Jag skrev lite på mitt instagramkonto i vecka om hur jag kämpat med träningen under den här graviditeten. Jag har ju foglossning som pågått sedan vecka tio ungefär. Förra gången jag var gravid och fick foglossning la jag mig som en döing i sängen resten av graviditeten. Jag riktig njöt av att vara så lat. Men när jag äntligen fött mitt barn var jag i så dålig form att jag knappt orkade röra mig. Det var hemskt! Och faktum är att jag hade mig själv att skylla, för jag brydde mig aldrig om att se efter om det kanske fanns något jag kunde träna – trots smärtan?
Den här graviditeten är annorlunda. Dels förberedde jag mig inför den genom att gå ner i vikt, bygga upp kondition och stabilitet igen samt hitta tillbaka till sunda matvanor. Visserligen kom foglossningen ändå, men det har inte fått hindra mig. Jag har bestämt mig för att hitta vägar runt den. Tex promenerar jag varje dag, även om det gör lite ont. Jag har hittat en sträcka att gå som jag precis klarar av med ett foglossningsbälte. Både jag och hunden måste ju få komma ut i dagsljuset och röra på oss! Dessutom har jag börjat med vattengympa och ska försöka gå två gånger i veckan. Och snart tänker jag börja med längdskidor också. Vet flera som kunnat åka utan smärta trots foglossning. Men all fysisk aktivitet gör lite ont. Men det gör ju ont även om jag bara ligger stilla en hel dag. Så då kan jag ju lika gärna aktivera mig för det mår i alla fall psyket bra av. Och det värsta släpper ju efter en stunds vila. Så i samråd med min sjukgymnast har jag bestämt att det är värt lite smärta. En eller två timmars vila efter träningen accepterar jag för att få det som träningen ger i form av bättre kondition, glädje, bättre matlust och starkare kropp. Jag vill verkligen ta hand om mig och vara snäll med mig själv!
Förra gången jag var gravid tänkte jag att ”snäll med mig själv” var att ligga blickstilla och äta kexchoklad och chips i fem månader. Låta graviditeten golva mig och välkomna varje symptom med öppna armar. Den här gången tänker jag helt annorlunda. Jag vill leva så normalt som möjligt. Jag vill inte göra vägen tillbaks efter graviditeten extra jobbig. Bara för att jag inte kan träna som jag gjort förut tänker jag inte ge upp träningen helt. Jag tänker hålla ihop och orka!
85 svar
Det låter sunt Clara! Kämpa på!
/Sandra – Stolpås Gård
Det låter så klokt, så klokt. Jag är nu i slutet av min första graviditet och trodde att jag var väl förberedd för att kunna hålla igång träningen. Jag märkte att jag inte var riktigt beredd på exakt hur ynklig man kan bli av illamående dygnet runt. Det blev att jag höll mig till minimum styrketräning 1 gång i veckan, samt min dagliga promenad till och från jobbet. Om det blir fler graviditeter ska jag vara mer beredd, för jag har verkligen mått som bäst när jag tränar och när jag nyss har tränat.
Förresten, jag vill verkligen rekommendera styrketräning under graviditeten, utan den hade min rygg varit helt paj nu. Jag har haft jättemycket hjälp av boken ”Stark, glad och gravid” (http://www.minabibliotek.se/work?workId=cbcb192a-21f7-4310-bd57-eebaaebc4c6e) . När jag varit osäker på vilka övningar som funkar i graviditeten så har det varit skönt att falla tillbaka på bokens träningsprogram, och så har jag lärt mig mycket om graviditetens påverkan på kroppen.
Hade svår foglossning (gjorde ont att ta av mig skorna!), så jag gick på vattengympa och yoga för gravida, det var skönt och lugnt för kroppen och gjorde inte ont. Kunde göra i mitt egna tempo. Om kroppen ger ett så tydligt tecken som smärta så ska man inte ”kämpa på” utan man ska lyssna! Om man inte lyssnar så kan skadan bli betydligt värre än några extra kilon efter en graviditet. Det är inte allt eller inget som gäller, utan att hitta en balans mellan att kunna slappna av, äta chokladkex och samtidigt behålla sin hälsa med frisk luft och röra på sig utan att det gör ont.
Tycker också att vattengympa är toppen! Men det handlar inte om vikt för mig. Jag går inte upp i vikt av graviditeter. Jag står i princips still på vågen, förutom bebisens vikt. För mig handlar det om att kroppen gör ont även om jag ligger still. Då är det bättre att försöka aktivera mig för det mer i alla fall psyket bättre av =)
Men vad menar du med att du knappt går upp i vikt under en graviditet, annat än barnets vikt? När barnet kommer ut väger det väl bara omkring några få kilon – gick du bara upp några enstaka kilon under förra graviditeten? (Eftersom jag inte har några barn är jag nyfiken, då jag har en något inneboende rädsla över att förvandlas till oigenkännlighet den dagen då det blir aktuellt. ^_^;)
Hon menar nog precis det hon skriver. (: Endel går bara upp barnets vikt och kanske lite lite till, andra kan gå upp betydligt mer. Jag tror inte du ska oroa dig för en eventuell viktuppgång – huvudsaken är att du mår bra. Mycket av vikten är vatten dessutom.
Nä jag gick upp ungefär sju kilo. 4 kilo barn och några kilo vätska, moderkaka osv. Det är inte särskilt ovanligt – varken mamma eller syrran blev särskilt stora som gravida. Mycket genetik tror jag. Har kompisar som rent av gått ner i vikt av att vänta barn
Jag Gick upp 5,7 kg och det gick så bra så!
Du går upp barnets vikt, vad moderkakan väger, vad den extra blodvolymen väger, fostervattnet osv. Det blir omkring 10 kg. Likadant är det för mig. Jag har bara gått upp det som barnet fört med sug, inte extra fett osv.
Men sen finns det ju de som går upp både mer och mindre, såklart. Men det ska du inte oroa dig för. Att gå upp i samband med en graviditet är ju naturligt!
Förändras gör man oavsett om man går upp mycket i vikt eller ej, men jag tycker det är intressant att kroppen förändras genom olika stadier i livet. 🙂
Det är jätteintressant att höra om andras erfarenheter, i synnerhet eftersom jag inte har några själv, och inte vet riktigt vad man skall förvänta sig. 🙂 Tack för att ni delar med er!
Hej! Jag kan varmt rekommendera träning med pilatesboll, finns en jättebra video på youtube som i princip botade min foglossning helt på två veckor och jag kunde knappt gå, fick backa nerför trappor osv. Stärkte dessutom upp förlossningsmuskulaturen så att förlossningen gick som en dans och även läkningen efteråt. Gav ingen smärta efter passen heller, bara lindring. För mig var det faktiskt som magi. Kombinerade det med gravidyoga som också var bra. Foglossning är ju asjobbigt speciellt när en väntar andra o måste ligga i på ett annat sätt. Lycka till med graviditeten och stort grattis! Sanna
.http://www.youtube.com/watch?v=8M7X73qN-b0
Och jag kan rekommendera ett besök hos en kiropraktor. De kan hjälpa till med foglossning (utan att knäcka eller bända med kotorna) genom att man får ligga på några slags kilkuddar. Hjälpte mig på två behandlingar och jag hade väldigt besvärlig foglossning. Nu bor ju jag i Sthlm så det kanske är lite långt för dig att åka om jag rekommenderar just min kiropraktor men hör av dig om du vill det om du ändå ska åka hit. Tyvärr verkar folk rädda för att gå till kiropraktor för ingen av mina kompisar har vågat prova och istället gått och haft ont, vilket ju är väldigt onödigt!
Ja, om man ändå har ont efter att ha legat stilla så kör på!
Själv fick jag också ligga still i soffan med pga foglossning för då gjorde det inte ont, men så fort jag tagit en promenad så hade jag ont i flera timmar och kunde inte somna på nätterna av smärtan.
Bra plan, Clara! Och jag rekommenderar balansplatta för att stärka bäckenet.
Det låter bra att du orkar lite träning men var inte en hjälte Clara, smärtan är ändå en signal som du bör lyssna lite till. Det finns ju faktiskt en medelväg mellan att träna trots att man har ont och att ligga som en pösmunk.
Nej då. Det här är min medelväg och den känns väldigt bra =)
Såklart rätt tänkt- och ingen graviditet är den andra lik (har 3 bakom mig 😀 ) OCH så har du ju redan ett barn- man ”måste” orka lite mer.
Vattengympa- perfekt!! Yoga är jag lite fundersam till när du har de besvären..
Lättare styrketräning/stabilitet- bra.
Skidor är jag också fundersam till- fast är du en gammal skidåkare så är det nog lugnt 🙂
Lycka till!
Gravidyoga är anpassad för att motverka alla möjliga graviditetskrämpor och var det enda som hjälpte mot min foglossning och onda rygg. Jag kan verkligen rekommendera det till alla gravida! Otroligt snäll träning som jag haft mycket glädje av före, under och efter förlossing 🙂
Det är jättebra att du tränar på det sätt du ändå klarar! Inte minst med tanke på förlossningen är det så. Jag minns att jag läste att du hade en väldigt svår förlossning första gången. Nu vet ju jag inte på vilket sätt den var svår (det kan ju handla om så mycket) men rent allmänt är det alltid en god förutsättning för en bra förlossning att mamman är just normalviktig och allmänt i god fysisk form. Många av de komplikationer vi läkare ser i dag hos blivande mammor beror på att de ”passar på” under graviditeten att äta en massa godsaker som gör dem tjocka och otympliga. Eller att de slår sig ned i soffan för, som vi ibland uppfattar det, en nio månader lång myskväll. Sämre start kan man inte ge sitt barn!
Lycka till nu med de sista månaderna. Ska bli kul att få läsa om din lycka och om bebisen. 🙂
”Sämre start kan man inte ge sitt barn” än att ligga och vila i soffan?! Är det det största problemet ni har m kvinnor och deras graviditeter så får vi nog vara glada. Jag hoppas att ditt sätt att skuldbelägga kvinnor (som ser graviditeten som en – hemska tanke – myskväll!), inte förmedlas till de unga kvinnor som redan känner sig stressade av vikt, karriär osv under graviditeten.
Kanske blev ordvalet olyckligt, att det blir en dålig start. Men det där är också sant – det blir ofta en dålig start därför att förlossningen ofta blir komplicerad.
Och skuldbelägga gravida kvinnor? Nej, det tycker jag inte att jag gör. Vi avråder från många saker under graviditet (rökning, alkoholintag) och vi propagerar för andra, till exempel motion. Det blir lätt skitnödigt om vi inte får säga som det är. Sedan är det väl självklart att man får göra så mycket man klarar. Men man klarar definitivt ingenting om man bara slår sig ned och klagar. Det är därför jag tycker att Claras inställning är så bra.; det är därför jag blir så glad av att läsa hennes inlägg. Hon har foglossning men tänker göra det bästa av situationen. Och du anar inte hur rätt hon tänker!
Min ”myskväll” ledde till 20 extra kilo på 4,5 månader, därefter återkommande ryggskott och tillslut diskbråck som behövde opereras när knatten var 2 år. Kan visst tänka mig värre saker, men detta var bara SÅ onödigt! Jag ”tränar” också nu när jag är gravid med andra barnet, så gott det går. Blir ju andfådd av att ta på skorna! Men stor skillnad ändå beroende på vilken inställning man har ”kroppen vill ju ha en 1/2-liter Oboy om dagen så då får den det” eller ” kan jag åtminstone göra stålmannen i 5 min så ar det bättre än ingen”. Handlar inte om att skuldbelägga, handlar om att tänka på hur det blir sedan. Svårt att föreställa sig hur paj kroppen kan vara innan första barnet är ute…
Det beror nog på ens utgångsläge, jag har många vänner som är så stressade och högpresterande även under graviditeten – och de skulle nog må bra av en myskväll… Alla är individer, och en lösning passar inte alla. Men ingen kvinna vill ge sitt barn en dålig start, och så mkt krav som ställs på oss som gravida, nej – det är inte rimligt. Där tycker jag faktiskt att du Clara är bra – du inspirerar men pekar aldrig finger åt andra!
Håller med ”Dalle”. Jag tränade ganska mycket under första graviditeten och kände mig frisk som en nötkärna, men förlossningen och tiden efter var ändå svår, det tyckte både jag och personalen på sjukhuset. Under min andra graviditet önskar jag verkligen att jag legat mer på soffan och tagit alla varningssignaler på allvar då jag stressade för mycket (men inte kunde träna utan i så fall hade fått åka till akuten efteråt) och fick barn sju veckor för tidigt, visserligen efter en jättebra förlossning men ändå. Tror att Claras råd är bra men att man känner sig själv bäst, själv är jag jättedålig på att känna efter men blir jag någon gång gravid igen kommer jag lyssna på alla andras råd om sjukskrivning mm. Tror tyvärr att många fortsätter vara högpresterande under sin graviditet i alltför hög grad.
Jag gillar hur du tänker, Sonja!
Du kommer nog inte kunna skriva om det här utan att folk oroar sig 🙂
Jag tror på dig iallafall! Pepp.
Heja dig, jättebra inställning! Jag hade massor av foglossningar men styrketräning funkade faktiskt hela vägen fram, kanske värt att testa? Spec rygg och baksidan av kroppen är ju ett tips men det har säkert din man koll på. 🙂
Jag hade jätteont av att tex gå ut och hämta posten, staplade fram, men kunde stå på en trappmaskin en timme utan problem, så konditionen var ändå okej hela tiden. Så ibland är det inte heller logiskt vad som funkar och inte. Prova dig fram helt enkelt. Det är ju så skönt att ändå få känna sig aktiv.
Hej Clara,
Bra tänkt! Jag gjorde tvärtom. Tränade och var duktig graviditet nr 1 samt gick snabbt ner de få kilon jag gick upp under graviditeten. Graviditet nr två (som kom tätt inpå) tränade jag inget och nu åtta månader efteråt har jag inte kommit i form. Har nu tänkt att börja träna igen men man blir ju så trött av två barn och minimalt med nattsömn. Mycket bättre att göra som du och rusta dig, det blir ju en utmaning med två barn som man inte är beredd på och det gör det ännu svårare att komma igen från ett sämre utgångsläge än vad det var efter första graviditeten.
Gudars. ”Med smärta ska du bära och föda ditt barn” eller hur var det? ”Graviditet och barnafödande är så fiiiint” my ass. Plågsamt och farligt är vad det är. Kärlek till alla som kämpar!
Testa en balansplatta! En kvart varje kväll – jag stod t om framför tv:n – hjälpte mig med att stärka alla små muskler kring höfterna, vilket gjorde att foglossningen kändes mycket betydligt vid andra graviditeten. Mycket bra grej.
Du tar upp ett viktigt ämne! Många blir lite provocerade och säger att man får äta vad man vill för att man är gravid, och visst är det så, men frågan är om man i längden är ”snäll” mot sig själv för att man ger efter för alla frestelser. Jag har tidigare ätit fikabröd, godis eller druckit cola (inte allt på samma dag) iaf 5 gånger i veckan och till vilken nytta? Jag kämpar fortfarande med sötsuget men träningen hjälper faktiskt mot det, förmodligen för att jag helt enkelt är piggare och inte behöver sockerkickar varje kväll. Jag tycker ditt tänk om att göra vägen tillbaka efter förlossningen enklare om man inte låter allt hälsotänk förfalla under graviditeten. Ha det gott!
Heja dig!
Väntar själv mitt första barn nu i april och är en av de där lyckliga som varken mått illa, haft foglossningar, eller ens lite lidit av att vara gravid. Väldigt tacksam över detta och blir ännu mera sporrad att fortsätta röra på mig när folk som faktiskt mår mycket värre ser till att få in ens lite motion och sunda vanor i sina liv. Kämpa på! Promenader, simning, och gravidyoga är guld värt, åtminstone för mig.
Det är ju ganska stor skillnad på att lyssna på kroppen och att äta chips i flera månader.
Jag är i nionde månaden med en hemsk foglossning. Jag tror att jag kanske hade klarat mig lindrigare om jag lyssnat på kroppen. Jag har iallafall fått höra såhär i efterhand att gravidkrämpor får snällt acceptera men att foglossningssmärtor bör man ta på allvar och lugna ned sig i tid för att inte få det än värre.
Jag hade inga problem vid min första graviditet.Nu med mitt andra barn fick jag känningar av foglossning v 20. Sjukgymnasten sa precis som jag tänkte att man gör det känns bra. Gör det väldigt ont så slutar man. Kortare promenader och cykling funkar fint för mig.
Motionscykel är superbra när man har foglossning. Brukar kunna finnas billiga på blocket ibland.
En övning som kan hjälpa bra mot foglossningssmärtan är knäböj (man sätter sig ner som på en stol, alltså benen ihop, lite fortare ner och lite saktare upp). Det stärker rätt muskler och belastar inte fogarna. Försök göra några gånger varje dag.
Tror det är många som tänker ganska annorlunda den andra graviditeten, man fattar att det kommer en tid efter. 🙂
Jag har också funderar mkt på det här med träning under min graviditet. Problemet för min del är att jag mår så fruktansvärt illa, och är så in i norden trött. Har haft det så i ett par månader. Bara jag rör mig det minsta känns det som att jag ska kräkas, vilket är helt galet frustrerande eftersom jag är van vid att vara otroligt aktiv och innan graviditeten tränade löpning och annat mellan 6 och 10 timmar i veckan. Har du några tips för att komma runt illamåendet? Eller för att stå ut med att inte vara sig själv, en person som en är van vid att vara?
Tycker det låter som en bra inställning Clara. Jag försöker själv hitta lite motivation under den här graviditeten. Jag har inga foglossningar och kan inte skylla på det alls, ändå gör jag inget… Hehe… Ska bättra mig snart! Tyckte precis som du att det var kass att inte ha några muskler efter förra barnet…
Jag skaffade mig en motionscykel när jag var gravid andra gången med svår foglossning – fungerade klockrent! (finns säkert ett gäng på blocket)
Hade också foglossning min andra graviditet. Jag gick till en sjukgymnast som gav mig ett träningsprogram för gravida med foglossning vilket var skitbra! Cykla funkar också bra för många, men det kan ju vara svårt just nu där uppe i norrland med all snö 😉 Tyckte foglossningen blev mycket bättre när jag anpassade mina rörelser lite, tex gick med mindre steg, tog ett steg i taget i trappor och tänkte på hur jag reste mig upp när jag legat (rulla över på sidan och sätta sig upp med benen ihop).
Var också mycket mer aktiv och åt bättre min andra graviditet även om jag hade mer ont och det gjorde faktiskt att jag mådde generellt bättre!
Keep on truckin’!
Vad skönt att du har hittat din medelväg! Lycka till!
Själv hade jag hemska fogsmärtor på slutet, men tränade ändå det som gick i stort sett hela graviditeten. Det som funkade för mig var att tidigt skaffa en PT (personlig tränare) som är specialist på just graviditet och träning. Superbra och inte alls dyrt (vilket en del verkar tro). Rekommenderas varmt!
Hon gav mig råd om hur jag skulle träna (och inte träna) och sa några väldigt bra saker om graviditet, foglossning och träning:
– träna inte för att bli bättre, under graviditeten ska man bara träna för att behålla den styrkan/konditionen man har.
– belasta aldrig i ytterlägena eller ta ut dig fullt ut.
– undvik alla rörelser som ”vippar” höfterna i sidled och vrider bäckenet och snedbelastar det (t.ex. trappmaskin, utfall).
– lyssna på kroppen.
Mitt bästa vara snäll mot kroppen tips är att gå till en Osteopat som med mjuk och van hand hjälper kroppen. Gick tidigare till kiropraktor och naprapat och det blev bättre men inte helt bra, men osteopaten som besitter samma kunskap och massor mer fick äntligen rätsida på en smärtande kropp med deras väldigt mjuka och lugna behandlingsformer.
Härligt! Hoppas allt går bra!
Cykla!!! (kanske inte så bra i all snö, men när den smält, om den gör det innan bebben kikar ut!)
Åh, du är så synd!
Jag är gravid med tvåan nu. Har i vecka 31 gått upp 30 kilo, på en redan befintlig övervikt. Oklart av vad då jag fortfarande äter relativt sunt. Min lyckliga lott i livet antar jag 🙂
Jag längtar efter träning, längtar!! Så fort hen är ute blir det hälsosam mat deluxe, promenader på längre än 500 meter och bålstabilitet. Det ska bli fantastiskt.
Och om trean någon dag kommer ska jag vara förberedd.
En del behöver lite längre tid på sig att lära 😉
Och jag menar förstås att du är SUND!!!
Intressant! Är i vecka 36 och har gått upp 17 kilo (vilket räknas som för mycket) på redan befintlig övervikt. Precis som du förstår jag inte varför- jag har ju ätit som man ska och motionerat så gott som jag kunnat.
I mitt fall tror jag att det handlat om att jag i vanliga fall faktiskt aldrig äter mig riktigt mätt. Är en såndär som bantar hela tiden! Men när jag är gravid så unnar jag mig en extra smörgås, frukt eller en större portion med mat, såklart det gör skillnad då. Kan det vara liknande för dig?
Min sjukgymnast, som tillskillnad från många andra sjukgymnaster, är mycket kunnig om smärtor som är bäckenrelaterade, bland annat foglossning menade att all träning är bra. Och fina tips jag fick är att ha fötterna så parallella som möjligt vid all rörelse., exempelvis undvika stora steg eller steg i sidoled eller höjdled. Skidåkning är med andra ord perfekt träning då du kan staka (tills magen tar emot)! Ska man cykla, så ha lätta växlar. Kliva i och ur bilen (eller sängen) med fötterna ihop etc..
Se till att få massage och var snäll mot dig. men du vet ju vad du gör. eftersom du gjorde på ett sätt första gången och inte gillade resultatet. promenera och vattengympa kan ju inte skada men håll koll på smärtan ändå eftersom den ju rimligtvis är kroppens signal om att något inte är okej.
Hur menar du att du förberedde dig genom att gå ner i vikt? Och du som aldrig sett överviktig ut på bloggen sänder rätt dåliga signaler om du som smal har/hade som mål att gå ner i vikt. Om det var för att orka bära graviditeten så spelade det väl ingen roll för dig om du nu själv inte går upp av graviditeter och innan ändå var smal?
Jag håller med dig. Gjorde som du med barn nummer 1, ifs hade jag inte alls ont men jag gick promenader med hundarna och gick på vattengympa och åt massa godis och choklad. Jag tykcer att jag skött mig bättre denna gången, vecka 35 nu och jag har inte gått upp lika mycket i vikt. Gick precis en runda med hunden, det tog 40 min, utan bebis i magen tar den rundan ca 20 minuter men skam den som ger sig ;)!
Jag gillar din inställning!
Härligt! Så himla skönt att få kunna tänka på dig själv, tummen upp! Måste vara guld värt att ha en sambo som ställer upp på att låta dig ha egentid med. Jag hade inte orkat med ett barn på förskola i bara 15 timmar och sedan hinna hittat tid för mig själv när jag väntade nr.2. I och för sig handlar ju allt om vad man prioriterar. Jag gjorde undan alla måste medan ettan hade dagis tid…städ, mathandling, tvätt mm. för att sedan bara kunna vara allt jag kunde med ettan. Fast har man en partner som är involverad mera så är det ju en annan femma. Du gör helt rätt!
Hej, jag gillar din sida. Men med den bakgrunden du har nu är det svårt att läsa inläggen. Det blir lite ”grötigt”. Kram
Det är bra att röra på sig även om man är gravid och har foglossning. Det där med att hålla igång kroppen så att den orkar mer, tror jag varenda människa skulle behöva tänka på, även vi som inte är gravida. Det kan bli så att smärtan från fogarna ger med sig lite ju starkare du blir, för det är väl så att om musklerna är starka, tar de en del av belastningen istället för fogarna. Tror det funkar så, det är ju så för andra leder i kroppen, säger den sjukgymnastiska delen av mig 🙂
Hej! Oj, vad jag har svårt att låta bli att komma med oombedda råd kring just det här… Ska se om jag kan utan att det blir så där tröttsamt som jag själv inte gillar.
Har själv fruktansvärda foglossningar nu. Jag är i v. 36 och har inte kunnat gå ordentligt sedan innan jul. De senaste veckorna har jag ont hela tiden, dag som natt, vare sig jag sitter ligger eller står. Jag börjar på riktigt bli orolig för att jag kommer att få sitta i rullstol snart, för ena benet börjar att ge vika när jag stöder på det. Det går okej för jag får så mycket hjälp runt omkring, men visst är det tufft, särskilt med två barn hemma.
Jag vill gärna förmedla att det jag har fått till mig, via sjukgymnaster, läkare och barnmorskor är att lyssna på kroppens signaler. Det finns bra träning, framför allt INNAN man får ordentliga besvär. De råd jag har fått har varit att vara stilla alternativt röra mig på sätt som inte gör ont, för att risken är att det annars förvärras och att återhämtningen blir längre.
Som sagt, ursäkta att jag kommer med oombedda råd, men enligt vad jag har fått till mig så är det så lätt att förvärra foglossningen, tex genom att promenera trots smärta, så vill uppmuntra alla att lyssna på kroppens signaler och prata med professionella och hitta ER väg 🙂
Glömde det nästan viktigaste; min egen erfarenhet är också att varje gång jag blivit sämre i fogarna så har det föregåtts av att jag tänjt på gränserna, alltså rört mig fast det gjort ont. Smärtan har bara betalats med med smärta.
Så, nu ska jag vara tyst 🙂
Gravidyoga kanske?
Och jag gjorde och tänkte precis likadant med nr ett och nr två. Fast jag har gått upp en del med båda 😉 Men mindre med andra, och gjorde gravidyoga framför tv:n några gånger i veckan, kändes otroligt skönt mot den där eläääändiga foglossningen. Ja hjälp, är det något jag INTE saknar så är det att vara preggo med de där fruktansvärda foglossningskrämporna.
Bra inställning, det lönar sig så grymt när tvåan är kommen! Heja heja!
Hej Clara!
Du skriver att du inte går upp i vikt av graviditeter, men på ett annat ställe skriver du att du ”nu äntligen lyckats gå ner 8 mamma-kilon som kletat sig fast för länge…” Hur hänger detta ihop?
Det är alltid bäst att hålla sig till sanningen även när det gäller oviktiga saker som mamma-kilon. För trovärdighetens skull.
Jag gick upp sju kilo min första graviditet och i princip allt rasade av vid förlossningen (eftersom det var min son som vägde) sedan när jag slutat amma gick jag upp allt igen och lyckades inte gå ner det förrän i somras. Jag går inte upp av graviditeter direkt -däremot förändrades min ämnesomsättning tydligen av att blivit mamma. Därav mammalkilon som kletat sig fast
Jag gick inte heller upp i vikt mer än sju kilo. Men sen fick jag vansinniga amningscravings och hade inga problem att hålla min ”nya fina vikt” efter dotterns födsel. Fast jag innbillar mig att en del har omvandlats till muskler nu 😉
Jag gick knappt upp under graviditeten.. Se inlägg ovan, Dock har jag redan ,på en månad, lagt på mig 2 kg under amningen. Hungern har återvänt!
Vad härligt att du hittat din väg. Pepp på det! Mina foglossningssmärtor försvann när jag började med gravidyoga. Det var helt magiskt!
Låter fint och sunt. Skaffade en motionscykel med nr 1 och cyklade en halvtimme i varje dag till v. 34. Surfade i vecka 10 och åkte bräda i vecka 21…. Sen en del längdåkning. Mådde dock konstant illa i heeela graviditeten. Med nummer två cyklade jag på motionscykeln väldigt lugnt dock för nu kom foglossningen, och illamåendet och i vecka 25 startade en uvi nästan förlossningen, så efter drygt 10 veckor 23 timmar stilla varav många veckor på sjukhus så tittade nr 2 ut frisk och fin som tur är. Kan säga att mina ben knappt bar mig efter att ha legat stilla så länge och fick kämpa länge med att komma tillbaka (vikten har aldrig varit något problem eller något jag bryr mig om, viktigast är att känna sig stark och någorlunda värkfri) …. men skam den som ger sig, i somras sprang jag milen för första gången och har knappt ont längre (nr 2 är några år) Så ni som har chansen under er graviditet, rör på er och ta hand om er.
Får se om jag vågar en trea;)
Låter vettigt! 🙂 Lycka till, det är lite motigt men jag tror helt klart att det är värt det!
Härligt med lite kämparglöd. Ger lite hopp om att det går för oss som inte hunnit dit än 🙂 annars hör man mest om hur hemskt det är XP
Verkar väldigt bra!!
Jag fick akupunktur mot min foglossningssmärta graviditet 1 och 3 och det hjälpte mig att hantera det onda och kunna röra mig lite lättare.
Min foglossning blev hemsk med promenader och simning. Det som funkade var cykling. Jag fick tillslut låta cykeln stå precis utanför dörren och hoppa på så fort jag skulle någonstans (jobbar i olika byggnader och hade inte kunnat jobba annars). Nu fattar jag att cykling inte är så enkelt i den norrländska landsbygdsvintern, men en motionscykel kanske är snällare mot fogarna än annan träning. Lycka till!
Bra, kämpa på. När jag väntade vårt 2:a barn så vågade jag ingenting. Kändes som gick runt som en levande död. Så med nr:3 kämpade jag för att vara med i livet. Självklart gjorde det sitt att det fanns en 3-åring som behövde mig och såg till att vi hade roligt.
Kram Carolina
Hej Underbara Clara!
Idag gav jag min första svenska lektion på ett universitet här i Istanbul. Vid varje kursstart frågar jag mina elever varför de vill lära sig svenska och idag fick jag ett riktigt interessant svar.
Det är så att en av mina elever tydligen har varit en trogen läsare av din blogg väldigt länge och tydligen har samma hund som dig. Så, detta, har gjort att hon vill lära sig svenska.
Antar att det är dags för mig att börja läsa din blogg också.
Mvh
Elisabeth
Istanbul/Turkier
Haha, underbart!
Samma hund?
Heja heja! Grymt bra inställning! Jag levde normalt under graviditeten och det är jag så otroligt glad för nu! Jag tror inte jag haft samma energi och läkt så snabbt om det inte varit för träning och hälsosam kost! Lycka till nu! Jag tycker du gör ett utmärkt jobb!
Du är bra som vill ta hand om dig. Det är nog att vara snäll mot sig själv.
Var försiktig med längdskidor. Saxa uppför backar är en KILLER för fogarna och nerför är oxå jäkligt lätt att göra sig ordentligt illa. Med mitt första åkte jag dagligen tills dagen innan hon kom, slalom 2v innan förlossning. (Ingen foglossning där) Med mitt tredje skulle jag åka vasaloppet i v 18. Var bara att glömma. I v.12 kunde jag inte gå till bussen ens. Jag körde överkropp. Chin ups, hantlar mm. Tog ett år efter förlossning innan jag kunde åka längd igen. Känner fortfarande av fogarna när jag saxar uppför backar och min dotter är 1,5 år nu. Så känn dig noga för och lycka till! Foglossning sucks!
Härligt Clara! Jag har också foglossning och för att stabilisera och strama åt musklerna kring bäckenet gör jag 1 minut bäckenlyft före annan träning och 1 minut efter. Det har gjort att jag har mindre ont.
Jag gör dem annars också som en del av min bäckenbottenträning eller vid behov.
Hei! Nå går jeg ut ifra at ”foglossning” er det samme som ”bekkenløsning” på norsk !? Vet ikke om noen andre har tipset om dette (leste ikke gjennom alle kommentarene du har fått til nå), men jeg kan i allefall anbefale behandling hos Osteopat på det varmeste!! Har du forsøkt dette tidligere? Jeg jobber selv på kvinneklinikk og har fått tilbakemelding fra et enormt antall gravide som har gått til behandling hos osteopat på grunn av bekkenløsning som har blitt opp mot 100 % bra igjen etter èn, eller svært få, behandlinger 🙂 ! Håper dette kanskje kan være til hjelp for deg også! Lykke til med alt som kommer, og god bedring <3 (Hilsen trofast norsk leser 🙂 )
så bra at du orker trene, om bare litt.! Her i Norge har vi en fantastisk inspirerende blogger (annerledes enn deg,da, men likevel utrolig dyktig), bloggen heter Fotballfrue.no. Hun fødte nyss sitt første barn, og da hun alt var topp-trenet før graviditeten, bare fortsatte hun å trene gjennom hele tiden. I samråd med leger og fysioterapeut og jordmor. Sjekk gjerne hennes blogg, hun fikk barn i slutten av November. Ellers: lykke til!!! Klem fra 55-årig norsk leser, som elsker din blogg!
Jeg tror ikke det nødvendigvis finnes noe fasitsvar i denne situasjonen. Jeg tror du gjør rett ved å lære av forrige graviditet og å lytte til kroppen din. Masse lykke til 🙂
Hej! Hoppas att du får en underbar graviditet. Ett tips om du blir sämre i fogarna är att använda tens apparat och prova akupunktur. Fick själv fruktansvärd foglossning bak o mindre fram och fick till slut ta mig fram med kryckor. Nu 8 v efter förlossningen är jag fortfarande inte helt bra utan använder fortfarande bälte och tens. Men har börjat träna enligt mutu systemet dvs inga plankor el situps. Tror det är bra att försöka träna så mkt det går, innan och under graviditet. Lycka till med allt!
Bra tänkt! Jag tyckte promenader va värst för fogarna. Men körde sista gympasset ungefär ett dygn innan min dotter kom. Nu är hon fem månader och jag är tillbaka i bra form. Tror det är bra att bygga upp kroppen med styrka. Man bär ju runt på de små liven sen också, vilket sliter på rygg å axlar.
Hej Clara du underbara! När jag väntade fyran förra året så fick jag foglossning i vecka 8. Trodde inte det var möjligt att få foglossning så tidigt! Jag menar, det varken syns eller känns att man är gravid ens. Det höll i sig i några veckor och sedan var jag foglossnings-fri resten av graviditeten.
Nu vet jag inte vilken vecka du är i (men jag skulle gissa att du gått ca hälften?) men jag hoppas att du slipper bekymren med foglossning under andra hälften av graviditeten, som jag gjorde.
Ha det gott och NJUUUT!:-) Det går så otroligt fort!
Kram på dig!