Entreprenörshetsen

Jag har visserligen sjungit egenföretagarnas lov många gånger. Men ändå är jag rätt allergisk mot hela den här entreprenörskulturen som råder nu. När alla ska vara entreprenörer och driva sitt eget.

Låt mig tala klarspråk: Det är skitjobbigt att vara sin egen. Det är mycket mer jobb än en fast anställning. När man gjort allt det man tror är ens jobb har man inte ens börjat med det som är företagarens jobb. Att hålla koll på papper och pensioner och fasen och hans moster. Och så är det även om man lejer bort det mesta till en revisor. Sedan ska det planeras för framtida jobb, oroas över om man ens kommer få några inkomster och när. Och om arbetsbelastningen är för tung har man ingen överordnad att beklaga sig för. Som kan omstrukturera och vägleda en. Och driver man ett litet företag som jag så är risken för ensamhet rätt stor, då man inte har kollegor på samma givna sätt som på en vanlig arbetsplats.

Men det som är bra (i alla fall i mitt företag) är att jag är flexibel. Jag och min man kan pussla och trixa för att få så korta dagar som möjligt på förskolan. Jag kan planera mitt jobb i stort sett helt fritt. Jag kan sitta lite var som helst och jobba jag känner inte heller att jag måste klättra och vässa armbågarna på en redaktion med thirtysomething killar. De som vill jobba med mig vill jobba med mig och ingen annan. Och samtidigt som det är en otrygghet att inte ha en anställning är det också en trygghet. Jag vet precis hur bra eller dåligt det går för mitt företag. Kommer jag gå omkull är jag den första som vet om det. Det kommer inte komma som en blixt från klar himmel. Men observera att många av dessa förmåner är unika för just mitt typ av företagande. Drev jag en klädbutik eller ett café, skulle det se helt annorlunda ut och fördelarna kanske inte skulle vara så många. Eller så skulle de vara ännu fler. Alldeles oavsett finns det nog inget annat sätt jag vill leva på än det här – på gott och på ont!

Jag hör många säga att de vill bli egenföretagare och många verkar tro att det är guld och gröna skogar. Så är det inte. Så är det bara för några få – och problemet är att de flesta kvinnor som startar företa tänker för smått. De tänker inte på att skala upp. På att kunna anställa. Efter tre år (som betraktas som en viktig milstolpe för företagare) är de flesta  fortfarande så små att de mest harvar på själva. Och det är inget fel med det. Men det är varken enkelt eller särskilt avkopplande. Förmodligen jobbar man häcken av sig, för sämre lön än man hade tidigare. Men förhoppningsvis med lite mer flexibilitet och självförverkligande!

Nu är det inte min mening att vara helt neggo mot företagande. Jag tycker bara att man ska tänka sig för. Har du en dröm om att starta eget? Här är några saker man kan tänka på innan man ens överväger livet som företagare…

1) Har du ett fast jobb – kolla om du kan gå ner i tid eller ta tjästledighet innan du säger upp dig för att starta eget. En trygg inkomst är inte att förakta, speciellt inte när man är i uppstartsfasen.

2) Prata med människor i din bransch som gjort samma resa som du. Gå gärna till Almi/Tillväxtverket eller liknande för gratis rådgivning. Det gjorde jag och det var helt avgörande.

3) Tänk stort. Gör en femårsplan och en tioårsplan! I den ska du fundera på om du vill kunna anställa andra och vilka saker du vill leja bort för att kunna koncentrera sig på det du gör bäst och som genererar pengar. Våga tänka storskaligt!  Vad vill du vinna med ett eget företag och vad du är villig att offra?

4) Ta hjälp. När jag är ute och föreläser om företagande hör jag kvinnor berätta att de suttit i veckor för att försöka lära sig att bygga en enkel hemsida för sitt café/hotell/vad som helst. Snacka om förlorad arbetstid! Istället för att betala en teknisk person för ett jobb de utför på några timmar, lägger de massor av sin egna dyrbara arbetstid på samma uppgifter. Tid som de kunnat använda för att tjäna pengar på det som deras företag egentligen handlar om. Visst är det bra att kunna mycket själv – men minst lika bra är att inse sina begränsningar.

5) Troligtvis kommer du jobba mer än du gjorde tidigare och (i alla fall till en början) tjäna mindre än du gjort som anställd. Är du villig att offra det för att vinna något annat längre fram? Fundera och avvakta tills du är säker på din sak.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

53 kommentarer på “Entreprenörshetsen”

  1. Bra skrivet Clara! Är man entreprenör så är man på ett visst sätt, men jag håller med dig. Många drömmer och missar allt med planering och framtid. Tänk alltid stort när det gäller ditt företag. Gott nytt år!

  2. FRAMFÖR ALLT prata med egna företagare innan du startar eget. De på t ex Arbetsförmedlingen som sjunger egenföretagandets lov sitter med trygga löner, 40 h arbetsvecka och 5 veckors semester utan att ha nån som helst erfarenhet av vad det innebär att vara sin egen!

    1. Inte sant. Jag blev avrådd från att starta eget av arbetsförmedlingen. De tyckte jag skulle satsa på anställning, även om det skulle ta tid att hitta.

      1. Men bara för att det hände dej linda, så är det inte det samma som att det som Malinmatilda säjjer inte är sant..?!!
        Det är väldigt ofta man hör/läser om hur mycket arbetsförmedlingen sjunger för det här med eget företag, av många olika anledninagar givetvis, men framförallt så kommer du ut ur statistik siffrorna och räknas inte längre som arbetslös, oavsett hur skit dåligt det en kanske går för en sen. Mycket smidigt för alla statistik nissarna..
        Så jo, det är till stor del sant att de trycker lite extra på det med eget företagande, men det är också fullt möjligt att de avråder vissa, det ena utesluter inte det andra, eller gör det mer eller mindre sant för den delen heller!

        1. Jaha sofie, du har alltså läst och hört att det är si och så på af. Ja, men då så! Det väger ju tyngre än alla vittnesmål från de som varit på af och fått sina drömmar om ett eventuellt eget företag grusade. Haha.

          1. Du läste ju inte vad jag skrev, det jag ville betona var att bara för att du haft en negativ upplevelse inte är det samma som att det ÄR så. Jag har självklart också varit på af . Men du uttryckte dej så klumpigt med att det ÄR inte sant. Det vet du ju faktiskt inget om. Det var inte så för just dej, men det jag skrev var att det inte nödvändigtvis gör det Malinmatilda skrev mindre sant. Din personliga upplevelse är ju inte något facit på hur af funkar, du är en av väldigt många, alla kommer ha haft olika upplevelser, som inte enskilt sättet ribban för hur det är, det gör klumpsumman av alla dessa möten, och de läser man om, även de som jobbar på af, för de kan ju omöjligtvis ha möt alla själva. Känns som du verkligen ville missförstå min kommentar.

    2. När jag ens knystade att jag kanske eventuellt ville starta eget så började kvinnan på arbetsförmedlingen nära på övertala mig om att göra det, måste säga att jag blev lite överrumplad av det. Det fick mig att verkligen tänka efter extra och än så länge har jag inte gjort slag i saken.

  3. Mycket bra skrivet! Att vara entreprenör är verkligen inte för alla, det är sjukt kul att vara entreprenör, men samtidigt sjukt jobbigt. Jag har den turen att jag kommer från ett “entreprenörssläkte”, så jag har många att be om hjälp när det gäller pappersarbetet, men sån tur har inte alla, och det är mer än en gång jag svurit över bokföringen. haha

    Angående det du skrev om att kvinnor tänker för smått, det håller jag med om! Sen kan det ju bero lite på att många stött på samma hinder som jag gjorde när jag skulle starta upp mitt företag, dvs en trött gammal gubbe som tror att han vet allt och klappar en på huvudet och säger nått i stil med: “Men lilla gumman, det där med internet och social marknadsföring, det håller ju alla på med. Nej jag tror du struntar i det där med internet och så åker du runt på marknader och säljer dina saker istället.”

    Jag slår vad om att om jag hade varit en man som tänkt starta upp en byggfirma eller liknande hade han tyckt att det var fantastiskt. Men en ung tjej som vill tillverka och sälja smycken, nej sånt får man pyssla med på fritiden.

    Som tur var sket jag i den gubbstrutten och startade företag iaf, och det ångrar jag inte en sekund (förutom när pappersarbetet ska fixas då ;))

    1. Haha, jag har upplevt exakt samma sak som du när jag precis hade startat mitt företag. Träffade en gubbe (som Almi hade rekommenderad som min blivande mentor) och det bästa rådet han hade för mig med var: “Nämen, det där med internet, det tror jag inte på. Jag tycker, du borde söka jobb istället!”

      Håller i övrigt fullt med dig och Clara: jag är bara glad att jag struntade fullständigt i hans (och andras så kallade goda råd) och gjorde vad som kändes rätt för mig. Ett jävla slit, herregud. Men roligt. Bara man är medveten om vad man ger sig in på.

  4. Det fascinerar mig så oerhört hur det kunde komma sig att unga kvinnor i Sverige plötsligt började drömma om att bli entreprenörer. Var det ungefär samtidigt som det blev inne att rösta på moderaterna?
    Innehåll verkar det däremot vara lite ont om. Vara entreprenör verkar vara målet eller rättare sagt prylarna kvinna drömmer om att kunna köpa då. Endast driftigheten verkar utgöra ett visst värde i sig. Det påminner mig lite om östeuropéiska kvinnor jag träffat som alla läser juridik eller liknande för att de minnsann vill ha det gott ställt en vacker dag och vara oberoende av de där våldsamma männen i sin omgivning.
    En släng av de där idealen hittar man ju i din blogg också Clara, men däremot har du ju ett överflöd av innehåll att erbjuda också. Skönt.

    1. Spot on. Det är lika trendigt att vara sin egen och rösta liberalt, som det är “ofräscht” att ha ett fast jobb, vara med i facket och tänka solidariskt. Sorgligt, men förhoppningsvis vänder vinden snart igen.

      1. Jag hoppas och tror också att det kommer vända snart. (Kanske lagom till nästa val.)

        Det är ganska kallt i samhället nu om man säger så…

        Att driva företag i kooperativ-form är också ett alternativ som borde locka fler.

    2. Bra skrivet, detta tänker jag på nästan dagligen när jag läser bloggar! Personer som hade kunnat bli viktiga röster för ett mer solidariskt samhälle är förhindrade från att uttrycka sig “ofräscht vänster” eftersom de är beroende av entreprenörsnätverk där unga ambitiösa de facto lever ut de “nya moderaternas” dröm. Runt om i landet sitter många unga som inte har det som krävs för att bli entreprenörer och känner att de kanske borde gå den vägen ändå, för det är de enda förebilderna de har. Finns ju få fräscha bloggar om att jobba som lärare, sjuksköterska eller andra icke-prylsäljande jobb som är ack så viktiga för att samhället ska fungera…

  5. SÅ himla bra skrivet! Är själv egenföretagare och visst är det många fördelar, men herregud så många nackdelar också. Tycker absolut att det är värt det, fast ibland lockar en fast anställning himla mycket… Skönt med ett ärligt inlägg, tycker verkligen att det skrivs för lite om vilket hårt arbete som ligger bakom, och att det handlar väldigt lite om att sitta på café med en dator och sippa cappuccinos, även om det (iaf för mig) ibland finns tid till det också.

  6. Intressant! Själv när jag drömmar om något eget och dina ord gör att i alla fall jag tänker till. Jag vill fortfarande vara egen men råden du ger är till stor hjälp. =)

  7. Det är väl de flestas dröm att vara sin egen, styra sitt arbete och tiden man lägger på det. Och det är ju underbart för de som kan göra så! Om man har is i magen över ekonomin det vill säga. Men systemet hade ju inte fungerat om alla hade arbetat med det… Jag som usk kan liksom inte säga att jag inte vill jobba hela julen eller att jag vägrar befatta mig med avföring. Det behövs grovarbetare med, men det är ju sååå ute nu.
    Men men…

    1. Fast jag tror inte att det stämmer att det är de flestas dröm. Alla har inte drömmar som involverar jobbet, utan man kan faktiskt ha sitt jobb som en “födokrok” för att ha råd med sitt familjeliv, boende, fritidsintresse, resor…. Det kan gälla även om man har ett “drömjobb” som man pluggat länge till och är bra på. De jobb man läser om på bloggar är ofta en sammanblandning av privatliv och yrkesliv, och jag ser inget fel i det. Men för de allra flesta fungerar det inte så, och det kan ju vara en befrielse att lämna jobbet på jobbet och låta fritiden handla om något helt annat. För mig är det svårt nog att låta bli att klura på jobbfrågor när jag borde sova, men då kan jag tvinga över hjärnan på något icke-jobbrelaterat. För mig är det icke-jobbrelaterade ett väldigt stort område, tack och lov.

      1. Nä precis, jag tror inte heller att det är de flestas dröm. Jag själv t.ex. känner inte alls något sug efter att starta eget även om jag ändå tycker att det är beundransvärt att så många vågar och framförallt att så många lyckas. Jag gillar mitt kontorsjobb och tycker att det är så otroligt härligt att vara helt ledig när jag har min semester. Att jag verkligen kan koppla av när jag är ledig liksom. Det passar mig perfekt. Jag har dessutom flextid vilket betyder att jag kan styra väldigt mycket över min egen tid.

  8. Bra skrivet!

    Jag kommer från en entrepenörssläkt i “rakt nedstigande led” och valde att inte ta över familjeföretaget utan i stället vara anställd i en helt annan bransh som intresserar mig. Jag har under min uppväxt sett både för och nackdelarna med att driva eget företag. Du beskrev det så bra så jag tänker inte skriva det igen.

    Det är lätt att “sjunga entrepenörens lovsång” och blunda för de svårigheter som finns. En gång blev jag tom utskälld av en så kallad entepenör för att jag “med mina förutsättningar” inte startade eget. Hon sa även att det berodde på att jag var “lat”. Då slog jag dövörat till. Suck!

    Jag har valt att vara anställd och jag trivs jättebra med både arbetsuppgifter och arbetskamrater och jag är nöjd med mina anställningvillkor.

    Det viktiga är att egenföretagandet är ett aktivt val, att man gör valet själv och har ett bra beslutsunderlag när man gör valet.

    Jag jobbar i en stor organisation och det jag kan sakna ibland är att få bestämma helt fritt över någonting. Det var bland annat därför jag startade min blogg. Där kan jag vara kreativ utan att behöva tänka på om det är “rätt” eller “säljande”. Det är bara kul!

    Med vänlig hälsning från
    Fjällkänsla

  9. Intressant och välskrivet. Jag skulle gärna vilja vara min egen. Om det innebar fri tid när som helst och tillräckligt mycket pengar för att jag inte skulle behöva offra något jag har idag.

    Inser att det nog inte går ihop. Så drömmen om det egna kanske är mer en dröm om en mer ledig roll i mitt jobb. Det kanske kan uppväga det där andra.

    Så tänker jag.

  10. Anställning i ett jobb man är utbildad för och trivs med OCH egen verksamhet vid sidan av, det är idealiskt! Helst en sidoverksamhet som “tickar” nästan av sig själv..Jag har haft den stora turen att ha det så de senaste åren och jag är så tacksam för det. Tack Gud!

  11. Jättebra skrivet. Känner igen mycket av detta sedan min man startade eget (20år sedan). Men det är svårt att fram verkligheten, många ser bara “guldklimparna” och inte vilken arbetstid man har. Önskar dig nu ett GOTT NYTT ÅR med fortsatta framgångar.

  12. Så sant. Jag tog själv steget att bli min egen för 2 år sedan. Det har verkligen inte vart som jag trodde. Friheten är underbar, men precis som du skriver, så finns det även nackdelar. Man jobbar mycket ensam, det är sällan man har någon kollega att be om hjälp. Det finns alltid folk som försöker lura en när man är nu och man går på många nitar. Många kommuner erbjuder ju även kurser när det gäller att starta eget, oftast helt gratis. Mitt tips är att gå en sådan innan ni tar det slutgiltiga beslutet. Man kan aldrig ha för mycket fakta innan man fattar sitt beslut. Gott Nytt År

  13. Jättebra! Det är många som verkar tro att det blir mindre jobb och mindre ansvar och mycket mer pengar när man startar eget. Men som du beskriver är det långt i från guld och gröna skogar. Det finns ju som sagt massor av fördelar men det är väldigt viktigt att inte glömma bort allt jobb och ansvar som det för med sig att vara egen företagare. Jag känner att jag är lite väl negativ ibland när människor pratar om att starta eget, men jag vill bara få dem att inse det jobbiga INNAN de startar så de på något sätt vet vad de ger sig in i. Jag är uppväxt i en entreprenörsfamilj och har sett många baksidor. Bra att du som är så framgångsrik delar med dig av dina erfarenheter. 🙂

  14. Jag kommer från en arbetarfamilj, där man jobbar och sliter, både julaftnar, tidiga morgnar och sena kvällar. Jag har en tillsvidareanställning och varje månad kommer pengarna in på kontot, jag har råd att betala av min lägenhet, spara inför resor och framförallt, att se till att den dagen jag blir gammal, så kommer jag få pension, för statens pengar vågar jag inte lita på att dom finns där när jag ska sluta jobba. Men det tråkiga är att jag ibland känner mig dålig, för att jag inte pluggar vidare och måste “försvara” mig varför jag väljer att jobba. Det är helt sjukt att det gått så långt att ett jobb idag inte ses som något bra, utan att man dessutom ska ha “rätt jobb”, eller utbildat mig, eller drömmer om att starta eget, när jag i själva verket har det många drömmer om, ett jobb och fast inkomst – weird!

  15. Vilken bra artikel; och vilka härliga kommentarer! Det är alltid mycket intressant att läsa din blogg, Clara. Men det här var en av dina allra bästa artiklar. Kan bara bekräfta: prata med andra som startad eget. Och tar fram en miniräknare! För att få ut varje månad 15.000 du ska kunna leva på bör du har över från ditt företagendet 45.000kr!!! Det är väldigt mycket pengar som man ska få ihop.
    En tidning där jag fick massvis med inspiration är Passion for Business, en tjejtidning om företagendet! Mycket bra läsning!
    Många hälsningar och ett gott nytt år 2013! – från ela som driver ett eget företag sedan 3 år tillbaka och går nu ner till 50% på fast anställningen – med mål att säga upp sig under året.

  16. Alla lovsjunger entrepenören! För min del skulle det vara en mardröm. Jag behöver veta att jag får in pengar varje månad. Jag jobbar dessutom redan med det jag helst av allt vill göra (som barnbibliotekarie). När jag är ledig kan jag helt koppla av och inte oroa mig för pengar. Jag blir inte rik, men jag älskar mitt jobb och har pengar så att jag klarar mig. Alla kan ju inte producera saker.

  17. Det är säkert så som du skriver. Men jag tror att det beror mycket på vad man har för typ av personlighet.

    Under min ledarskapsutbildning blev jag rekommenderad att starta företag för det ansågs passa mig bättre än anställning.
    Just nu är jag föräldraledig men ser fram emot eget företagande i framtiden. Skulle ångra mig djupt om jag inte testade på det.

    Då är en riktigt bra förebild för kvinnligt företagande, tack för det!

  18. Jag startade eget innan jag hann ut i arbetslivet och det är inte helt enkelt. Hur känns det med en fast lön? Det måste var väldigt skönt. Att få gå hem på fredag em och helt koppla bort allt. Det är det som är det svåraste med att vara egen tycker jag. Att jag aldrig kan koppla bort jobbet.
    Samtidigt känns det som att jag kan leva ut min kreativitet på ett annat sätt än om någon annan sagt till mig vad jag ska göra.
    Det roligaste är att få skapa och starta!

  19. Tror att du kan tacka vår sittande skolminister för att det ska satsas på entreprenörskap. Det står nämligen i de flesta kurser på gymnasiet kursplaner som gäller sedan något år tillbaka. Det betyder att varje ungdom ska ha det tänkandet i allt de tar för sig inför det verkliga livet. Så det kommer inte att lugna ned sig är min gissning.

    Tack för god läsning i några år Clara. Ser fram emot höns och mer om vad som sker i ert hem och trädgård. Gott nytt år.

    1. Jag är yrkeslärare på en av Skånes största gymnasieskolor. Jag förstår att man kan tolka Björklunds uttalanden så som du har skrivit. Men läser man på och funderar lite, så behöver entrepenörskap inte alls vara synonymt med egenföretagare. Faktum är att jag tror att de flesta lärare inte alls sjunger företagandets lov för sina elever. En av anledningarna är att många lärare har begränsad erfarenhet av eget företagande och faktiskt för arbetsmarknaden överhuvudtaget, utanför skolans värld. Skolan där jag arbetar har tolkat entreprenöriellt lärande ungefär som det står på Skolverkets hemsida, “en rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.” Min uppfattning är att yrkesprogrammen är rätt så bra på att jobba med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, eftersom vi till exempel kombinerar teori och praktik och har nära samarbete med arbetslivet. Att det i examensmålen sedan 2011 står inskrivet att det ska gälla alla program tycker jag är positivt. Det gagnar eleverna att närma skola och arbetsliv, oavsett om de så småningom startar egna företag eller väljer att bli anställda av någon annan. Med denna långa kommentar vill jag bara ha sagt att entreprenörskap inte handlar om att starta eget, utan mer om ett förhållningssätt. Jag är själv fostrad i en familj av enbart egna företagare och har lång erfarenhet av företagande, innan jag blev lärare.

      1. Hej Anna N

        Ser inget motsägelsefullt i det jag skrev men fint att du utvecklade det. Gott nytt år.

  20. Kloka tankar och ord som vanligt här hos Dig Clara!

    Vill man komma i land får man själv ro båten. Så är det enkelt förklarat hela livet igenom.

    Stor kram Mrs G/inredningshjälpen

  21. Man måste dessutom vara väldigt noggrann med sina papper till skattemyndigheten varje månad, för annars skickar de bara sina uppskattade fakturor på momsen som ska betalas på dagen annars går det till utmätning med automatiska påslag på beloppet.

    Bor i Finland, så jag vet inte om det är lika i Sverige, men troligtvis. Papperskrig i massor som inte för själva företaget framåt. Om man vet med sig att det är en svag punkt hos en själv lönar det sig att tänka till två gånger eller helt leja bort den biten. Men sånt kostar!

  22. Men bara för att man säger sig vilja ha något eget så betyder det inte per automatik att man tror att en värld av glamour ska öppna sig för en! OM jag skulle få möjlighet att driva eget så hade jag älskat biten att vara just egen, alla har vi olika erfarenheter med mina är tyvärr att anställningslivet är ganska jobbigt. Har haft både skitkonstiga chefer och kollegor, tanken att få styra själv, ta beslut själv osv är iaf för mig extremt tilltalande. Men nej, jag tänker ju inte hals över huvud kasta mig över något eget-företags-projekt.

  23. Jättebra inlägg. Jag älskar livet som egenföretagare men det är – precis som du beskriver – en relativt liten del av tiden som går till “kärnverksamheten”.
    En viktigt mantra är: Värdesätt det du gör, ingen annan kommer att värdera det högre än du själv.

  24. Tänkvärt inlägg! Själv ger jag mig snart in i en bransch där det inte finns mycket fasta anställningar att få, så i och med mitt val av yrke (översättare) har jag nästintill redan valt ett liv som egenföretagare. Då känns det fint att få med sig lite kloka ord på vägen!

  25. BRA att du skriver om detta! Själv är jag egenföretagare sedan 1999 men befinner mig just nu i en slags strukturomvandling och om det är jobbigt att vara företagare i vanliga fall, så kan du ju tänka dig hur det är nu för mig! MEN jag trivs till tusen 🙂

  26. För mig känndes det som om jag inte hade något val, jag har aldrig drömmt om att bli företagare. Men när jag Fastnade för keramik och utbildade mig innom detta, så blev det den naturliga vägen att starta eget.

    Jag har varit medveten hela tiden om hur tufft det kan vara som egen och att det är en stor utmaning. Det kommer att gå upp och ned, men det gör det också som anställd.
    Jag har inte gett mig in i detta och trott att det skall vara en dans på rosor.
    Jag är glad att jag vågat satsa.

  27. Visst skall man planera och tänka efter innan – dock ska man komma ihåg att det finns riktigt dåliga förhållanden för anställda i Sverige med. Jag tycker inte man skall vara så snabb och tro att alla jobb som anställd är lika – utan även inse att vara egen anställd och jobba mycket under otrygga förhållanden kan vara långt mycket bättre än att vara anställd på ett företag i Sverige idag.

    Alla kan om de vill vara egna och alla möjligheter finns. Jag tycker det är en positiv trend med företagande som kommer att leda till en bättre och mer kärleksfull värld då fler företagare blir mer emfatiska med sina anställda etc 🙂

    Bra med tips på hur man kan bära sig åt.

  28. Mycket bra skrivet om att vara egenföretagare. Det är verkligen ingen dans på rosor, men även om en fast lön är tryggt och skönt tyckte jag till slut att priset för att inte trivas med den riktning mitt yrkesliv tagit var för högt. Så när min arbetsplats las ner bestämde jag mig för att fundera på vad det var jag ville göra med resten av mitt yrkesliv. Trots supertrevliga kollegor hade glädjen försvunnit. Jag ville ha in mer glädje i mitt yrkesliv.

    Det underlättar att ha vuxit upp med föräldrar som drivit eget företag. Jag har fått en mental medvetenhet om hur det är att vara egenföretagande. Man måste jobba hårt. Jättehårt, men “friheten” att själv bestämma arbetstiderna passar mig.

  29. Härligt att läsa något riktigt ärligt! Även om kalla fakta ibland kan vara jobbiga att ta till sig. Jag har drivit ett litet säljbolag under 3 år, och även om jag själv styr mitt jobb som egenföretagare, så är man ändå styrd av andra….och nu när marknaden sviker, så har jag tappat leverantörer, som behåller försäljningen själva istället för att låta mig sköta det….

    Men nu är jag trots det, och trots liten inkomst, nästan ovillig till att ta en anställning. Jag vill vara egenföretagare… =)

    Idag får man dock vara öppen för flera alternativ, och som tur är, så finns det! Idag är jag ansvarig för mitt, och hjälper andra som är i samma situation.

    Nu kan jag sätta 5- 0ch 10-årsplaner igen.