Jag fick en kommentar med anledning av Family Livingomslaget

‎”Vad hĂ„ller du pĂ„ med underbaraa klara? Utnyttjar din son och samtidigt visar dina lĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„nga ben? SjĂ€lvklart har du tĂ€nkt igenom din klĂ€dsel innan du lĂ„ter dig fotograferas. Som en av de fĂ„ mĂ€n som ibland lĂ€ser din blogg blir jag mycket konfunderad över ditt beteende. Jag vet att du mer eller mindre hatar inlĂ€gg frĂ„n mĂ€n, men kan inte hĂ„lla tyst lĂ€ngre. Du Ă€r sĂ„ utnyttjande, bor pĂ„ landet och vill helst framstĂ„ som en en helyllekvinna frĂ„n 50-talet som stĂ€rker dukar och som ger dina lĂ€sare mer eller mindre dĂ„ligt samvete för de kanske inte kan hinna att pyssla till jul! Du Ă€r en riktig affĂ€rskvinna, nĂ„got som jag inte har emot, men sĂ„ berĂ€knande! Obehagligt sĂ€ger en man som varit med i 60 Ă„r. TyvĂ€rr fattar ju inte dina lĂ€sare detta! ! Du brukar skriva om hatinlĂ€gg. BekvĂ€mt sĂ€tt att slippa ta ansvar för vad man skriver.”

Det Àr inte första gÄngen nÄgon ifrÄgasÀtter min klÀdsel med anledning av att jag blivit mamma. Det Àr klokt. Man kan faktiskt inte klÀ sig hur som helst nÀr man Àr förÀlder. Speciellt inte om man har sÄ lÄnga ben som jag har. SÄ nu gÄr jag bara och vÀntar pÄ att nÄgon tar Jakob i uppstrÀckning. Den drummeln strövar nÀmligen runt fritt bland folk, pappa till pÄ köpet, utan en tanke pÄ hur olÀmpligt det kan vara. Hans ben Àr ju sÄ kolossalt mycket lÀngre Àn mina!