Det enda jag kan erbjuda

Många av er som läser min blogg har hängt med i flera år – andra har följt mig en kortare tid. Men oavsett hur länge ni läst min blogg blir jag så glad för alla kommentarer och klick! Fast ibland tycker jag bara att det är lite svårt att ge alla er läsare vad ni vill ha. Det är så lätt att jag försöker bli den andra vill att jag ska vara – istället för att vara den jag är.

Jag är ju en riktig människa och jag befinner mig i ständig utveckling. Vissa perioder är mitt liv lugnt och ganska tillbakadraget, andra perioder jobbar jag mycket och har många järn i elden. Jag byter klädstil och frisyr och går från bullmamma till hurtbulle, och så varvet runt igen. Men då och då uttrycker läsare att jag ska bli mer som jag var förut. Den tanken är helt obegriplig för mig! Som om jag var en produkt som bara anpassade mig till marknaden?! Jag kan aldrig bli som jag var förut. Vem vill egentligen bli det? Utveckling är en framåtrörelse! Och bara för att jag utvecklas betyder det inte att jag inte är genuin, eller att sådant jag skrivit om förut inte är en del av mig. Men precis som ni som läser har jag en himla massa olika lager. Alla exponeras inte jämt. Allting kan inte komma fram på samma gång. Jag kan bara göra det jag alltid har gjort – ända sedan jag började blogga. Leva mitt liv och dokumentera lite av vad som händer i det! Exakt vad som händer förändras över tid, även om jag alltid är Clara igenom alla olika faser. Och alla som vill vara med på resan är välkomna att läsa. Alla som vill att allt ska vara som förut är välkomna att läsa i arkivet istället. Det är det enda jag har att erbjuda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

75 kommentarer på “Det enda jag kan erbjuda”

  1. Jag tycker själva syftet med att läsa en blogg är att det är en person bakom texterna och bilderna. Du ska såklart vara dig själv och det är en himla tur att man utvecklas genom åren, annars vore nog livet ganska tråkigt. Kör på och gör bloggen till det du vill, inte till vad någon annan vill!

  2. Jeg ved ikke, hvem som synes, du skal være noget andet, end du er, kan da bare undlade og læse med. Du skal skrive blog for din skyld og ikke andres! Du kan selvfølgelig spørge, om der er emner, folk kunne tænke sig berørt, men dybest set, er det du føler for, der skal være på bloggen. Ellers er den jo ikke autentisk, men bare en tom skal af, hvad andre vil have, som du selv er inde på. God weekend til dig, og vær tro mod dig.

  3. Att du utvecklas är din styrka. Bloggar med för snäva ämnen blir lätt statiska tycker jag och då tröttnar man och slutar läsa. Jag tycker att man tydligt känner igen din ton och ditt språk oavsett ämne och att det är den röda tråden i bloggen.

  4. Att sluta förändras är inget dåligt krav att ställa på någon. Försöka går ju. Undrar om jag ska ställa kravet på mina föräldrar att de ska sluta åldras nu…. eller för några år sedan…och min son ska för alltid ha sitt glada treårslynne. Så det så. Det är de skyldiga mig tycker jag.

  5. Jag kom i kontakt med din blogg när jag googlade på dansksvensk gårdshund inför val av valp (det blev en DSG!) Har inte följt din blogg men tittade in i dag för att se om det fanns några nyheter om Melker och då såg jag ditt senaste inlägg. Kan inte annat än hurra för att du sätter ner foten. Själv är jag 58 år och ryser om det är så att utvecklingen skulle avstanna nu och att det inte finns en rörelse framåt. Att vara en offentlig person och därmed en projektionsskärm är svårt!!
    Allt gott
    Lena
    matte till Sigge

  6. Det är klart att du ska vara den du är och den du utvecklas till att vara. Jag har kronisk cancer men trots detta vill jag inte var den jag var förut d.v.s. före min sjukdom. Den har ju trots allt gett mig så många erfarenheter som jag inte vill vara utan. Du är perfekt så som du är.

  7. Jag älskar det faktum att du förändras! Människor utvecklas! Om du bara var precis likadan genom alla dessa år tror jag det skulle bli tröttsamt. Herregud, jag själv är ju en helt annan person än jag var i våras, t ex. Mina vänner är annorlunda än de var när jag lärde känna dem. Min femtioåriga mamma är helt annars än hon var för tio år sedan. Sånt är livet! Vissa förändras på sätt man kan uppfatta som negativa, andra förändras till det positiva.

    Jag kallade mig inte feminist för tre år sedan. Nu är jag engagerad i flera feministiska föreningar. Många tycker sämre om mig för det, men vet ni vad? Det är deras problem! Jag trivs bättre med mig själv nu och är stolt feminist. Jag tänker absolut inte bli “som jag var förr” bara för att mina fd vänner ska tycka bättre om mig. Aldrig! Och så är det väl med din blogg också, Clara. Vissa kanske har slutat läsa din blogg för att de inte tycker den är som förr. Deras förlust. Läsare kommer och går.

    Fortsätt som du gör, Clara, du är bäst! 🙂

  8. Jag tycker om att läsa om din utveckling, det är mycket inspiration och igenkänning! Alla förändras och något annat vore väl konstigt. Som du skriver är allt som hänt fortfarande en del av dig. Jag bläddrar i arkivet ibland, och även om du förändras så har din blogg precis samma fina och sköna stämning alltid:-)

  9. Hahaha vad komiskt! Låter helt befängt att säga till en annan att den ska bli mer som förrut. Klockrent svar att de får kolla i arkivet istället. Hihi. Det är som en bra bok man älskar. Det kommer inget mera. Den är slut. Då får man läsa om samma bok igen då.

  10. Det är klart att du ska fortsätta utvecklas, utforska livet och dela med dig av det du vill och behålla resten för dig själv! Stay fab, som min dotter brukar säga;)

  11. Livet gör ju så att man förändras. Allt som händer gör att man blir en annan. Ibland är det bara små små saker som sker som knappt blir en krusning men som leder till något annat större som man inte kan se direkt. Ibland händer det större saker som får hela livet att byta riktning. Man träffar någon, förlorar en annan. Får barn, någon närstående går bort. Livet är en resa som ska upplevas. Det viktiga är att när vi är klara här, är att vi älskat och har älskats av någon. Inte att vi varit till lags.

  12. Jag älskar att delta i människors utveckling. Har följt dig ca 1 år nu och tycker jag får så mycket influenser och pepp via din blogg. Fortsätt på din väg!

  13. Vi människor är ibland så beskaffade att får vi tolv helt igenom positiva kärleksfulla brev från människor som genuint menar det och ett brev från en människa som skriver negativa saker, vad fäster vi oss vid då?

    Clara jag uppfattar att du mest får positiv respons hela tiden från människor som verkligen menar det av hela sitt hjärta. Handen på hjärtat hur många är det som vill att du blir som förut? En på hundra?

  14. Du ska vara precis som du är Clara, du är en inspiration och en glädje för oss alla! Fortsätt vara du!

    Ibland när man funderar på vad man vill och vem man är hjälper det med lite musik kan jag tycka. Mina favoriter kan du läsa om på min sida. Jag upptäckte dem i somras och kan inte sluta lyssna nu!

    Kramar

  15. Vilket bra inlägg med svar på tal! Klart du ska vara den du är, och såklart att vi alla förändras det är ju bara naturligt. Tack för all härlig inspiration, då som nu!:)

  16. Bra!!
    Det är ju det som är kul, det händer alltid något nytt och gör det så intressant att följa din blogg.
    Jag själv avskydde att springa exempelvis…men nu älskar jag det, vill springa så ofta jag kan- man är inte sämre än att man kan ändra sig 🙂
    Det gäller allt i livet! Prova nytt! Upptäcka!
    Gillar dig och dina inlägg!
    Kram från Anneli

  17. Huvudet på spiken Clara, väl talat! Illa vore det om tiden inte tog utvecklingen vidare! Hurra för självutveckling och skinn på näsan!

  18. Jag har följt dig och bloggen i många år, och tycker alltid att du är du. Och precis som i säger så utvecklas och förändras man ju litegrann hela tiden, beroende på yttre omständigheter och var man är i livet som två väldigt naturliga orsaker. Jag tycker alltid att du är bra, vad du än skriver om för tillfället så är det ju alltid Underbara Clara. Ser fram emot att gå på ditt seminarium på torsdag i Östersund!

  19. Bra skrivet! Det kan vi alla ta till oss i våra egna liv. Att utvecklas som människa är naturligtvis bra. Att bli det bästa som man kan bli i den unika personlighet som man är brukar jag tänka. Sedan så kan vi förstås förändras och gå i negativ riktning i livet på olika sätt och på olika områden. Då får vi hoppas att vi har någon som vill hjälpa till och vara en pålitlig och trofast hand som stöttar oss på rätt väg igen. Men att lämna sig själv och den man är för att vara andra människor till lags tror jag inte på. =)

  20. tycker om dig lika mycket nu som när jag första gången halkade in på din sida för sisådär fyra år sedan…… KÄMPA på!

  21. jag håller med! men jag tycker alltid att det är kul när du skriver om politik, så hoppas såklart på mer av den varan. hehe. (kanske sa emot mig själv nu med bryr mig så lite)

  22. Mitt i prick! Du säger det så bra. Klart att dagarna och livet ser olika ut i olika faser. Vem gör samma sak när en tex går hemma med sin bebis, som när en jobbar och står i hela-halva dagarna? Eller innan en får barn och efter. Klart livet förändras. Och tack och lov för det!

  23. Bra att du tar upp det! Självklart ska du inte anpassa din blogg enbart efter vad vissa “vill ha” eller saknar i den. I din blogg märker man mer än i någon annan att det är en levande människa bakom orden och bilderna, att det inte nödvändigtvis handlar om flest klick. Det enda jag kan “sakna” nu från dina tidigare bloggår är dina outfit-bilder, de är SÅ inspirerande! Men som sagt, de gamla finns ju kvar i arkivet! <3

  24. Väl sagt! Självklart ska du utvecklas och få göra precis som du vill… och på din alldeles egen blogg där du själv är chefredaktör 😉 Det är just det jag tycker om att få följa när jag läser en “personlig” blogg. Fortsätt så!

  25. Det är väl den personliga utvecklingen som är en blogg eller? Annars är det ju en bok som man läser om och om igen?

  26. jag är en av dom som följt länge, och visst kan jag sakna delar av den äldre slags blogg men det som har försvunnit på vägen tror jag har försvunnit pga överlevnadsinstinkt i och med att läsarantalet har ökat enormt. det är inte bara personligheten bakom en blogg som förändras genom åren, blir bloggen dessutom populär måste man se om sitt och de sina på ett sätt man “slipper” med en mindre blogg. därför läser jag sällan större bloggar, men din har jag fortsatt med. som andra har varit inne på, charmen med att följa en bloggare länge är ju att också följa någons föränderliga liv. det är en ynnest att få vara med.

  27. Klart du ska vara du!
    Jag har också bestämt mig för att vara JAG! Ta på de kläder JAG tycker är snyggt. Sminka mig som JAG vill om det så är “omodärnt” Jag gör inte som alla andra vad gäller fredagsmys, där det verkar som om halva befolkningen sitter med “ett glas rött”, enligt status på facebook. Skål säger jag med ett glas lättdryck 😉

    Jag är inne i arkivet lite nu och då, jag gillar att titta på dina fina bilder och jag kan se och läsa gamla bloggar flera gånger om 🙂

    Dom som valt att lämna bloggen har gjort ett val, deras förlust, inte din 🙂 Kram på dig!

  28. Å vad jag känner igen mig, precis vad jag fått höra med. Jag har skrivit många gånger precis som du. Kloka vän, va den du är för det är den vi vill ha och den du är bäst på-

    Kram Lotta

  29. Jamen det är ju därför din blogg är så kul och inspirerande, för att du utvecklas hela tiden och inte är någon “produkt”. Jag läser ett fåtal bloggar, max 3 per dag. Testar nya då och då, men orkar sällan fortsätta att “klicka upp” dem. Du har något genuint, och det är bland annat din rörelse framåt. Det är så skönt att inte kunna sätta dig i “fack”. Du är verkligen levande, på riktigt 🙂

  30. Du är så klok! Vad är det roliga med att inte utvecklas som människa? Jag vill inte vara samma person om tio år som jag är idag. Då kommer jag ju ha massor av bagage och erfarenheter som format mig & min personlighet och då vill jag ju visa det genom förändring av något slag!

    Det vore nästan tråkigare att läsa en blogg där det inte sker någon förändring alls med den man följer. Det roliga med att följa din blogg är variationen & att se hur du/din personlighet växer! 🙂

  31. Jag har följt din blogg i många herrans år och ska ärligt säga att jag för inte så länge sedan tänkte typ “så annorlunda Claras blogg har blivit, kan hon inte skriva mer om bullbak och mindre om resor och jogging ,så som det var innan!”. Sen skämdes jag. Och ångrade mig! För hallå, vilken sjuk tanke!! Du är ju faktiskt en riktig person, som ändras och utvecklas och ÄR SÅ FRUKTANSVÄRT INSPIRERANDE OCH FANTASTISK!! Så heja heja heja dig! Och förlåt den där tanken. Det kändes nästan obehagligt hur lätt det var för mig att bara tycka hur du skulle vara och inte vara, bara för att du är en offentlig person och jag satt här på andra sidan datorn. Du har alltid inspirerat mig och kommer fortsätta att göra det! Framför allt för att du är den du är och står för det. Tack för att du delar med dig så mycket av dig själv! Mycket kärlek till dig <3

  32. Jag håller med dig helt i att du inte ska “gå tillbaka”. Det syns så tydligt i din blogg hur du faktiskt utvecklas och hur du hela tiden når nya mål. Grattis! Men kan det inte vara så att de som skrev så menar att bloggen borde “bli som förr”. Jag förstår att ditt liv hela tiden ändras men kanske deras tanke var att mer fokus förr låg på vackra bilder på ditt charmiga hus och på naturen. Sen är det klart att en mammaledig period ger en annan “myskaraktär” till bloggen. Jag kan nämligen själv känna det med din blogg att den var mysigare förr. Förstå mig rätt, inte nödvändigtvis bättre, men mysigare. Mer fokus på hemmet och du gav en underbar känsla som gjorde att man bara ville ta sitt pick och pack och flytta ut på landet. 🙂 Hur som helst har du en fantastisk blogg och nu när jag ska flytta till hus kommer du stå för stor inspiration.

  33. Word!
    Bra talat Clara, mitt i prick – som så ofta när du “Reflekterar” eller “Ryter ifrån” – jag hittar massor av kraft under de kategorierna. Och i resten av bloggen också för den delen – från förr till nu. Sicken tur att du utvecklas, det hör ju livet till!

  34. Det är ju inget tvång att läsa någons blogg. Gilla man det inte så är det bara att sluta. Så självklart ska du vara den du är. Och det är ju underbart att utvecklas, att få möta så många nya människor, inspireras av nya platser och händelser.
    Näst gång någon klagar, rekommendera dom att använda krysset uppe i högra hörnet.

    Ha en fin dag:)

    Kram

  35. Ja du Clara. Det är inte lätt att vara alla till lags. Som bloggare känner man sig ju ofta som om man måste “underhålla” sin publik och presentera det dom vill se men det som gör en blogg unik är nog när man förbli sann mot sig själv och är den man är. Vill man vara kommersiell så får man sikta på det men det blir nog rätt trist i slutändan. Stå på dig och fortsätt vara Clara som åldras och utvecklas, mognar och utforskar. Eller kanske ta reda på exakt vad det är vissa läsare saknar… Kanske är det något som legat i slummer ett tag men som lätt kan bli aktuellt igen. Om du vill menar jag. Jag hade nyligen en Give Away där jag bad om blogg feed back och det var himlans intressant att läsa faktiskt. Och det har ju du gjort förut – bett om råd från dina läsare. En tanke bara…
    Annette
    My Rose Valley

  36. Så länge förändringen är av positiv karaktär och du mår bra av den, vilket fallet verkar vara för dig, så finns det väl inte så mycket att säga? Förändring kan vara svårt ibland men nyttigt 🙂 Kram

  37. Så många kloka ord redan, både från dig själv och i kommentarerna. Jag läser här då och då och jag tycker att det är helt självklart att man som människa utvecklas under sitt liv. Det viktiga är ju att du känner din egen rätta väg och vad som gör dig glad och utvecklande.

  38. R E S P E C T – för att du inte är en produkt. Börjar man dansa efter andras pipa slutar den aldrig tjuta. Tänkvärt inlägg.

  39. Alltså, nån annan måste ju ha skrivit detta redan men föreställ er en blogg skriven av nån som INTE utvecklas och förändras?! Det skulle ju bara bli samma sak om och om igen och inte en kotte kan väl tycka att det är särskilt spännande i längden…

  40. ja självklart måste du ju få utvecklas och gå från bullmamma till springa varje dag tjej om du känner för det.
    men när man följer bloggar – och lägger av – handlar det för mig mest om att bloggen blivit så stor och plötsligt känns det bara som en produkt . Reklam för sig själv på något sätt, och också massa produktplacering öppet eller inte spelar ingen roll för det är så jävulskt trist att läsa om.
    Har sett det med flera och fattar att bloggarna måste leva och kanske just den där kommersialiseringen är en del av det. Eller deras död.
    Jag fattar att du gör en miljon grejer och bloggen bara är en del och jag behöver inte läsa om hur det var förr. inte ett dugg. det var väl då det. folk ändras. livet ändras och ja inget att göra något åt det. Ungefär som att önska att tonårsbarn blev småbarn igen.

  41. Gu va skönt att läsa, för jag har alltid tänkt lika! Fast jag har nog genom åren plågat mig för att jag inte ska kunna hitta en stil, eller hitta den jag är och sen “stick to it” liksom. Men den jag var är ju den jag är! Man utvecklas och har så många sidor! Precis som när man fotar sig själv och ser olika ut på bilderna. Samma person, men olika vinklar. Alla charmiga på sitt sätt även fast man har favoriter.
    Jag är ganska ny på din blogg men jag tror jag kommer bli kvar och kolla in lite då och då. Både du och bloggen verkar sköna! Tack för att jag får inspireras, från alla håll!
    Kram /Anna

  42. Inser att jag måste ha läst din blogg i… fem år? Kan det verkligen stämma? Så märkligt egentligen att följa någon så länge utan att känna dig alls egentligen! Tack för all den läsningen.

    Ibland kan sådana tankar slå en om allt och alla i ens närhet. Varför är hen inte mer si eller så som hen var förr i tiden? Ganska snabbt när det gäller någon en tycker om slår en också bort den tanken och ser det fina med den nya egenskapen eller intresset eller vad det nu kan vara. Kan en inte det brukar en åtminstone acceptera det och inte ens i en nära relation har en rätt att komma med krav på att någon annan ska fortsätta vara som den alltid varit. Och få skulle väl ens komma på att säga det?

    På nätet, med distansen mellan skärmarna, verkar det betydligt enklare att slänga ur sig såna vassheter på tangetbordet. Och ändå är det ju här det är lättast att slippa ta del av något en stör sig på; sluta läs!

  43. Självklart är det för mycket begärt! Däremot tycker jag att man kan begära att du fixar till reklamen som så många har klagat på. Blinkande reklam får mig att vilja sluta läsa din blogg, varför gör du det så svårt för oss att älska dig? Samt uppdatera annonserna, just nu ligger en annons uppe med ett erbjudande som gick ut för två månader sedan (om att köpa dina böcker till paketpris).

  44. Du ska alltid vara Du. Aldrig någon som nån vill att Du ska vara… förbli Dig under alla faser i livet och var sann mot Dig själv. Det är det vi vill läsa om, det är det vi vill att Du ska förmedla.
    Kram ♥

  45. Hej Clara! Tycker du gör helt rätt i att resonera så! Har dock en undran som ditt inlägg fick mig att tänka på. Du skrev att du lever ditt liv och dokumenterar lite av det. Tror du det finns risk för bloggare att man ibland lever sitt liv annorlunda FÖR att man bloggar? Alltså till viss del är det ju oundvikligt, det är ju en del av ens liv, men jag tror du fattar vad jag menar. Jag tänker mig att det liksom finns en risk att man tappar bort sig själv – inte att jag ser det på dig, men får känslan av det på vissa andra bloggar och det är väl olika grader av det där. Inte för att det är unikt, tror typ Facebook kan ha liknande effekt på en del av oss “vanliga”, att man liksom lever för ytan man får visa upp.. och det är så sorgligt.

  46. Hej, har nog inte kommenterat förr. Jag är från Uppsala och jag gillar att läsa din blogg för att den är så föränderlig. Fortsätt med det du gör!
    Kram Akå

  47. På lappen som hör till tepåsen på mitt Yogi-tea stod det imorse: “The only consistent is change”. Så sant. Jag brukar å andra sidan inte se det som att jag förändras och blir någon annan – jag blir bara mer och mer av mig själv, med fler och fler erfarenheter :).

  48. Jeg synes at å lese en blogg er som å lese en bokserie, man følger et menneske gjennom forandring og utvikling. Det er jo det som er spennende, at det skjer noe og at man ser at noen vokser som menneske! Det er viktig å huske at Clara er et menneske akkurat som vi som leser, ikke bare et varemerke. Stå på Clara! jeg kommer til å fortsette å både lese blogginnleggene du legger ut daglig, og å kikke i arkivet 🙂 Jeg liker både gamle og nye Clara

  49. Nu har jag inte läst igenom alla kommentarer här så med risk för att upprepa vad någon annan skrivit: Den dagen vi slutar utvecklas är den dagen vi slutar andas. Det är ett privilegium att få ta del av ditt liv på det sätt som du väljer att dela med dig och passar det inte så kan folk välja att ägna sig åt något annat.

    Jag som är relativt ny följare och dessutom jobbar i skolan skulle gärna vilja läsa om vad som har format din syn på livet och inställning till tillvaron. I detta jante-samhälle: Vad är det som gjort att Clara förstår och står för att hon är underbar liksom? 🙂

  50. Nej, huvva för att bli som man var förut. Det går ju inte!
    Kram Anna
    som ber för dig ibland när just den andan faller på <3

  51. Underbart svar på tal! Och välformulerat som alltid, Clara! Tack – jag sitter fortfarande här och småler, långt efter att jag läst dina kloka rader! 🙂

  52. Så underbart att livet förändras! Men en del människor går nog inte att förändra, de där som sitter i sin egen gegga och heeeemskt gärna vill att andra ska sitta i något ännu värre så att de känner en smula tillfredsställelse åtminstone över det! Nej håll sk*ten ifrån dig och gasa på:-). Lycka till med alla dina projekt!
    Hälsningar från en livserfaren tant:-).

  53. Hej Clara

    Jag har följt din blogg i ungefär ett halvår nu och jag vill bara säga tack! Dina inlägg om träning och pyssel hemmavid inspirerar mig. Ditt liv påminner mig om mitt liv, trots att du är några år äldre och jag inte alls har familjeplaner än utan är mitt uppe i studentlivet. Men jag känner igen mig i din utveckling och vill bara säga att jag uppskattar att läsa om det! Fortsätt med det du gör, det uppskattas iaf av mig!