För det vidare

Jag har haft förmånen att ha några riktigt fantastiska lärare i mitt liv. Som när jag började mellanstadiet och fick Marianne som fröken, och hon inte bara var bäst på att lära ut utan också såg mig och vägrade låta mig sitta tyst som en mus. Sedan högstadietiden med min svenskalärare Åsa som läste mina noveller och sa “Clara – du är fantastisk, du kan ju skriva vad som helst!” Och SO-Fredrik som var sträng men rättvis och som alla ville göra nöjd – för att beröm från honom var värt hur mycket som helst. Och för att hans lektioner var de enda där man visste att ingen kunde vara taskig mot en – han köpte inte det. Sedan gymnasiet med Karin som lärde mig att man får sitta bredbent som kvinna och lägga in snus och peta näsan om man har lust med det. Och så den andra Karin som var min sånglärare och som utvecklade mig så mycket på scenen och fick mitt självförtroende att blomma. Och Anita som undervisade mig i litterär gestaltning och som läste mina texter och kom med kärleksfull kritik. Och som sa att “Clara, den flickan är det något speciellt med”. Och så min rektor Håkan, som jag gick till och storgrinade när mamma blivit sjuk och jag inte orkade med någonting utan mest skolkade. Och han sa bara “Du gör så gott du kan. Vi ska nog lösa det här på något vis. Jag ska hjälpa dig, oroa dig inte.”

Små ord. Bekräftande av olika slag. Känslan av att vara sedd, respekterad och unik. Så många lärare som följt och hjälpt mig en liten bit på vägen till att bli den jag är idag. Hade jag inte jobbat med det jag nu jobbar med så hade faktiskt högstadielärare stått högst på listan av alternativ. För jag vet av egen erfarenhet att bra lärare kan förändra liv. Så när Skolverket frågade mig om jag ville hjälpa till i deras kampanj “För det vidare” som syftar till att upplysa om den akuta lärarbristen i Sverige och samtidigt inspirera unga människor att utbilda sig till lärare svarade jag självklart ja.  Som en del i kampanjen lät de tre kända profiler, Nour el Refai, Filip Hammar och Messiah Hallgren, överraska olika klasser i form av “vikarier! Här är en fin film från när Nour vikarierade på gymnasiet en dag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

54 kommentarer på “För det vidare”

  1. Wow, ja bra lärare kan verkligen förändra liv! Jag har själv haft många bra och dåliga lärare. När man är i sina mest sårbara år har de faktiskt makten att göra ditt liv till himmel respektive helvete om man inte är stark nog. Eller vad tror du Clara och alla ni andra som läser här? Just av det skälet ville även jag läsa till lärare men av olika själ, som bla den dåliga lönen (!) blev det aldrig så. Men vem vet kanske är det jag som någon gång i framtiden kan förändra någons liv genom att vara en fantastisk lärare…

    http://www.hippiechic.blogg.se

  2. Hej! Åh vad roligt att läsa något positivt om läraryrket. Är själv 28 år och jobbar som gymnasielärare i språk, tog examen för några år sedan. Vissa dagar känns det som att jag har slösat bort 5 år av mitt liv på unversitet för att jobba med otacksamma elever och en skitlön. Men givetvis finns det många fina sidor av yrket. Tack för att du påminde mig om det denna regniga måndag.

  3. Ja, men det är så sant så sant! Jag har precis som du så många exempel på lärare som har betytt så mycket för mig under mina skolår. En del av dem har också fått “stå modell” för mig i min egna lärarkarriär. Det är en fantastisk kampanj av Skolverket! Mer sånt!
    Kram
    Rebecca
    http://pilotfrun.se

  4. Här en är en blivande lärare men ack vilken utbildning det är…..den är tuff men mest på en psykiskt plan då vi var några (utan att veta om varandra ) som öppet mobbades av en av lärarna och ingen av de andra lärarna ( eller inte såg )vågade säga till…..Vilken signal ger det? Av samma skäl som du blev jag lärare, för att kunna påverka, uppmuntra dem som mest behöver det mm….

  5. Jag är lärare och det är fantastiskt men också tungt ibland. Jag är verkligen glad att jag valt det som jobb men ibland så kan jag känna att jag misströstar på min förmåga. Jag vet att jag ibland kunnat göra bättre och jag vet också att jag ibland lyckats motivera elever som haft det svårt att fortsätta och till slut klara kursen. Det är verkligen fantastiskt när man får göra det. Det som ibland får mig att tvivla är att vi lärare ibland ska vara någon typ av supermänniskor och vi får aldrig göra fel och vi får inte riktigt vara människor. Problemet är ju bara att vi faktiskt är vanliga människor…

  6. Har inte tänkt på vilka lärare jag haft förut men jag tror jag mest haft skitlärare eller neutrala lärare. Efter lågstadiet då, det var helt ok.
    Lite absurt att tänka att en lärare fick mig hata syslöjd fast
    jag syr massor nu, och att en annan var så äcklig att man skydde hans lektioner fast det var dom ämnen man gillade bäst. Dom lärare som inte var skit var mer som datorprogram som bara matade ut info och gav ut papper. Den enda jag gillade gjorde mig så sjukt besviken när hon sa “Ja, du BORDE få MVG det fattar jag och alla på en gång, men du har varit här för lite.” Och gav mig IG på åttans slutbetyg. Samma lärare som när man räckte upp handen för mycket sa “du kan väl låta andra svara på frågor också, jag vet att du kan”. IG. Blä. Orka. Jag struntade i nian 😉 (Skönt att höra att det iaf finns bra lärare där ute nånstans.)

    1. När jag läste till lärare funderade jag på vilka lärare jag verkligen lärt mig mycket av. Det var det där “neutrala” lärarna. De gör inte mycket väsen av sig, är inte direkt inspirerande, men de planerar och utför sitt jobb och ser till att eleverna lär sig. Jag kan tycka att superinspirerande lärare tar upp för mycket plats själva.

  7. Bra av dig att dela, önskar jag hade någon lärare som gett mig något… Men nä kan inte komma på en, men att hjälpa att sänka självförtroende det fanns det. Kanske var för blyg, inte vet jag.
    Kämpa för varenda unge och människa:)
    Carolina

    1. Jag hade alltid en känsla av att jag utstrålade något lärarna gillade. Tror att min generations lärare, födda på 40-50-talet, var de studiebegåvade och motiverade (t.ex. av föräldrar som håller utbildning högt) i sin generation. De kunde lätt känna igen sig i mig. Så jag fick all den där uppmuntran, inte de som kanske behövde den mer. Hjälpte till att bygga mitt självförtroende så att jag tog för givet att jag måste satsa högre (i lön, status, antagningspoäng) än de… Tror de flesta av oss som fick ut mest av skolan tänkte likadant, att det inte var ett yrke för oss. Kanske tur att andra släpps in istället för att lärarkåren blir generation efter generation av lyckade elever som uppmuntrar andra lyckade elever?

  8. Bra kampanj! Men jag tror att man också måste upplysa om varför det är brist på lärare. Att det inte alltid är ett lätt jobb och att många blir sjukskrivna. Man borde även göra en kampanj om att förbättra lärarnas villkor.

    1. Hej Kajsa!

      Absolut, det är en superviktig synpunkt! Och Skolverket samt lärarförbundet har idag många offentliga diskussioner och debatter om just lärarlöner och arbetsförhållandena. Vid en enkel googling av ämnet finns det debatter i både dagstidningar och tv-soffor.

      Just den här kampanjen är till för att lyfta det positiva med yrket, eftersom det är något som ofta hamnar i skymundan bakom allt det negativa.

      Jag tror att det är möjligt att bedriva båda frågorna samtidigt 🙂

      1. Och trots att man diskuterat och debatterat i en massa år blir det inte bättre när det gäller arbetsvillkor och löner. Lärarförbundet vågar inte ta fajten och skolverket ger få konkreta besked. Nej, fram för mindre snack och mer hockey!

  9. Åh vad fint skrivet, jag rös i hela kroppen när jag läste det! Jag brukar också tänka på det, vad fint det är med de där lärarna som brinner för vad de gör. De ger en nånting ovärderligt.

  10. Verkligen ett bra initiativ till kampanj. Rätt lärare kan förändra hela ens tillvaro. Utan en fantastisk lärare på lågstadiet som verkligen trodde på mig hade jag aldrig blivit akademiker. Mina egna föräldrar hade inte ens gått klart grundskolan, så högre utbildning fanns inte i min världsbild innan. Liza

  11. KARIN! tror jag haft henne. så fruktansvärt bra! iallafall en karin som passar in på din beskrining

  12. Helt sant ! En bra lärare kan rädda liv, fâ fattar det. Kommer aldrig att glömma fröken Werner, min tysklärare som drillade sina trupper i grammatik med humör och förstând, sâ att även busen i klassen köpte vita liljor till henne pâ skolavslutningen.

    Min fine lärare i spanska Kaj Heurlin brukade komma instörtande i klassrummet med en flaska rött vin i fickan, lite bröd och en massa bläckfiskar och oliver i konserv Nu gâr vi igenom läxan till idag, sa han, och sen äter lite spansk mat och lyssnar pâ musik. Men ni fâr inte göra oväsen för dâ kommer rektorn och vi fâr problem !! Gissa om vi spärrade upp ögonen, vaknade och började fnissade hysteriskt. ha ha Alla ville vara bäst och pluggade som dârar hemma för att imponera pâ honom 🙂 …Det är underbart med lärare som har en personlighet och som ser eleverna. Jag glömmer dem aldrig !

  13. Tack gode gud för sådana lärare!

    Jag har själv haft ett par av dem i högstadiet, gymnasiet och nu även på högskolan. En ömsesidig respekt för ens prestationer och ambitioner. Lärare som låter en fråga vad som helst och som peppar en till att vilja lära sig mer. Lärare som ser en och tar tillvara på det där lilla extra man vill utveckla ytterligare. De växer dessvärre inte på träd. Men jag är så glad och tacksam över att de som finns.

  14. Dina lärare hade rätt! Du kan verkligen sätta ord på saker och ting! Det var en mycket fin text om hur viktiga lärarna är i en ung flicka/pojke, kvinnas/mans liv. Fint!!

  15. Men hallå, vad är det här för dumheter? Höj lönen och förbättra villkoren då istället för att satsa på billig PR.
    Jag tror inte att dessa vikarier lurar unga människor att vilja bli lärare. De vet ju vad de får …

  16. Hej Clara!
    Tack för att jag äntligen får höra något positivt om mitt yrke. Jag blir så glad få läsa om någon som är nöjd med lärare. Jag har jobbat som språklärare i 11 år och tycker så mycket om mitt jobb och mina elever. Det är tråkigt att följa debatten om hur vi “missköter” vårt jobb och läsa nedlåtande kommentarer i media. Tack för att bla du uppmärksammar det positiva med mitt jobb. Kram

    1. ÅH vad jag känner igen det där och fy vad trist det är… Vad är det med vår generation egentligen?

  17. Jag pluggar till lärare nu och tycker att det är sjukt trevligt och ser fram emot då jag ska ut och jobba. MEN det är även sjukt otrevligt med attityden från andra studenter mot lärarstudenterna. Är man ute på nation och pratar med någon och det kommer upp att man pluggar till lärare får man en överlägsen blick och nån som vänder på klacken. Lärares status måste höjas!! Utan lärare skulle ju inga andra yrken finnas…

  18. Jag tycker att För det vidare är en jättefin kampanj och i våras skrev jag ett inlägg på Hanapees förfrågan (http://minasannaord.wordpress.com/2013/03/07/lararyrket-nar-det-ar-som-bast/) men nu… jag måste säga att jag mest blir provocerad. Och så vill jag säga till alla blivande lärare eller till personer som funderar på vilket yrke de ska välja: Bli INTE lärare!! Tyvärr. Det är så fruktansvärt jävla slitigt, kraven enorma, resurserna finns inte och jag kan omöjligen hjälpa alla de elever som behöver under en arbetsdag. Aldrig någonsin. Jag är konstant stressad över dokumenten jag inte hinner skriva, över föräldrarna jag inte hinner ringa och konflikterna jag inte hinner lösa och den enda anledningen till att jag sover på nätterna är försvarsmekanismen som gör att jag helt och hållet stänger av när kvällen närmar sig. Mina kollegor säger, många av dem, precis samma sak.

    Deppigt, va?

    1. Du har så himla rätt! Därför sitter jag på kontor numera med dokumenterad utbrändhet som aldrig kommer att gå över… Men ljusning finns, det kommer att ändras. Det måste det!
      Kram

  19. Svårt det där med lärarjobbet….Har jobbade i tolv år som högstadielärare i religion och historia och träffade många underbara barn och kollegor. Saknar det ofta när jag nu jobbar i en helt annan bransch. Idag ställs det helt orimliga krav på lärare! Förutom att man ska ha gedigna ämneskunskaper ska man ha stora förmågor att kunna möta alla elever på deras villkor…och dessutom ofta funka som kurator…mentor…mm. Stor eloge till alla som orkar och kan det! Tror att fler skulle välja läraryrket om undervisningen kom mer i fokus och att det fanns fler kuratorer/psykologer/speciallärare för att sköta dom övriga bitarna. Tack ni lärare där ute som orkar och har förmågan att göra bra jobb! Ni är fler än dom dåliga!!!! Lycka till <3

  20. Håller med, skulle säga till en blivande Lärarstuderande att tänka igenom yrkesvalet noga. Älskar mitt jobb och fantastiska barn men vi måste satsa på förskola och skola nu! Vi har krismöte efter krismöte om hur personalen går på knäna och dukar under pga de stora barngrupperna. Sluta misshandla lärare och barn på detta sätt och oss förutsättningar att bli så bra som vi faktiskt är! Fantastiska pedagoger byter jobb eller går in i väggen för att vi inte får förutsättningar att göra vårat jobb.

  21. Härligt inlägg! Jag pluggar själv till lärare och går sista terminen nu innan jag är färdigutexaminerad. Jag har också funderat på vilka lärare som jag minns som extra bra och varför de var just extra bra. Tänk så många år elever går i skolan och tänk så många lärare de möter. Det är så viktigt att inspirera, lyfta fram och peppa alla dessa elever!

  22. Jag har ett litet förslag till alla: skriv och tacka en lärare som har betytt något! Jag hade en otroligt effektiv lärare i tyska på högstadiet, en inspirerande NO-lärare, en helt osannolikt duktig fysik- och mattelärare på gymnasiet, en ganska skräckinjagande och/men superinspirerande dirigent på musikhögskolan … och jag har faktiskt skrivit och tackat dem allihop, och några av de andra också, för det de har lärt ut av respektive ämne och inspiration och attityd. Det är de värda! (Från några fick jag jättefina brev tillbaka, mest om hur mycket det betyder att få ett tack …)
    Min kusin som har gått i särskola och träningsgymnasium bjöd alla sina gamla lärare, från lekis och uppåt, och handläggare och kontaktpersoner på sin studentfest. Det var helt underbart, och de var så stolta över henne allihop.
    Fördröjd uppskattning kan nog vara mycket värd — kanske särskilt om man nu, som jag, inte var världens underbaraste tonåring.
    Vad tror ni?

  23. Tack för att du skriver så fint om lärare. Jag önskar att jag själv kommer kunna vara lika betydelsefulla för mina framtida elever som de lärare du beskriver och önskar att alla elever kunde få möta sådana lärare varje lektion.

  24. Så fint skrivet. Jag börjar (förhoppningsvis) läsa till högstadielärare nästa år. Har vikarierat som det och hoppas att någon av mina elever kommer skriva så fint som du gör om dina gamla lärare.

  25. fint skrivet! jag har också mina guldkorn till lärare, tror inte att jag hade pallat gå till skolan i 12år utan dem.

  26. Konstiga kommentarer om att – ställa upp för sina elever, skriva dokument, prata med föräldrar i telefon….det gjorde aldrig mina föräldrar det fanns en respekterad distans. Lärare har ju ett privatliv efter jobbet ! Oftast räckte det med ett leende och lite humor. Tiderna har förändrats.

    1. Jag har haft elever som firat julafton med mig pga sin hemsituation. Mitt val att låta det ske men vad gör man med en trettonåring som inte har ngn annan att vara hos? Distansen är borta sedan länge, allt för ofta även respekten. Läraryrket har tyvärr dålig status hos många. Vi är ju så inkompetenta eller hur vi nu beskrivs….

  27. Åh, jag kom att tänka på otroligt inspirerande och krävande SO-Per som jag hade halva högstadiet.. Precis som din SO-lärare så var han en sån som alla ville göra nöjd; vi slet som djur. Jag drömde i natt att jag (som jobbar med något helt annat) var lärarkandidat på min gamla mellanstadieskola. Gissa var inspirationen till det kom ifrån =)

    Tack för ett fint inlägg!

  28. Jag blir så glad när jag hittar fler exempel på eldsjälar som brinner för att vi ska få ett mer dynamiskt lärande.
    1+1=minst 3, tillsammans flyttar vi berg!
    Jag passade själv inte in i den där lilla “boxen” som vi alla förväntas passa in i, utan var helt klart en utanför-boxen-typ. Jag driver därför idag en stiftelse som har hjärtat hos barn och ungdomar utanför boxen. Den heter TCFF – The Conscious Future Foundation. Stiftelsens aktuella, rikstäckande projekt heter Skolvision 2013 och är ett samarbete mellan 13 skolvisionärer/eldsjälar. Vår gemensamma vision är att ALLA ska få rätt stöd för att kunna utvecklas till sin fulla potential. I november 2013 kommer vi att presentera HUR det kan går till på tre upplevelsebaserade konvent; 6/11 i Malmö, 11/11 Göteborg och 25/11 Stockholm. Tre skolkonvent med, av och för eldsjälar. Tack vare att samtliga i projektet arbetar ideellt kan vi erbjuda biljetter till dessa heldagskonvent, där även lunch + 2 fika ingår, för endast 495 kr t.o.m. 30/9-13. Efter det kostar en biljett 695 kr, fortfarande ett mycket lågt pris för att få ta del av alla skolvisionärernas helhetsförslag.
    Varmt välkomna till Skolvision 2013
    Annette Wahlgren
    TCFF/Skolvision 2013
    http://www.tcff.se
    http://www.skolvision2013.se

  29. Problemet är att som läget är nu finns det i stort sett bara två alternativ för drivna, engagerade lärare som brinner för sitt yrke; antingen blir de utbrända eller så tar de sitt driv och sitt engagemang och lägger det där de får betalning och uppskattning för sitt arbete. Det behövs politiska beslut. Inte korta filmklipp med kändisar som dyker upp som gubben i lådan tre minuter i ett klassrum.

    1. Ja det låter bittert, men jag tror också definitivt att det behövs politiska beslut. (Ett lite mindre nitiskt skolverk kanske?) Själv började jag läsa med ungefär de motiveringar som Clara har, och var superpepp. Många var det då som läste till lärare och vi oroade oss över hur vi alla skulle få jobb (2007). Nu, efter fem års studier och förändringar inom skolan som inte varit till det positiva, tänker jag inte jobba som lärare om det inte sker drastiska förändringar.

  30. Det bästa med att vara lärare är att få träffa eleverna 🙂 Att undervisa och faktiskt se att de lärt sig nåt. Ibland är man bättre, ibland sämre och man lyckas inte jämt, men i det stora hela är det ett roligt jobb! Klart värt att studera till:-)

  31. Åh, så sant! En bra lärare kan vara den viktigaste personen i ens liv. En bra lärare minns man hela livet! Jag har 9-åring hemma som glatt skuttar till skolan varje dag och jag hoppas så att hon får behålla den lusten till skolan och lärandet länge, länge…

  32. Jag misstänker att vi har haft samma SOlärare då din beskrivning av Fredrik (FT) stämmer in på pricken så som min SO-Fredrik var på högstadiet 🙂

    Jag har under ett par år nu funderat MYCKET på vad jag vill utbilda mig till. Många har under mina år sagt att jag skulle passa som lärare, men jag har inte riktigt tagit åt mig. Men nu när man tänker tillbaka på de få, men extremt grymma lärarna (bla Fredrik) så vill man själv bli en sån där härlig person som barn/ungdomar ser upp till. Så man kanske söker till lärarutbildningen nästa höst ändå 🙂

  33. Jag håller med SÅ, om att lärare kan vara viktiga och förändra liv. (Det kan man nog oavsett vad man är, om man går in för det – för att inte superupphöja den yrkesgruppen.) När jag började läsa till lärare var vi många med den visionen. Och vi var verkligen många. Alla vi kunde nog inte få jobb. Men så hände någonting med yrket. Jag vet inte om det var nya läroplanen eller ännu mer styrande styrdokument, eller att överdrivet mycket ansvar läggs på läraren, men efter några år började lärarna säga på praktikplatserna:” tänk om. Gör något annat. Du har väl inte lagt alla år med studiemedel på lärarprogrammet?” Vad är det nu då, undrade jag, värst va uppmuntrande dom var. Men så mötte jag det överallt.

    I början av min utbildning sa alla: Du har valt världens bästa jobb. Det kan vara jobbigt, men det ‘r aldrig tråkigt. Jag har aldrig ångrat mitt val, osv, osv.
    Sen började det låta annorlunda. Och plötsligt var det inget problem med hur vi alla skulle få jobb längre. Hälften hade väl hoppat av utbildningen (överdrift) och en hel del andra gått klart men valt att jobba med annat.

    VARFÖR SKRIVER JAG DETTA SJUKT OPEPPANDE INLÄGG HÄR? Jo, för jag tror inte att felet ligger i att vi inte tycker att jobbet är nog viktigt eller meningsfullt. ELLER att lönen är för låg. Faktiskt! Utan felet ligger i att det har blivit alldeles för tungt att vara lärare. Trots att man gått en kanske 4-årig utbildning och lärt sig vad man ska lära ut, och hur, ska man sen ha tjugotusen (överdrift?) dokument att förhålla sig till, och bevisa hit och dit att man gör sitt jobb. “Det här gör vi för att det står på dessa tjugo ställen i läroplanen att man ska det, och vi ska göra det på dessa sätt, eftersom det står på dessa fem ställen att det är bra, och vi kommer att visa vad vi kan på dessa sju olika perfekt utformade sätt så att alla olika elever kan visa sina kunskaper på jämförbara sätt.”

    Egentligen håller jag med dig Clara. Till fullo. Det var av liknande anledning som jag valde att läsa till högstadielärare. Men jag tror som sagt inte det är motivationen det hänger på; om folk anser det vara viktigt nog eller ej. Jobbet har blivit för svårt, för tungt och lämnat för lite tid och utrymme till det där som man tyckte var viktigt och meningsfullt. Jobbet måste bli annorlunda – mer som det var för sju, åtta år sen? – innan vi kan peppa folk att söka det. Som det är nu måste man vara supermänniska eller extremt nonchalant för att klara av det.