption och fungerar ofta uselt för att främja befolkningen. Just DÄRFÖR borde vi i väst finnas där för våra medmänniskor i Somalia, som inte har den turen som vi i Sverige har, att leva i ett demokratiskt och stabilt välfärdsland med diverse säkerhetsskydd för de utsatta.
Anledning 2: Att det finns svenskar som behöver hjälp ska väl inte hindra oss att hjälpa andra människor i nöd utomlands? Varför skulle det vara mer värt att hjälpa en svensk i stället för en somalier? Jag ser inget hinder i att isf ge ett litet bidrag till både svenskar och somalier. I Sverige kallas väl inte den hjälp vi svenskar får för bistånd, de pengarna kommer väl från skatter osv för att göra sjukvården bättre osv. Övertygad om att summan för alla de olika “hjälpmedel” vi svenskar får (med tanke på de höga skatterna osv) är större än summan på vårt bistånd till utlandet.
Man behöver inte skänka om man inte vill men kom inte och ursäkta er med dåliga anledningar som dessa till varför ni inte vill göra det. Dessa utgör inget hinder för att bidra till en god handling. Vill ni inte så vill ni inte, that’s it och ert eget val.
/Sarah
Att ens jämföra den hjälp de i Somalia behöver med den hjälp vissa i Sverige behöver tycker jag är SJUKT. Den hjälp de behöver Somalia är typ 100 gånger mer basal än den de som bor i Sverige behöver. Seriöst. De som har störst behov ska få hjälp först och du kan väl inte i din vildaste fantasi inbilla dig att vi i Sverige är i större behov än de i Somalia?! Skit i var folk bor, och gå efter behov. Du gör ju skillnad på människor och människor, fyfan vilken vidrig människosyn! Grattis, du lyckades göra mig förbannad och det är inte ofta jag skriver såhär otrevliga kommentarer, men nu kunde jag inte låta bli. Skäms!
man kan inte skita i folk som blivit nedklubbade bara för att man har sten i skon. kan jag tänka…
haha, det där var den bästa liknelsen jag hört!
Bra Hanna! håller med – till 100%
Det kan man ju utan problem acceptera, men man blir ju ändå lite nyfiken. Hur mycket pengar donerar du till nödsatta svenskar då?
Word! 🙂
Det ni alla glömmer bort är att vi alla är ett folk och vi ska alla hjälpa varandra. Det spelar ingen roll om det är en svensk eller en somalier som behöver hjälp.
Jag förstår inte varför så många börjar ifrågasätta och bli kritiska för att en person väljer att inte skänka pengar till Somalia. Alla kan inte göra allt ….så är det ju. Så jag tycker att ni kan respektera Tereses val. Sedan gör ni era egna val själva. Om ni nu känner att ni vill skänka pengar så gör ni det. Det är upp till er. Ingen är bättre eller sämre oavsett.
Själv kommer jag inte att skänka några pengar till Somalia. Har väldigt ont om pengar själv ….men visst försöker jag ändå hjälpa till så mycket jag kan. Som det är just nu så betalar jag varje månad pengar till Bris. En liten summa ….men många bäckar små. 🙂
Kärlek och respekt!
/Anna
Jag förstår era argument kring att skänka till den som har störst nöd, men också viljan att skänka till svenska familjer. Inget är fel, för troligen skänker vi med lite olika mål, till olika länder. Kortsiktigt för hjälpa ett folk att få mat och husrum och mediciner, långsiktigt till andra rikare länder för att främst förebygga men ibland bygga upp. När jag var sju drabbades en familj vi känner av en brand som slog ut dem totalt. Då kan man behöva få hjälp med hyra, men också pengar till julklappar och ett nytt litet husdjur. Inte helt nödvändigt, men ganska viktigt för att få må bra igen. Just den här familjens katt brann inne och det var något centralt i sorgen för barnen i den familjen. De fick en ny liten katt som gav glädje och tröst.
Självklart är vi med! Bra initiativ Clara!
Allt gott!
Bra Clara! Jag är på.
Jag har nu skänkt! Tack för länkar och spark i baken!
Nu får jag sjukt dåligt samvete för att jag la mina sista slantar på smink! :/
Jag var inne på röda korsets secondhand häromdagen och blev helt chockad av någonting som jag fick uppleva där, en kvinna stod och prutade på ett klädesplagg som de ville ha 40kr för! :O Jag blev helt chockad över att hon kunde med att göra så med tanke på att alla som arbetar där gör det helt gratis för att alla pengar de får in ska kunna gå till behövande. Och så har en (vad det såg ut som) helt vanlig medelålders “Svennson” mage att ställa sig och pruta och argumentera om priset på någonting som kostar 40kr. Nej, vissa borde verkligen skämmas! Det är sant att alla här i Sverige inte heller har det så bra ekonomiskt, men någonstans får det faktiskt finnas en gräns på hur sparsam/snål man får vara. Det finns de som har det betydligt mycket värre och som verkligen behöver pengarna som bland annat röda korsets secondhand samlar in.
Så, som du kanske förstår så håller jag helt och hållet med om det du skrivit i ditt inlägg och hoppas att många fler gör som du och skänker pengar till de behövande.
jag och min grupp hade ett projekt i skolan. vår idé var att anordna loppis där pengarna skulle gå till BRIS. vi hade extremt låga priser på våra egna kläder som vi inte behövde och ändå försökte folk pruta. och då hade vi ändå priser som låg nere vid 10-25 kr.
Jag litar på att stora kända organisationer ser till att pengarna kommer till de som behöver. Var och en avgör vem och hur man vill hjälpa. Jag hänger på att skänka till afrika. Hittade en länk i dn där det fanns sms nr.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-kan-du-hjalpa-de-svaltande-i-ostra-afrika
Vad bra med sms-numret. Tack!
Så bra Clara att du uppmärksammar detta. Ibland tror jag folk glömmer/ignorerar vad som händer i världen med den ekonomiska obalans som finns. Här i Gbg var det storm då man skulle sätta upp vägtullar för att få bort den värsta trafiken i stan. Många gick och röstade på ett parti som bara hade detta som enda fråga, när det finns så mycket annat som behöver uppmärksammas i världen. Jag förstår att man kan bli upprörd över att behöva betala en 10:a i vägtull men vi i Sverige har pengar, i många fall i överflöd.
39 miljoner kronor (om det nu stämmer) är ingenting! Stora företag lägger det gånger tusen på reklam för sina företag varje år. Hua.
Det blir en brutal kontrast när du sätter två sådana bilder bredvid varandra. Jag skänker. Det må vara så att regeringen skickar mer bistånd till andra länder än till vårt eget. Här är det i alla fall ytterst få som svälter ihjäl.
Tack för hjälpen att äntligen få arslet ur vagnen….
Bra uppmaning, jag har redan skänkt…hoppas fler gör det samma. Kram J
Du vet att Sverige är ledande i hela världen med att ge bistånd till fattiga länder va? Speciellt Somalia. Den sammanlagda summan skulle vara över 400 miljoner kr enligt nyheterna för några dagar sen.
“internationella rödakors.- och rödahalvmånefederationen har skickat ett en vädjan om cirka 39 miljoner till stöd för insatserna på Afrikas Horn” står att läsa på RKs hemsida. Men självklart behövs massa mer pengar så skynda ge!
Problemet är att biståndspengarna inte alltid kommer till sin rätt bl.a. pga den korruption som finns i många länder. Det är skillnaden från pengar till t.ex. röda korset som faktiskt är på plats med sitt arbete.
Lite fakta här via Sida! http://www.openaid.se/countries/somalia
Det är tragiskt att vuxna människors okunskap om bistånd kan vara värre än bara fel siffror…
Det är också så att det försvinner mer pengar från u-länder till oss i väst på grund av bland annat skulder. Det försvinner 10 gånger mer pengar från fattiga länder bara på grund av kapitalflykt än vad de får i bistånd från väst.
Läs mer här: http://utrotahungern.wordpress.com/2011/06/08/bistandskritikens-misstag/
Det här sätter också saker i sitt perspektiv, i all sin enkelhet: http://utrotahungern.wordpress.com/2011/04/26/de-fattiga-ar-oprioriterade/
Jag skrev ett blogginlägg om svältkatastrofen förra veckan. Bilderna på människor och framförallt barn som svälter är fruktansvärda, det går inte ens att föreställa sig hur hemskt de har det.
Bistånd är inte alltid den bästa lösningen, men när en situation är akut och människor svälter och dör här och nu, då går det inte att avvakta och vänta, på långsiktiga politiska beslut och/ eller utbildning.
Självklart ger jag ett bidrag!
Kram Daniela
Japp!
Har redan både skänkt till RK och skrivit en egen blogg om detsamma för en tid sedan…men jag tror du har större chans att få ihop de 39 M med din uppmaning! Bra initiativ – heja, heja! 🙂
…men kan inte sluta tänka på alla miljarder i räntor på lån till västländer som dessa afrikanska länder betalar varje år! Då är våra biståndspengar inte mycket i jämförelse.. Vi betalar dem men de betalar oss mer! Vi borde först av allt sätta tryck på våra politiker att avskriva statsskulderna som dessa länder har kvar sen gammalt. Men GE är också bra och bättre än att inte göra nåt!! Så sätt in en hundring så länge vetja!
jajag menar det! Man blir fan rasande när man tänker på att det är så här. Men just nu hjälper ju kontanter mer än att försöka påverka politiker. Så man får jobba på flera plan samtidigt antar jag…
Otroligt bra initiativ! Tackar också för spark i baken.
Jeg er med! Takk for oppfordringen!
Jag gjorde just så. som du skrev. Jag tänkte, om varje person som läser din blogg gav en hundralapp… och så klickade jag in på sidan, blev vidareskickad till mitt swedbank-konto, och sen var det klart.
Så klart! Jag är med!
Klart!
Har skänkt nu. Bra att du uppmuntrar till detta, jag hoppas att många är på!
Klart jag är med. Känns småaktigt att skylla på att Sverige redan skänker mycket till bistånd när människor svälter. Visst finns det svenskar som lever på marginalen (det ska man inte glömma) men vi har ett socialt skyddsnät i alla fall. En hundring är överkomligt för de flesta, om man tänker efter.
Klart jag bidrar!! bra initiativ
Jepp! Har skänkt en hunka. Bra pepp där!
Du är så himla bra Clara!
Man kan också skänka via Svenska kyrkan.
Klicka på länken och välj “ge direkt”, eller sms:a ordet HUNGER till 72950 så ger du 50 kr till Svenska kyrkans internationella arbete.
http://svenskakyrkan.se/de fault.aspx?id=796236
Länken fungerade inte, sorry. Här är den igen: http://svenskakyrkan.se/default.aspx?id=796236
Har skänkt 100kr redan, men så fort mammapengarna kommer ska jag skänka en större summa. Det blir på något sätt ännu värre att se bilderna från Somalia, o andra länder, när man fått barn själv… Tragiskt nog går ju en allt för stor del av pengarna vi skänker till de högre uppsatta inom hjälporginisationen, så att de kan gå på flådiga middagar o åka i fina bilar. Men det är ändå värt det!
Jag vill tillägga (fast jag tror att du Clara redan vet det) att det finns en nivå mellan “kortsiktiga ekonomiska bidrag” och “långsiktiga politiska insatser” också.
Det handlar om alla de val vi gör varje dag, i det vi köper, det vi äter och det vi gör. Att vi masskonsumerar onödiga slit-och-släng-prylar och att det inte regnar normalt i Afrika är inte två skilda saker. Det är två sidor av samma mynt. Att vi förväntar oss att kunna köpa saker så billigt att man inte kan förstå att det ens räckte till materialet, och att människor i fattiga länder utnyttjas som arbetskraft till slavlöner (och deras nationer luras av sina råvaror till underpriser) är på samma sätt sammankopplat.
I en värld där resurserna räcker till alla kan inte vissa, inte ens några, leva ett liv där man köper, köper och köper. I en värld där maten och vattnet räcker till alla kan inte vissa, inte ens några, till vardags äta exotiska frukter som flugits tvärs över kontinenter, “svenskt margarin” med palmolja från regnskogsmark och kött, kött, kött till varenda måltid. Jag hörde på radion att en normal lunch med importerade livsmedel och kött har krävt TVÅTUSEN liter vatten (och hur mycket olja?) för att produceras. Mycket av detta vatten har förbrukats i länder där vattenbrist råder. Det räcker alltså inte med att vi spolar ner vårt bajs med rent dricksvatten här i Sverige, vi gör av med andras vatten dessutom.
Det är inte “politiskernas” ansvar att löra detta. Det är mitt och ditt och ni andras. Nu.
Amen!
Så rätt så. Jag önskar att fler människor var så kloka.
Ryste precis i hela kroppen. Kunde inte sagt det bättre själv. Hoppas fler tänker likadant! All värme.
Precis så är det! Tack.
Sant sant sant! Tack för det och tack Clara för att du använder din blogg för att uppmuntra till bra saker!
Tove /Det Goda Livet : Wonderful skrivet 🙂
Jag har varit så nära att förlora mitt barn och han har överlevt bara för att vi bor här i Sverige. Jag känner så med de föräldrar som tvingas se sina barn lida så. Tack för inlägget, vilken kontrast.
Många bäckar små blir en stor å, låt oss alla hjälpas åt! Dina bilder var så slående. Tänk vilken skillnad det är mellan din lilla son och det andra barnet. Det är svårt att sätta sig i vilken situation de befinner sig i när det inte finns tillräckligt med mat och mediciner. Vi lever i en välfärd och i ett demokratiskt samhälle där vi har möjlighet att påverka. Vi kan alla bidra på något sätt!
Clara, jag bor just nu i Kenya och jag tänkte precis samma sak just idag. Jag blev helt förskräckt över vad som hänt i Norge – men insåg plötsligt att det som sker här just nu är minst lika hemskt (om inte värre…)
Många känner sig så maktlösa inför situationen här nere att många väljer bort att göra något alls när det kommer till “Afrika”. Men så lite som en hundring gör så mycket, jag har sett det här på plats. Har just nu en kompis som jobbar uppe i lägret Dadaab och det är en hemsk situation där uppe. Här i Nairobi märks inte torkan av så värst mycket, vilket gör hela situationen ganska surrealistisk. Men jag älskar ditt initiativ! Om alla gör ngt – då märks det kan jag lova er!
Jeg ble så rørt over alle som sendte tanker og ord til Norge. Ikke bare her på din blogg Clara, men mange andre blogger også, og venner og kjente i andre land ringte eller sendte meldinger i sympati. Sara, som du sier er det forferdelig det som skjer i de tørke rammede områdene. Jg har gitt ett bidrag, og skal gi mer ved neste lønning. Tenker så mye på alle foreldrene som føler maktesløsheten. Følelsen ble forsterket etter det som skjedde her i Norge. La oss alle, som har råd, gi ett beløp. Stort eller lite. Som Sara sier, om alle gjør noe så merkes det. Og ikke glem å gi hverandre en klem eller en oppmuntring i hverdagen.
Du har så rätt Clara. Skänker imorgon när lönen kommer!
Har sms:at pengar till Röda Korset. Missade tyvärr de somaliska kvinnorna som samlade in pengar i Hjällbo, där jag bor. Kvinnorna skickade sen över pengarna till pålitliga släktingar i Somalia, som köpte mat och delade ut. I kriser får man lita på varandra, även utan 90-konton…
Done! Länkar vidare i min egen blogg.
Något jag blir så förbannad över är när man ska få dåligt samvete över att man inte skänker några pengar. När reklam, när rekryterare för organisationer m,fl, är ute efter att ge mig dåligt samvete ifall jag inte skänker en del av mina pengar. En kille som rekryterade åt Rädda Barnen berättade för mig att han skippade mackan på morgonen för att ha råd med att skänka pengar. Visst, jättefint, men trots att jag talade om för honom att min macka på morgonen var min största måltid under en dag så tyckte han att jag kunde skippa den för det finns ju faktiskt de som har det sämre. JAHA?!
Jag skänker inte pengar till organisationer dels för att jag knappt har råd med mat till mig själv, och dels för att jag inte litar på dem.
Säger namnet John af Donner er något? Tyvärr så ger dessa äckligt giriga människor som John af Donner mig en sådan misstro till exempelvis humanitära organisationer att jag vill inte ge mina pengar till dem. Även han sa att Röda Korset behöver så och så mycket pengar för den och denna orsaken, de pengarna hamnade i hans och i många andras fickor.
Jag tycker VERKLIGEN inte att man ska få dåligt samvete om man verkligen inte har råd. Om man är en av de i Sverige som verklige lever i fattigdom. Men om man inte har råd för att man inte kan prioritera bort en av sina utlandsresor, en ny platt-tv eller ett biobesök, då tycker jag fan att man kan sitta där med lite dåligt samvete. Nu säger jag inte att du har det så! Men jag vet många som säger att de inte har råd att ge, men ändå typ åker till Mallorca 2 gånger per år. Och då har man fan råd.
Visst kan det ibland kännas osäkert om alla pengar man skänker går fram. Men jag brukar tänka som så att om jag skänker dem till en hjälporganisation så är det iaf större chans att de gör nytta än om jag lägger dem på kläder, uteluncher, chips eller godis.. Och med tanke på hur folk lider så är jag beredd att göra den chansningen. Annars har jag ju gett upp allt hopp.
Bra initiativ, jag har precis följt din uppmaning och skickat iväg mitt bidrag.
Så bra att du skriver om katastrofen på Afrikas horn! Känns som att det inte pratats/skrivits så mycket om den, trots dess allvar. Hoppas att många skänker pengar för att rädda liv. Jag satte just in 1 000 kr till Läkare utan gränser: http://www.lakareutangranser.se/nyheter/2011/Juli/Hungerkatastrofen-pa-Afrikas-horn-/ Jag utmanar fler att också skänka 1 000 kr. Se över din ekonomi, de flesta av oss kan garanterat avvara minst den summan. Skippa några uteluncher, käka linssoppa och bönburgare några dagar, håll dig borta från shoppingturer en tid, osv.. 🙂
Kram till alla empatiska människor där ute i världen! Ni skänker hopp!
Tack för att du lyfter upp det här! Vill också tipsa om det här initiativet: http://lopptorget.ratata.fi/post/289505 – blogga mot hunger.
Imorgon när jag får pengar sätter jag in på en gång!
Skänkt!
Många kan ge mer än en hundralapp, gör det! Jag har skänkt en slant i detta nu utöver det jag varje månad ger.
Hej!
Tack för ditt engagemang! Nu får vi oxå ha glädjen att hjälpa andra. Precis som du säger så får vi hjälpa och agera på olika sätt. Några får vi bära i våra böner, några får vi hjälpa på ett praktiskt plan och några får vi lätta på plånboken för att hjälpa. Det sist nämnda är även det som kanske idag är svårast för oss. Men tack än en gång för att du drar igång oss, vi är ju några som sagt kan behöva en spark i baken 😉
Bra initiativ Clara!
Tack för din insirerande blogg Clara! Inte första gången jag skänker och definitivt inte den sista. Det minsta jag kan göra! / Kram Anna
Inspirerande, förstås 😉
Hej Clara!
Tack för inlägget, den där typen av matematik går rakt in i hjärtat. Jag har nu skänkt ett par dagslöner till Röda Korset, och hoppas att många andra kan göra samma sak. Om några av dina läsare inte har möjlighet att ge något alls så kan de räkna med sig på min summa så drar du kanske ihop de där pengarna åt hjälporganisationerna ändå… Vilken grej det skulle vara! Tack för initiativet.
Nu har jag skänkt 300 kr! Bra skrivet!
Hej UNderbara Clara
Du har så rätt…….IGEN 🙂
å missa inte
B
L
O
G
G
P
A
R
T
Y
T
VÄLKOMMEN 🙂
Håkan
Jag jobbar på Röda Korset i min kommun. Initiativ som dessa blir jag jätteglad över. Tack alla!
Tack för dina kloka inlägg. Nu fick jag också en spark i baken och skickade ett bidrag till Röda korset. Gillar din blogg jättemycket!
Skrev ett liknande inlägg tidigare idag och har själv skänkt 100 kr till Unicef. Ingen kan göra allt men ALLA kan göra NÅGOT!
Vi snackade precis om detta.Alla barn som svälter och så lite som bryr sig det är fruktaansvärt.
Bra att du uppmärksammar detta Clara! Jag har redan skänkt 300 och uppmanar frenetiskt alla i min bekantskapskrets att göra detsamma.
Jag mår fysiskt dåligt av att se detta lidande … det är så ovärdigt att det kan ske i vår tid.
//Sandra
Tackar för sparken i baken och har nu skänkt!
Bra initiativ<3
Uh, slående lika är alla barn (& människor) när det kommer till kritan… . Synd att vi sällan inser det annars.
Vem är fotografen till bilden?
Jag gav i kollekten vid syskonbarnets dop idag (här sitter man och är nybakad fadder med träningsvärk i bebisbärararmen), det kändes bra!
Jag är på!!!
Att möta det lilla barnets ögon på bilden utan att skänka ett bidrag är för mig omöjligt. Tack för påminnelsen.
Hamänna! Nu fick man tummen ur. Kom att tänka på att jag la 90 kronor i inträde på Liseberg idag och sen köpte jag ett väldigt onödigt halsband för 149.. Som jag bara ville ha. Och sen tänker jag på alla andra saker jag köper som jag inte behöver egentligen (är väl inte direkt nån storshoppare, men ändå). Varför skulle jag då inte kunna lägga några hundralappar i månaden på att rädda medmänniskor från en väldigt fruktansvärd och onödig död?
Heja Clara! Fortsätt få oss att tänka till. Kram
Done!
Bra initiativ Clara!
Det ligger en så stor styrka i dina ord. Just “Om alla som läser min blogg skulle ge en hundralapp var skulle vi genast vara uppe i nästan halva den summan” är så otroligt talande. Den formuleringen sätter värdet av pengar och “många bäckar små”-uttrycket i perspektiv. Långt ifrån alla, men ändå väldigt många, har möjlighet att skänka 100 kronor. Själv har jag en hundring över och det kanske inte känns som mycket för världen, men om alla andra som tänker som jag äntligen gör slag i saken så kommer vi tillsammans ganska långt. Väldigt fint inlägg, Clara. Verkligen peppande och inspirerande.
Härligt Clara! Det var detta jag önskade mig när jag kommenterade ditt tidigare inlägg 🙂 Ännu härligare att folk utmanar varandra att ge mer! Jag sms:ar MSF (Läkare utan gränser), det är en organisation jag litar på och som utför akuta och långsiktiga insatser, skapar arbetstillfällen för lokalbefolkning och vittnar om hur läget faktiskt är.
Folk som inte litar på och är “rädda” för välgörenhetsorganisationer borde läsa på mer – det finns många olika och om man söker ordentligt hittar man tillslut en som passar ens egna värderingar tror jag.
Jag är på.
Jag bryr mig. Är dock snart utförsäkrad från försäkringskassan och tvingas till att söka försörjningsstöd trots att jag är sjuk. Vet att mitt problem är ett I-landsproblem, eller snarare ett “Sverigeproblem” eftersom vi har (läs hade) en bra välfärd. Det jag gör är att trycka på “skänka-knappen” när jag pantar. Det blir inga stora pengar, men lite då och då. Önskar dock att jag hade råd att ge mer.
Det är bra Hannis! Många bäckar små…Tänker vi alla så, så blir det mycket tillsammans Alla kan!
Många bäckar små. Tänk om alla tänkte så!? <3
hur bra som helst att du peppar andra Clara. jag har skänkt till unicef tidigare i veckan. jag tror absolut att varenda blogg inlägg och hundralapp gör skillnad.
Det här är ett jättebra initiativ. Men jag kan ändå inte låta bli att undra om man kan vara säker på att ens donation kommer fram.
Vet någon hur man kollar upp det?
Varför blev det helt plötsligt så viktigt för dig att skriva ett inlägg om fattiga människor runt om i världen och uppmana folk att skänka pengar? Det känns som att du vill förminska det som har hänt i Norge. Jag tycker att det är lite ironiskt att du skriver det här inlägget just efter att vårt grannland har utsatts för ett av de värsta terrordåden i sin historia. Självklart är det fantastiskt bra att ge ekonomiskt bistånd, även om jag tror att det krävs politiska förändringar för att få till varaktig förbättring. Men varför är det extra viktigt just nu?
Visst skämtar du?
Därför att det just nu pågår en svältkatastrof som är den största på flera decennier. Men den informationen verkar inte ha nått alla..
Så du menar att vi av respekt för vad som hände i Norge inte skall låtsas om annat lidande? Det var en märklig respekt! Det ena har ju inte med det andra att göra.
Johanna, visst har du väl rum i hjärtat för att känna med mer än en katastrof i taget? Precis som Clara säger så behöver Norge inte vår ekonomiska hjälp i sin smärta, däremot våra böner och omsorg om de som drabbats. När det gäller Afrika, pratar vi om en helt annan sorts katastrof. Kanske är det omöjligare att förstå, då just svältkatastrof inte är något vi i Norden kan drabbas av, i nuläget. Och ingen av oss har heller inte upplevt det – surrealistisk värld om man tänker tanken att ens fem barn skulle se ut som barnet på bilden ovan. Nåväl, den surrealistiska världen är Afrikas verklighet, och vi kan göra något åt den. Både kort- och långsiktigt. Jag är ledsen över att behöva säga att det t o m är vår skyldighet att försöka göra något åt det. Vem vill du vara – möjligheterna är många… Let´s start with the man in the mirrow…
Men det är ju precis som Clara skriver i inlägget innan detta! Självklart är det fruktansvärt det som har hänt Norge och det är något vi sent ska glömma. Men hur kommer det sig att vi reagerar så starkt just på detta när det här är vardag för många i mellanöstern. Bilbomber sprängs varje dag, extremister träder in i moskéer under fredagsbönen och skjuter skoningslöst på försvarslösa människor och familjer förlorar sina anhöriga. Men vad gör vi -vi rycker på axlarna och tänker det är så långt bort, jag kan andå inte göra något. Men det kan vi visst och framför allt när det gäller så basala saker som mat, vatten, tält och mediciner! Skänk en hundralapp, jag lovar du kommer inte ens sakna den. För vi lever i extremöverflöd, många av oss och ändå vill vi bara ha mer. Släpp egot för ett litet tag och känn njutningen i att ge, till dom dom inget har.
säg att du inte är allvarlig…snälla…! :/
Därför att det är JUST NU som Östafrika drabbats av torka, som leder till svält och död. Det är inte som att de kan vänta i ett par veckor tills sorgen efter Norgedådet har lagt sig. De behöver ekonomisk hjälp NU! Inte sen.
Dessutom tycker jag det känns skönt att GÖRA något. I sådana här tillfällen, när hemskheter händer, känner jag mig alltid så maktlös. Norge behöver, precis som Clara säger, inte mer än våra varma tankar och vårt djupa beklagande. Men för mig känns inte det nog, jag vill göra något när världen känns som en hemsk och mörk plats. Därför riktar jag min praktiska, ekonomiska hjälp åt annat håll, dit den behövs. Jag tyckte det var jättebra av Clara att uppmärksamma detta och jag upplever inte på något sätt det som att hon skulle trivialisera Norges sorg. Herregud, alla vet väl att det händer hemskheter på mer än ett ställe i världen samtidigt…
Jag håller med dig, som att lite rida på vågen.
Jag ger mina bidrag varje månad året om, amnesty förr, greenpeace förr, röda korset förr, rädda barnen förr, och nu för tillfället cancerfonden.
Norge är drabbat, just nu, på ett fruktansvärt sätt, alla dessa ungdomar och barn….
Oavsett ekonomi så lider massor av människor, många har mist sin son eller dotter.
Handling istället för ord ! Bra skrivet Clara.
Gjort! Tack för påminnelsen!
ALLA svenskar har råd att skänka 100 kronor till de nödställda i Afrika! Det handlar bara om att prioritera, en del människor i detta land skulle kunna skänka en tusenlapp utan att blinka, men de är förmodligen mer intresserade av att köpa sig ännu en ny platt-TV, som de inte behöver…
Tänk mer på andra och mindre på dig själv! Du har det bra, du bor i Sverige!
Världen kommer att bli en mycker bätrre plats för alla då!!
Japp. En platteve köper jag mycket hellre. Direkt.
Så otroligt tröttsamt med detta monotona gnäll “Alla har råd, istället för att köpa en platteve, skänk skänk, skänk hit, skänk dit, annars ska du ha dåligt samvete”. Nej. Det tänker jag inte ha. Dåligt samvete. Inte alls. Jag ska genast åka och köpa en extra platteve. En 50tummare. Och på den ska jag sedan titta på svältkatastrofen, vilken i ordningen? Förstorad på hela 50 tum. Det du.
Dina föräldrar måste vara så stolta…
Men förstå ironin….. Snälla människa, vi är på Claras blogg nu, den enögda massans blogg.
Om du tror att ALLA svenskar har råd att skänka 100 kronor kan du aldrig ha hört talas om arbetarklassen. Vi kan byta liv om du vill!
varför adopteras inte barn därifrån? varför åker vi inte bara ner och hjälper till…
Du frågar Jeanette – så jag svarar:
Barn som har familj kan inte och ska inte adopteras. De behöver hjälp på plats och den hjälpen kan de som bäst känner till området och problemen ge. Så vi kan stötta med gåvor som kan göra det möjligt.
Adoption är över huvud taget inte välgörenhet. Inget barn ska behöva växa upp och känna sig som ett biståndsprojekt.
Självklart är vi med! Till nära och kära ger jag ibland gåvobrev med exempelvis vaccinationer eller vätskeersättning vilket påminner omgivningen om att vi faktiskt kan göra skillnad. Min tanke med gåvan är såklart att bidra men också få andra att lite oftare göra detsamma!! Dessa inlägg gör skillnad Clara! TACK.
Något annat man kan göra, som både är kort- och långsiktigt för att bidra är att sluta köpa snittblommor eftersom europeiska företag utnyttjar befolkningen därnere till att odla blommor hellre än att odla mat… De slantar man sparar på att inte köpa snittblommor kan man ju lämpligtvis skicka som bistånd istället…
orättvisa hemska värld.
100 kr givet!
Bra kampanj du driver, alltid lättare att få tummen ur när någon påminner en 🙂
Så bra at du tar opp dette, Clara! Dette problemet er lett å glemme, särlig nå som tankene kretser kring det som har skjedd her hjemme. Men som du sier, vi i Norge trenger bare varme tanker. I Afrika behöver de pengene. Jeg skal, ved dagens slutt, gi 50% av dagens omsettning til Röda Korset (driver eget). Jeg gleder meg til å jobbe på resten av dagen i dag, selvom jeg er ukonsentrert, da mange av mine tanker går til alle som har hatt en forferdelig helg her hjemme. Men takk for påminnelsen, Clara!
Jag har sedan april haft en månadens välgörenhet i min blogg där jag har skrivit lite om deras arbete och skänkt en slant när CSN kommit in. Röda Korset står med på min lista för en av månaderna i höst men jag skickar lite extra nu. De där bilderna är så lika och ändå så fruktansvärt olika och det är hemskt att det ska behöva vara så. Länkar vidare!
Det är verkligen hemskt allt som pågår runt om i världen. Jag komfirmerades, dels för resan med kompisarna och dels för att förstå mer om gud och allt det där. Jag är inte troende på något sätt… När vi frågade en av våra konfirmationsledare om varför olyckor och annat händer i världen, borde inte gud stoppa det?! Hennes svar, han försöker, men så i ett ögonblick kanske han vänder sig om för att hjälpa någon annan i världen och när han vänder sig tillbaka, då är det för sent. Är detta verkligen så man ser på det om man är troende? Jag har undrat sedan den dagen och det är några år sedan nu… =)
Tack för viktigt initiativ Clara – som gav ringar på vattnet. Det vatten vi har förmånen att ha i överflöd.
Vet du vem som har tagit bilden från Dadaab? Den är fantastisk – liksom bilden på din disk(h)oprins.
Bra grej, Clara. Tack för att du påminner mig!
Jag håller med dig, problemt med att ge till afrika är att ledarna i vissa länder är väldigt korrupta. vilket gör att pengarna hamnar i “fel fickor” så att säga. Men röda korset brukar vara duktiga på att se till att pengarna går till rätt personer.
Jag älskar din blogg och läser den varje dag. Med dessa två bilder fick du mig att genast skänka pengar till svälten i Afrika genom Rädda Barnen. Tänk om alla gjorde likadant!
Hur kommer det sig att att när en katastrof inträffar, som den i Norge, måste detta genast ställas mot en annan katastrof (den eskalerande svältkatastrofen i detta fall)? Varför väljer du just detta tillfälle att påpeka hur barnen i Afrika har det? De har ingen koppling till varandra (den enda kopplingen jag möjligtvis kan se är att det antagligen finns en stor möjlighet att Östafrika låg på AUFagendan som diskussionspoint på ön). Detta betyder inte att jag inte “har rum för att känna med mer än en katastrof i taget,” som Malla så nedlåtande frågade när Johanna skrev ett vettigt inlägg. Problemet med att ta upp detta nu, är att du essentially säger att “visst är det synd om Norge och barnen, men de är vita medelklassbarn och därför finns det en gräns för hur mycket vi ska tala om detta.” Självklart, och detta kan inte nog understrykas, förstår att jag du inte resonerar på det sättet, men grunden blir densamma. Jag vänder mig naturligtvis inte emot att Afrika behöver ekonomiskt bistånd eller hävdar att Norge behöver hjälp på det sättet: vad jag vänder mig emot, är att du har publicerat många inlägg om ditt kök, din cykel, vad du äter och när terrordåden i Norge händer, det är då du väljer att visa vilken god människa du är som minsann tänker på barnen i Afrika.
Matilda-Maria skriver för övrigt att varför reagerar vi så starkt nu när detta är vardag i Mellanöstern. MM, jag har svårt att tro att du inte reagerade starkare på detta. Detta beror naturligtvis på närheten till Norge och det faktum att våra länder lever under liknande former; att man reagerar starkare på att ett främmande element dyker upp i en vardag man känner igen är helt naturligt. Med det menar jag inte att det gör det mer försvarligt, men det är förståeligt, och det så det kommer sig. Men vad jag inte förstår och jag säger det igen: varför ställer ni den ena katastrofen mot det andra? Hur tänker ni? Varför skriver ni med ett element “det som hände i Norge är hemskt MEN…” Nu låtsats vi att det är 1986. Palme skjuts på öppen gata. Säger ni då “Det är hemskt att Palme sköts, MEN politiker skjuts för sina åsikter varje dag i världen.” Gör ni det? Resonemanget blir så felaktigt. En katastrof ska inte ställas mot en annan; däremot kan den öppna ögonen för vad som pågår på andra ställen i världen. Jag hoppas att det är så ni menar.
Helt logiskt att Clara skriver om svältkatastrofen nu. Den lyfts ju fram starkt i media nu, vilket råkar sammanfalla med samma tid som tragedin i Norge. Jag känner inte alls som du att den ena katastrofen ställs mot den andra, bara att den ena kan vi göra något handgripligt åt (skänka en slant), den andra bara prata om det som hänt och fundera på om vi kan förhindra liknande tragedier i framtiden. Samt stötta genom bön, och omsorg om vi har kontakt med de drabbade i Norge.
Som du skriver händer det katastrofer och tragedier runt om i världen varje dag. Det som får Norges att sticka ut är gissningvis närheten till grannlandet, det grymma välplanerade dödandet av många, ungdomar och barn, och inte minst det sjuka motivet. Vad gäller Afrikas svält sticker det faktum ut att svälten drabbat så ofattbart många på kort tid, och att det kommer bli värre om inte övriga världen bryr sig. Självklart gäller långsiktighet i bistånd, men inte i detta fall. Nu gäller nu.
Vi är fria att göra som vi vill, men varför störa sig på när människor väljer goda initiativ. Varje gång det händer säger jag, YES, härligt, heja, det är det enda som ger mig hopp om framtiden. Att blunda är lätt, agera kostar. Heja heja Clara för ditt initiativ!
Har någon bättre ideér på hur vi kan stötta Norges drabbade, än det som föreslagits, berätta! Tror vi är många som lyssnar och hejar.
Absolut, det är klart att de sammanfaller. Men varför då nämna Norge överhuvudtaget (som Clara gjorde i inledningen)? Med just ett klassiskt “men…” element.
Därför att så många känner sig hjälplösa inför Norge – men inför lidandet på Afrikas horn kan vi faktiskt göra något för att förhindra det. Det onda i Norge har redan hänt. Och jag tänkte att eftersom så många känner sig förtvivlade och frustrerade över det så kanske man blir lite lättare till sinnes av att göra något handgripligt!
En viktig anledning är väl att tragedin i Norge riskerar att medialt helt överrösta hungerskatastrofen som vi faktiskt kan och bör göra någonting åt!
Så kanske inte Clara tänkte, men så tänker jag.
Men hungerkatastofen i världen har varit i många, många år, och förhoppningvis har folket haft ögonen öppna för det länge. Jag har det iallafall. Men måste Norge användas för det syftet. Jag förstår inte det…..
Det absolut bästa jag läst på en blogg!
Det kan också vara värt att slå upp Svenskan idag, läsa Jenny Nordbergs krönika, samt slå upp till sidan 20-21 på Utrikes och se att media ju faktiskt skriver om andra platser som ni inte nämner, och där det inte heller är så roligt att befinna sig för tillfället.
Msnnoob skriver: “Så du menar att vi av respekt för vad som hände i Norge inte skall låtsas om annat lidande? Det var en märklig respekt! Det ena har ju inte med det andra att göra.”
Men vänd på det istället, så kan du förstå min reaktion.
Tack Clara! Just nu är väldigt många i behov av mässlingvaccin, det är hur billigt som helst! Kolla Unicefs hemsida!
Man behövde bara en liten spark där bak… Jag gjorde det!
Bra!
39 miljoner är i n g e n t i n g! Alla europeiska länder som fått krispaket på grund av finanskrisen har fått MYCKET mer än så. Så visst fan går det. Visst klarar vi av att skänka 39 miljoner!
Skänkte just, i runda slängar, 10% av min magra inkomst denna månad (när hyran slukat 50% allaredan och resten går till mat). För mig motsvarar det två-tre utekvällar på studentnation, ett par skor jag egentligen inte behöver eller böcker jag lika gärna kan låna på biblioteket.
Femhundra kronor är både mycket och lite pengar på samma gång.
Clara, jag tycker din uppmaning och det du skriver är vettigt. Intressant att se hur mycket känslor det väcker. För mig är det alldeles självklart att ge ett bidrag – det är något jag är uppvuxen med, så det sitter i blodomloppet. Däremot tror jag inte att skuldkänslor är ett bra motiv för att dela med sig. Jag tror mer på att ge utifrån en TACKSAMHET över det jag själv har fått av livet. Och de allra flesta här i Sverige har faktiskt mer än vi behöver. Sen tror jag aldrig det är bra att sätta olika katastrofer eller “sorger” mot varandra. För den enskilda människan är sorgen och katastrofen precis lika stor, och multipliceras naturligtvis inte av hur många fler som är drabbade. För en mamma/pappa i Sverige som förlorar sitt barn i sjukdom eller trafikolycka är sorgen lika stor som för de drabbade i Norge, och en utsatt unge i vårt grannskap behöver också våra ögon och våra händer. Vi behöver se behoven både nära och långt borta, och det är ingen motsättning i det. Bidra med det du vill och förmår utan skuldkänslor!
Jag tror inte heller på att sätta olika katastrofer mot varandra. Men däremot kan man bli inspirerad att göra något. Inför Norges vansinniga tragedi känner sig de flesta väldigt maktlösa. Det är svårt att stoppa en ensam galning och nu är det ju redan försent – det onda har redan hänt. Då är det ju fantastiskt att få veta att det finns hemskheter som man faktiskt KAN göra något åt – redan idag. Eller hur? Speciellt när det gäller något så basalt som mat – som de flesta av oss har ett överflöd av.
Bra uppmaning, jag har nu skänkt av mitt överflöd.
Bra med med-jämna-mellanrum-uppmaningar till att skicka pengar till behövande! 🙂 Och ni som känner att ni saknar den där hundralappen – tänk på att ni säkert har några onödiga kläder, väskor eller kanske t o m prylar? Second hand-affärer tack gladeligen emot era grejer och plötsligt har ni bidragit med pengar utan att ge “riktiga” pengar 🙂
Jättebra idé! Då behöver jag inte må dåligt över att jag inte har råd att ge pengar, utan kan istället ge bort sånt jag inte längre använder. Tack! 🙂
Älskar känslan av att lyfta och rulla tillsammans med andra. När man känner hur det tunga lyftet släpper och det går lättare för varje person som stödjer och hjälper till. Oavsett om det handlar om att städa upp hemma, hjälpas åt med de tråkiga arbetsuppgifterna på jobbet, eller som nu, när vi, med hjälv av dig Clara, få känslan av att kunna bidra med en rejäl summa pengar. Mycket fint och genomtänt initiativ! Min rumpa är lyft ur vagnen, jag rullar med er och skänker en slant!
Också en stor dunk i ryggen till dig Clara som driver Sveriges bästa blogg!
KRAM!
Man kan inte hjälpa att man redan är här på jorden genom att ta livet av sig. Man kan inte heller hjälpa att man är på den här sidan av jordklotet genom att flytta till andra sidan. Men man kan väl öppna ögonen och börja använda den där saken vi har fått till att tänka med ? Ordet heter medkänsla och säg inte att maten inte räcker till i världen. Maten är ojämnt fördelad runt om i världen och en av de främsta orsakerna till matbristen i u-länderna är västvärldens behov av att minska sitt oljeberoende . Det har lett till en stor efterfrågan på biobränsle. Vilket leder till att bönderna väljer att sälja sin skörd till drivmedelsindustrin istället för livsmedelsindustrin, då deras skörd blir subventionerad vilket i sin tur leder till mättade drivmedel och hungrig befolkning.
Använd hjärnan istället för att blint följa det massmedia matar dig med. Då kanske du inser att Clara som är en del av överbefolkningen faktiskt försöker bidra mindre till att maten inte räcker till alla. Och när du ändå använder hjärnan så kanske du inser att du har makten att förändra hur bla maten fördelas på planten.
Tack!
Tack för påminnelsen!
Självklart är jag med! Det är för sent att rädda alla de människor som dött i Norge i helgen, men vi kan ge dem kärlek och leva med kärlek mot våra medmänniskor vare sig de finns i norden eller på andra sidan jordklotet. Jag vill hjälpa till att motverka ondskan i världen och ge alla en chans till ett bra liv. En hundralapp kan kännas som en droppe i havet, men är vi många som stänker droppar kan vi förändra framtiden!
Nu läser inte jag din blogg (eftersom den inte är av mitt intresse) men jag hamnade här eftersom jag tryckte på en länk på Facebook. Anledningen till att jag inte kommer att skänka några pengar är för att jag vet att mina pengar inte kommer att göra någon skillnade.
Hur tänker du nu? 🙂
Instämmer med Hanna. Hur tänker du nu?
bra Clara! de allra flesta vet ju om att det här pågår, men den där extra knuffen behövs verkligen! jag skänkte precis 300 kronor, och valde att ge dem till Läkare utan gränser, som ju också jobbar med att behandla undernäring och malaria bl.a. på Afrikas horn. och för er som är tveksamma mot biståndsorganisationer kan jag också rekommendera Läkare utan gränser, som har otroligt låga administrativa kostnader och har en fantastisk rapportering och uppföljning direkt från plats!
Jag håller med! Skänkte också via Läkare utan gränser!
Jag skänkte hundra kronor nu via länken till Unicef. Vi har det inte fett ställt men tro fan att man hjälper till med något. Hundra kronor är mer än ingenting. I slutet av månaden får vi se om jag har mer över att skänka. All hjälp behövs.
kommentarerna här inne ger mig verkligen hopp om mänskligheten. det känns så vidrigt att vi lever den livsstil vi gör här i väst mer eller mindre på bekostnad av andra människor. jag äter inte kött, jag köper ekologiskt och fairtrade både när det gäller mat och kläder och försöker att begränsa onödiga inköp så mycket som möjligt. skänker pengar via unhcr, fns flytktingorgan då det passar mig bäst. vilka underbara läsare du har clara, och tack för initiativet!
Nu har jag skänkt pengar, bra upprop Clara!
Bra Clara! Jag har tänker i samma banor, men man vågar ju knappt säga något med risk för att bli stämplad som kall och okänslig.
Jag har skänkt pengar nu.
Även jag som “fattig” student kan. Vad kostar en lunch på stan? Ett paket köttfärs? En resa med bussen till Göteborg? En flaska vin? Ett par nya leggings?
Det är så viktigt att hjälpa till! Och enkelt! Jag längtar tills jag kan göra något konkret, på plats. När jag är färdig sjuksköterska ska jag ge mig ut i världen. Så det så!
När jag läste om hur akut läget var valde jag att bli månadsgivare för Läkare utan gränser. Jag skänker 30 kr i månaden, en nätt summa kan tyckas, men tillsammans gör vi skillnad.
För att skänka 30 kr/mån. sms:ar du MÅNAD till 72970.
Nu har jag skänkt 200 kronor, satt igång en liten kampanj på min webshop där hälften av köpesumman går till Röda Korsets hjälparbete samt på min blogg manat mina läsare till att skänka en slant!
Underbart Anna!
Tack Clara.
Du påminner folk om vad som är viktigt, att hjälpas åt i svåra tider.
Jag har precis gett en smsgåva och hoppas att fler blir inspirerade av din godhet!
MVH
Angelika
Så himla bra att du tar upp detta Clara! Det kändes fint att ge. Hoppas din kampanj får ihop massor!
Har skickat 100 kr till Läkare utan gränser (sms:a LIV till 72970 för att skänka 50 kr). Hoppas de gör nytta!
Har skänkt 900 kronor. Tack Clara!
är självklart på! 🙂
Underbara underbara underbaraclara. Jag gick runt och tänkte och tänkte och kokade då och då inombords under lördagen. På kvällen läste jag skygglappar-inlägget och där satte du ord på precis det som rörde sig i mitt huvud. Tack, du är bäst.
Idag fick jag en idé. Skulle du inte kunna utmana oss, dina bloggläsare, och se hur mycket pengar vi tillsammans kan samla ihop till det svältande folket? Var och en får i en kommentar skriva hur mycket pengar man har skänkt och efter en viss tidsgräns räknar du, eller någon annan stackare, ihop hur mycket vi lyckats få ihop. Det skulle säkert bli fantastiskt.
Till sist, tack för otrolig inspiration, argument till mina egna åsikter och en otroligt fin vrå i internetvärlden.
Heja Clara, väldigt bra! nu fick även jag ändan ur och har skänkt hundra kronor till Rädda Barnen. kram till dig!
Tack för din uppmaning Clara! Nu har även jag skänkt.
Vet inte om jag borde bli arg eller deprimerad när jag läser kommentarer med argument mot bistånd. Jag förstår dem som verkligen har det knapert. Men att försöka stilla sitt dåliga samvete genom att rättfärdiga sin egen egoism det är bara… fult.
Bra initiativ Clara! Nu har även jag skänkt 100:-!
Jag utgår ifrån att någon redan hunnit skriva det här, men jag är tyvärr aningens för lat för att läsa alla kommentarer. Ja, en del av pengarna man skickar kommer inte fram. En del går till omkostnader och en del går olyckligtvis till människor som ser en möjlighet att bli rika. MEN det enda sättet att vara helt hundra procentigt säker på att ingen får något bistånd överhuvudtaget är att säga: “äsch, allt går ändå till nån chef nånstans”, och därefter behålla sina överblivna slantar för sig själv.
Själv är jag en fattiglapp, med svenska mått mätt, men har ordnat så att jag donerar femtio kronor via autogiro varje månad. På så sätt hinner man inte ens tänka på att man någonsin haft de pengarna, eftersom de dras så fort jag fått lön på kontot. En dag när jag tjänar bättre hoppas jag på att kunna skänka mycket, mycket mer.
Har skänkt pengar. Clara du har gjort något väldigt gott med att ta upp denna svältkatastrof. Helt klart att vi med vårat överflöd ska ge hjälp till den som inget har.
Till och med Norska tidningen VG Nett har annons om att skänka pengar till svältkatastrofen.
Till och med Norska tidningen VG Nett har annons inne om att skänka pengar till den stora svältkatastrofen.
Hej!
Tack för bra blogg.
Dock anser jag och många med mig att matpriserna behöver gå upp och inte ner. Lite håklyveri kanske, men eftersom du har så stort inflytande över så många, vill jag göra dig medveten om detta.
http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/19/hj-lporganisationernas-gratismat-har-skapat-sv-lten-i-stafrika
200 skänkt. Tack för sparken i baken.
Heja clara, nu har jag skänkt!
Detta var självfallet menat åt Hippo.
Tack för sparken! En hundring skänkt. Känns som ett sandkorn i Sahara, men man måste ju börja nånstans…
nu har jag följt ditt ypperliga exempel clara. väldigt bra initiativ!
Va du är bra Clara! Åh, jag har alltid allt för lätt skyllt på att jag är fattig student utan buffert och bara skänkt i skrammelbössor på stan. Och skämts lite över det. Idag har jag fått min sommarjobbslön, och vill såklart spara så mycket som möjligt, men nappade ändå på ett erbjudande, och beställde hem lite smink! Sen tänkte jag på ditt inlägg och fick hemskt samvetskval och skänkte samma summa jag spenderat på smink till Unicefs arbete i Afrika. Kändes inte mer än rätt. Tack för påminnelsen, ska inte glömma den igen.
Grymt inlägg!
jag länkade vidare ditt inlägg för det var så himla bra och fint skrivet! tänkte att du kanske ville veta det 🙂
http://emmieriksson.blogg.se/2011/july/underbara-omtanksamma-klara.html
Vilket bra inlägg. Tack för att du gjorde det enkelt för mig att hjälpa. Är från och med nu månadsgivare. Mycket bra, mycket bra.
I’m in!
Tack Clara för att du använder din blogg till att uppmuntra oss andra att agera! Nu har jag skänkt till organisationen Diakonia som jag har stort förtroende för.
Bra Clara! Precis som den citerade AUF-tjejen sa: ”Om én mann kan vise så mye hat, tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen.” Så låt oss skicka våra tankar till Norge och pengar till Afrikas Horn. Att ge mer till varandra, är det inte DET som är det viktiga? Låt för en gångs skull hjärtat få säga sitt.
sagt och gjort, där fick unicef en slant! heja clara!
Supert initiativ, Clara! Skänkt var det här!
Förresten Clara! Min bröllops present till min vän är fixad nu tack vare dig. 200kr till Östra Afrikas kamp mot torkan. Gonatt fina du!
Tack Clara för inlägget. Väldigt bra. Och slantar skänker jag så ofta jag kan. Själv är jag en av de som sörjt Norge och framför allt AUF:arna mycket i helgen då jag har vänner som befann sig på ön (jag är själv SSU:are). Som många riktigt påpekat kan man inte ställa det här mot varandra. Det ena är en enorm svältkatastrof som skördar massor av människors liv och som behöver såväl det långsiktiga som det kortsiktiga engagemanget. Som behöver pengar, politiska lösningar och multinationella företag och organisationers reella ansvarstagande, opinionsbildning och reformering av FN. Listan kan göras lång. De andra är ett terrordåd som inte kan kokas ner till en galen mans vansine. Det är politiskt. Mot ett ungdomar som brinner för öppenhet och mångfald, som tror på den okränkbara människovärdet. Som vill vara med och bidra till en politik som förändrar. Det går inte att ställa det här mot varandra, terrordådet var riktat mot sådant engagemang som behövs i det långsiktiga perspektivet. Det är ingen tävling i vem som behöver mest av vad, det är engagemang på olika sätt som behövs.
Bra wakeup-call Clara!
Jag skänkte just 200 kronor från min lilla sparfond, och känner mig aningen bättre till mods. Men om ändå fler kunde göra det..! En ynka liten femtiondel av mina pengar gav precis många människor mat för en månad! Vi borde bli bättre på att hjälpa – många bäckar små, säger man ju 🙂
Ni som sätter er till doms över den svåra svältkatastrofen som råder i världen borde skämmas. Titta på You Tube Sam and Esther. Hjälpen når fram.
Skänkt! Så jävla bra att du använder bloggeriet till att göra skillnad Clara!
Skitbra skrivet, hoppas alla läsare bidrar med det dem kan så att vi får ihop det. Missväxt och torka i länder i delar av världen som många här i norr inte ens kan namnen på, utan istället slår ihop till en homogen region som Globala Syd eller Periferiländer, är effekter av vårat snefuntade sätt att leva. Konsumera mindre!!! + att vi framför allt måste ändra synen på Köp-Slit-Släng som i dagsläget har tappat Slit. Tack för en inspirerande blogg på många nivåer!!! KRAM
Bra initiativ att visa var det går att skänka pengar! Jättebra att du påminner om vikten av att ge pengar till de drabbade i Afrika!
Skänkt och klart. Bra initiativ Clara! Du har god inverkan på oss alla som har tummen i röven ibland 🙂
Tack Clara! Precis vad jag behövde för att faktiskt få tummen ur röven och inte bara tänka att jag ska skänka pengar utan att faktiskt göra det också, 200 kronor gick från mig till Röda Korset ikväll och en länk till detta inlägg hamnade på min blogg så fler fattar!
Jag ger/sparar/sätter in automatiskt en bestämd summa var månad till Läkare Utan Gränser. Det är allt jag kan göra.
Far fysiskt illa när jag ser bilder på dessa människor. Fy fan för att befinna sig i en situation där du inte kan ge ditt/dina barn mat. Att hjälplöst se på när dina nära o kära tynar bort.
Tack för spark i baken! Jag skänkte 1000 kr i går som jag hade planerat att köpa neulash för.
Precis som många skriver så kan de flesta avgöra lite pengar om man bara ändrar om i sitt, iaf smått, överflödiga liv lite.
Absolut inte för att vi inte har rätt till onödig härlig lyx när andra inte har det men för att det nu är katastrofläge i Afrika och tja…jag kan inte komma på någon tillräckligt bra bortförklaring för att inte hjälpa. Att jag VERKLIGEN behöver längre ögonfransar höll inte i min inre dialog.
Kram från en annan Clara
Precis så tänkte jag och sms:ade iväg pengar. Nu ska jag följa ditt exempel och uppmana läsarna på min blogg att göra detsamma!
Bra initiativ, men lite läskigt om några av de åsikter som uttrycks ovan är på riktigt. Kan man vara så ond att man tycker det är ett naturligt urval???
Nu har även jag skänkt 200 kronor.
Bra initiativ! Jag har satt in en slant till UNICEF och hoppas att fler hakar på!
Jag ær med!
(ibland behøvs en spark dærbak. Tack Clara!)
http://www.ketchupmamman.se/2011/07/vad-man-far-bry-sig-om/
Talande bilder och älskar rubriken. Har nu betalat in!
Jag gör det!
Tog mig en minut sen var jag världsförälder. Bra skrivit Clara!
Mkt bra initiativ !! Flera olika fick en slant och ska få varje månad i fortsättningen.
Tack för påminnelsen och sparken i baken! Det är ju pinsamt enkelt att skänka, alltså pinsamt när man kommer på sig själv att man inte redan gjort det även om det är hur lätt som helst att göra det…
Jag tycker det är så konstigt med alla dessa negativa kommentarer, det känns så bisarrt att någon kan vända sig emot att skänka. Jag förstår ju att inte alla har möjlighet, men att folk inte vill skänka för att… ja, man vill inte helt enkelt. Det är för mig väldigt främmande.
Detta har jag skrivit om och bett folk tänka på i åratal.
Hej Clara! Lyssnade på ditt sommarprogram idag, tack gör att du delar med dig,blev väldigt inspirerad och stärkt av det! Har inte tidigare följt ngn blogg, men nu ska jag nog börja göra det. Och bra initiativ med Östafrika, betalat och klart. Godnatt./Sofia
Bra bra bra! Tack för att du fick upp mina ögon, nu har jag skänkt pengar och jag hoppas att många fler gör det. Inga människor ska behöva ha det så, det är fruktansvärt.
Jag blev otroligt berörd efter att ha läst detta inlägg så jag skänkte 100kr till Rädda Barnen. En liten summa, men många bäckar små…
Heja Clara! Jag är fattig student utan inkomst under hela sommaren, men har nu skickat ett sms till Läkare utan gränser på 50 kr och ska definitivt bidra med mer när CSN/sommrjobbslönen kommer i höst! 50 kr extra på mobilräkningen kan till och med jag klara av!
Bra skrivet. Jag satte just över 500 kr. Ska göra ett eget inlägg om saken.
Jättebra skrivet Clara! Har gått runt och våndats över detta sedan jag läste inlägget. Min visserligen inte extrema, men ändå i detta sammanhang hemska, konsumtionshets vs. att folk svälter ihjäl. Och även om jag är “fattig” student och har kämpat för att kunna betala hyran nu på sommaren har jag alla möjligheter i världen att avvara en ynka hundring. Det är verkligen det minsta jag kan göra. Så nu har jag gjort det. Jag hoppas bara så innerligt att pengarna når fram och att vi i framtiden lyckas jämna ut det absurda ekonomiska systemet. Så att alla nationer har en ekonomi som håller för ett års torka. Så att inget barn ska sakna det basala.
Jag är på!
Problemet är tyvärr inte ekonomiskt utan politiskt. Humanitär hjälp vid katastrofer är självklar men ökat bistånd förvärrar många gånger situationen i landet. Läs ex. Dambisa Moyo och Bengt Nilsson, bistånd gör mer skada än nytta…
Du gjorde just så att jag fick “tummen ur”, tack!
Tack för påminnelsen. Hörde på radio att det går trögt. Nu har jag iaf. bidragit enligt ditt förslag. Känns självklart efter alla pengar jag la på kläder till mig själv igår. =(
Tack Clara för att du länkar och ger oss en välbehövlig spark i baken! Kan inte bli lättare att skänka pengar när man serveras bra länkar på silverfat.
Jag har nu skänt 100kr, det lilla man kan göra är alltid något. Vi måste se oss om och värna om varandra.
As an African, I wish people would stop sending money to Africa in any-and-every situation. It doesn’t necessarily help. In fact it often worsens the situation. All the money poured into Africa hasn’t taken it out of poverty.
I don’t mean to criticize your post, but offer a rethinking of the whole donating thing.
For example, sending canned foods destroys the possibility for local businesses to sell local food, and it destroys the economy. It makes it dependent on Western aid because, even cheap local products will never be able to compete against free Western gifts. If the donation system worked (considering the amount donated to African countries by now), the countries would show many improvements. However, not-so-transparent governments and systems, use YOUR money to buy weapons. And that just gives more power to the people in charge. In situations of drought and floods, what Africa DOESN’T need is people to send clothes and food (canned, dry or seeds). Because, if local farmers can’t sell the local vegetables and cereal, they won’t have money to buy seeds for next year. And a bad cycle is established.
The question is complex, but if you REALLY want to understand the situation (and every situation is different), the sources are many. Maybe this could be an introduction:
http://www.youtube.com/watch?v=6x7_Ld5bqQY
Africans might need help in some occasions, like Japan might have needed perhaps (debatable). Norway generated their own wealth, not by donations, but through hard work and building of wealth. Though well-meaning, aid is doing more harm than good. I will start my helping by: not donating, but reading more about the situation to understand how I can help further. It’s the hard way, I won’t feel instant reward by donating some cash, but I believe I’m starting a long build-up process, which we need.
Here’s another shorter introduction to the theme:
http://www.youtube.com/watch?v=L5Pkk2sq9Cg&feature=related
Bra innlegg!
Jeg skal la være å kommentere mange av innleggene over, og si at det som hjelper NGOs (Non-governmental organizations) best er sette seg opp på en avtale så man gir en sum hver måned. Da har de penger på bok og kan rykke inn med en gang en krise begynner, og må ikke vente til den kommer på nyhetene. I f.eks en jordskjelvssituasjon kan dette redde mange liv da de første 2-3 døgn er kritiske. I Somalia har det vært tørke lenge før det kom på nyhetene og mange NGOs kan allerede hjelpe før katastrofen er på tv. Jeg gir selv til MSF og Røde Kors hver måned.
Takk for et viktig innlegg, Clara
Nu har jag skänkt en liten slant!
Om du bryr dig:
http://english.aljazeera.net/programmes/witness/2011/08/2011810113949471720.html
Nu har jag läst nästan alla kommentarerna och det som slår mig är vilket egofrosseri denna vackra skänk av pengar förvandlades till. Precis som katolicismens avlatsbrev verkar det som att många här har köpt sig fria från skuld genom att stoltsera med sina bidrag till det fattiga. Varför inte våga se helhetsbilden? att svältkatastroferna i afrika har varit något förekommande under väldigt många år men alla bistånd har fortfarande inte ändrat på den situationen. Genom att ge bistånd, istället för stöd till samhällsuppbyggnad, ser vi till i väst att afrika aldrig blir en självständig kontinent. Inte nog med att vi har kolonialiserat denna kontinent, pumpat den på naturresurser och sedan lämnat den till sitt öde utan än idag vill vi hålla hierarkin i skick. Genom att hålla dem undertryckta kan vi fortsätta med vår vackra välfärd där man på sin höjd ger ett bidrag då en katastrof inträffar, på lägligt bekvämt avstånd i sin fina villa. det jag försöker förmedla med knappa ord är att biståndssystemet är som att ge allmosor till tiggare, det skapar inte starka individer med självförtroende utan brutna människor som lever som barn under förtryckare. Därför skänker inte jag pengar då jag anser det vara ett uppehållande av ett ruttet patriarkaliskt system som enbart håller slaveriet i liv.
Förlåt men jag måste bara säga att jag avskyr att du ens nämner katastrofen i Norge i det här inlägget. Det som har hänt i Norge och det som händer i Somalia är två helt skilda saker. Banalisera inte händelserna i Norge.
Det är inte två olika saker. Det är två fruktansvärda saker, som är symptom på samma sjuka värld. Den ena katastrofen har redan hänt. Den andra kan vi göra något åt. Gör det – istället för att göra ingenting och sedan bara klaga på det som redan har hänt