Jag är trött i kväll och har ont i magen. Har legat i sängen sedan jag la lillen och klämt avsnitt på avsnitt av Big Love. Skrutt somnade med en legobit i handen så jag har varit och pillat loss den. Trots magont och trötthet är det så mysigt här hemma. Vi städade idag så det är rent för en gångs skull. Svärfar som bor här på veckorna stökar med fika nere i köket. Jakob gör prana yama och här uppe i sovrummet lyser en ensam lampa i fönstret och jag ligger och tänker på julafton och längtar. Minns alla mina barndomsjular jag varit med mormor och morfar. Nu finns inte morfar längre. Och inte mamma. Men jag har en egen liten familj istället. Vi har fått det så fint. Ordnat det så bra för oss. Det är inte kattskit inte.
24 svar
Nä, det är verkligen inte kattskit! Hoppas ditt magont ger med sig och att du får sova gott! Kram!
Det er sant. Du har en egen familie og det er den som er viktigst. Mine døtre snakker om julen med en gang sommersemesteren er slutt. (De er 20, 18 og 12 år gamle!) Jeg er så glad for at de har gode minner og for at vi har tradisjoner de elsker. Vemod og savn, ja. Spesielt ved juletider. Sånn er det når man lever livet med et tap og det er bra å kjenne på det ibant tror jeg. Sov en god natt, kloke Clara med det fine navnet!
Ni är en lycklig liten familj bättre än så kan man inte ha det. Jul och barn hör ihop, ingen riktig jul utan barn så är det. Det är bara att mysa på och längta.
Jag har ingen annan familj än min egen nu så det är bara att njuta av det man skapat och minnas sitt ursprung:) Hoppas dina jultankar får dig att må bättre!
Så mysigt att ligga och filosofera lite för sig själv. Krya på magen :O)
Kram Agneta
Jobbigt med magont. Hoppas att du mår bättre nu.
Jag tycker nog att det är väl tidigt att tänka på julen nu, men om det gör dig glad så… Själv njuter jag av sensommaren och väntar på en färgrik höst.
Kram!
Låter så mysigt när du beskriver din familj och hur ni har det. Jag har sedan jag var liten älskat att ligga och lyssna på familjeljud, det ger mig en varm och trygg känsla. Att ha familjen runt sig är der viktigaste för mig!
Hoppas att ditt magonda försvann och att du fick sova.
Ha en underbar fredag!
Julen är en speciell tid. I jul ska min sambo och jag vara med mina föräldrar och min bror, det är första gången. Förra året var jag med hans familj. Känns fint. Hoppas att du mår bättre snart! Vill också passa på att säga att kartan med lamporna över var ett väldigt fint arrangemang! Är de loppisfynd? Skulle vilja göra nåt liknande hemma:-) Är så peppad på att få höstfint!
Tror det är därför så många inspireras av dig och din blogg Clara. Du har verkligen vågat känna efter och satsa på det som gör dig lycklig!
Kramar
Det är när man tänker tillbaka på fina minnen som man inser dels hur mkt man saknar de som inte finns längre, men också hur glad man är att man fått de minnena och hur underbart man har det nu <3
Min morfar dog i veckan, och dagen efter min mans mormor, den första i Norrland och den senare i Australien. Det är konstigt med saknaden och sorgen när man är så långt borta av någon anledning, längtar efter att se mormor nästa vecka, som tur är är ju Norrland närmare än Australien.
Vilket fint inlägg.. 🙂 har själv en 1 årig dotter och hon och min sambo är nu de som är absolut viktigast i världen för mig! Undrar förresten var du har köpt de fina lamporna på bilden? Sådana vill jag också ha! Skriv gärna mer om hur du fixar så fin belysning hemma 🙂 tack för en inspirerande blogg!
Nej det är inta skit det,hur det än är så löser sig det mesta.
Så mycket roligt Du har framför Dig,det är väl kul att Du är så i ropet lilla gumman.Det säger gamla gumman 81 år,jag tycker du är så duktig
kramar
Åh, ni verkar vara en så fin liten familj. Hoppas du mår bättre!
Krya på dig!
Hej Clara! Nu har jag inte läst din blogg på ett tag. Jag får uppdateringarna på fb, men det har bara inte kommit sig att jag har klickat in. Men nu sitter jag här och läser ikapp. Det jag egentligen vill säga är att du gör det hela så himla bra, varvar underbara bilder med bra texter. Glada inlägg och sorgliga. Har under ca 15 min både gråtit och skrattat när jag läst.
Befinner mig just nu i något som känns som ett inre kaos, ska påbörja sista året på min kandidat, vilket jag gör med blandade känslor. Det känns bra, jag har snart klarat av något stort och jag är stolt, samtidigt har jag en klump i magen inför det kommande året, vänner jag stått väldigt nära under två år lämnar för utlandsstudier osv, jag vet inte vart jag kommer hamna, vad jag får för jobb, om jag får jobb eller vad jag vill jobba med. Eller vart jag ska bo. Vad jag vill helt enkelt. Det hela känns som en enda röra som gör att jag mår ganska kasst och är på ganska dåligt humör.. Ditt inlägg om att sitta still i båten kändes skönt att läsa, även om det i mitt fall inte handlar om att separera i en relation med en partner, utan snarare att separera ifrån ett liv jag levt i snart tre år.
Tack Clara.
Tack själv Anki! Och stor stor kram.
Anki, jag har varit i samma situation som du och det jag kan konstatera är att man hamnar där igen, och igen. Efter högskolan fick jag jobb (verkligen ut i det okända med flytt osv) och sedan efter några år när jag hade byggt upp en ny krets med vänner och kollegor så blev det nytt jobb och ny flytt. Det gick bra det också. Studietiden kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta som den roligaste tiden (hittills). Jag är tacksam över att jag har fått leva det fira (och fritänkande) livet i fem år, men känner att jag inte vill bygga mitt liv på att fortsätta så. Hoppas allt blir fantastiskt för dig i framtiden!
Åh, detta är så himla fint skrivet! Jag längtar tills jag har en egen liten familj att dela livet med. Den jag har är så långt borta, så man ses så sällan… Tur att det finns fina vänner, det gör såklart väldigt mycket! Men en familj är alltid en familj, det blir på ett annat vis. Ha en underbar fredag Clara!
Tänk att få längta efter julen. Det är nog den tid på året jag tycker är jobbigast av alla. Har inte firat jul i Sverige på… 10 år? Reser vart som helst för att slippa hela ”familje-måste-plikt-så-här-har-vi-alltid-gjort-och-gud-nåde-den-som-avviker-från-schemat”-grejen. ”Jaha… Har du inte gjort grönkål? Jag trodde vi alltid gjorde det…”
Jag gillar tiden före jul – ljusen, blommorna, doften av nejlikor i apelsin, den härliga adventsstämningen i kyrkan. Men själva julen… En Äta ihjäl sig-tävling och en Vem får flest paket-tävling. Om det nu var nåt viktigt man ville fira – vart tog hela den meningen vägen? Egentligen?
Vilket fint inlägg…ärligt och fyllt av kärlek. Blev alldeles tårögd faktiskt. Tack Clara för att du delar med dig av livet och för dina kloka tankar om både stort och smått.
Fin muggljusslinga!
Fy fan vilket fint inlägg! Man blir helt lugn och behagligt glad. Hemska saker finns men också underbara. Bra skrivet!
Så himla fint! Tack för att du delar sånt som inte är spektakulärt eller revolutionärt, ’bara’ en glimt av ett liv. Tack!