
För någon dag sedan skrev Aftonbladet en artikel om sexismen mot kvinnor i restaurangbranschen, eftersom siffror visar att sju av tio kvinnor uppger att de blivit sextrakasserade. För att ta reda på mer fick den kända kocken Leif Mannerström uttala sig. Han konstaterade att han ”aldrig upplevt sexstrakasserier som något allvarligt problem” och ”lite humor måste man ju ha. Tonen i branschen är rå men hjärtlig.”
Och det har ju Leffe all rätt att tycka. Frågan är bara varför Aftonbladet överhuvudtaget tillfrågar honom? Varför är det så att när man diskuterar jämställdhet är alla plötsligt experter? Hips vips har statistik och fakta ingen tyngd utan jämställs med rena spekulationer och löst tyckande från vem som helst. Gärna från alla utom de som drabbats av ojämlikheten. När någon lyfter statistik som visar att kvinnor utför mer arbete i hemmet än män, kan någon annan kontra med ”Fast det där stämmer ju inte. Min farsa tar typ jämt disken”. Någon annan lyfter hur män är överrepresenterade som våldsbrottslingar i BRÅs statistik och bemöts med ”Ameh, jag har faktiskt en tjejkompis som alltid ska slåss på fyllan”. Som vore det två jämbördiga och fullt jämförbara argument.
Tänk om vi skulle resonera likadant när det gällde andra frågor? ”Allt snack om judeförföljelsen under andra världskriget känns så överdriven. Min farmors kompis bodde granne med en jude och han var minsann inte förföljd.” eller ”Folk svälter inte alls ihjäl i krigets Syrien. Jag känner en snubbe som bor där och han är ju överviktig” eller ”Jag fattar inte vad folk snackar om när de säger att det är ekonomisk kris i Grekland? Jag var ju där i somras och såg en grek som körde mercedes.” eller ”Jag tror inte alls att opinionsläget är dåligt för Centerpartiet, jag vet faktiskt flera stycken som tänker rösta på Annie.”
Alla har rätt till sina upplevelser och sina personliga berättelser. Men om det finns statistik och fakta i en fråga – bör man inte debattera den då – istället för att blanda in en massa helt ovidkommande motargument? Varför jämställer vi vem som helsts lösa tyckande med experterers utlåtande i frågan? Varför väger är ett enskilt exempel lika tungt som rakt motsatt fakta och statistik? Det behöver ju faktiskt inte vara så himla mycket tyck och åsikter när det gäller jämställdhet. Statistik finns tillgänglig. Kika på den. Har du upplevt något som motsäger faktan? Det har jag med. Men det betyder inte att den är felaktig.
Och vill Aftonbladet veta hur sexuella trakasserier mot kvinnor i restaurangbranschen ser ut. Fråga då en kvinna i restaurangbranschen. Att fråga Leif Mannerström är lika relevant som att be mig uttala mig om situationen för Sveriges synskadade. ”Nejdå, jag upplever inte att det är problem att röra sig i Stockholmtrafiken. Lite humor måste man ju förstås ha men höga trottoarkanter och övergångsställen utan ljudsignal utgör aldrig problem. Det är rått men hjärtligt i innerstan!











114 svar
Jag har inte träffat dig tidigare Clara! Men oj, vad jag gillar det du ”ryter till om…” !! Jag tror rentav min kvarvarande influensatrötthet fick sig en spark oj, så skönt!! Dig Clara vill jag gärna se/höra mer av … Ska allt leta fram dig fler gånger… Vi ses!!
Det här är något av det bästa och mest klarsynta jag har läst på länge – tack!!
Eller som när en bloggerska man egentligen tycker är bra tappar i trovärdighet för att hon slår mot partiet med det största politiska kvinnoförbundet, bara för att hon själv har en annan partipolitisk övertygelse.
Fantastiskt välformulerad kritik! <3
Åh så bra skrivet!! ?
Det är också spännande att i vissa branscher ska det vara ok att vara ”rå men hjärtlig”, där ska man tåla lite humor och inte ta det som sägs på så stort allvar. Medan samma saker hade väckt ramaskri, anmälningar etc i andra branscher. Det är så sjukt att man ska behöva tåla vissa saker bara för att man valt att jobba på restaurang (finns säkert andra platser också där snacket går likadant).
Jag har själv jobbat i restaurangkök för ca 10 år sedan och har aldrig upplevt den tonen, sexismen och machokulturen någon annanstans, vare sig före eller efter. Och som tjej förväntades man precis som Mannerström säger ta det med humor, annars var man ju en surfitta!
Och vad gör man inte då, jo för att som 20-åring inte utsättas för ännu mer, så spelar man med… Skrattar bort det. Skrattar bort det som känns så oerhört fel. Som i efterhand känns så sjukt fel att man skulle behöva höra! Tror det blir extra speciellt på restaurang, där inne i köket är det en så skyddad värld. Inga kunder, inga gäster, inga besökare. De som jobbar där kan gå loss utan att det märks utåt.
Nä bra rutet! Sånt här måste diskuteras mer!
Så bra skrivet, tack för det! <3
Håller fullständigt med.
Så träffsäkert! MERA!
Heja dig, Clara! Well said!
Mitt i prick! I höstas tog TV4 upp inskolning på förskolan (hur den går till mm) o hade bl.a en psykolog o en från bvc i expertpanelen -men ingen förskolelärare!!! Men hallå, hur tänker folk?!? Kan tilläggas att TV4 efter ”påtryckning” gjorde bättring o gjorde ett nytt program.
Otroligt bra skrivet. Håller med om att det är fullkomligt sanslöst dålig journalistik. ….gå ut å fråga en manlig kändiskock om han upplevt sextrakasserier på jobbet…….skamligt dåligt.
Tack för en grymt bra text! ??
Hahaha, jaaa!!!!
Precis så! (Jag har för övrigt jobbat i restaurangbranschen i flera år som servitris och jag har råkat ut för väldigt mycket sexuella trakasserier – både av kollegor och av gäster. Det är ett jättestort problem!)
Fantastisk text! Skarp, rolig, sann och så elegant uppbyggd! Heja Clara! <3
Såå bra! Hurra för dig!
BRA skrivet, åsikter och fakta är två skilda företeelser och skall behandlas därefter!! Läs gärna om min upplevelse av kvinnosynen som utlandssvensk i Paris, här förtjänar man tydligen att bli våldtagen om man går runt i kort kjol… http://linneasmemoarer.blogg.se
Men alltså åh vad bra du är!
Helt klockrent!
Så bra.
Åh va bra skrivet .
Mannerströms uttalande är en tydlig bekräftelse på förekomsten av trakasserier.
Argument from authority, det är därför detta sker. Ett logisk felslut som används som debattteknik helt enkelt.
Mer praktiskt är det förmodligen för att det genererar klick när pseudokändisar uttalar sig om nya studier deras uppfattning påverkar inte datan som finns men förmodligen läsarens uppfattning om den datan tyvärr.
Men Clara, nyss skrev du om dina högst anekdotiska negativa upplevelser av män. Varför är dina anekdoter ok, men inte Leffes?
Därför att mina anekdoter stöds av statistik och fakta över hur kvinnor överlag har det. Leffes motsäger statistiken men ges ändå samma trovärdighet och tyngd.
Men Clara då. Ska vi tolka detta som att det är DU som är expert alltså? 😛
Visste du inte att det inte finns några otvetydiga sanningar inom samhällsvetenskapen, eller att man med statistik kan bevisa lite vad man vill?
Som Mark Twain så fint uttryckte det; ”there are lies damned lies and statistics”.
I fallet med feminisminspirerad statistik så låter man gärna bli att ta hänsyn till aspekter som försvagar den egna argumentationen. Män har i alla tider glidit fram på räkmacka genom livet, heter det då.
Se t.ex. Maria Abrahamssons hjälper delegationen för jämställdhet att räkna.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nej-36-miljoner-mer-till-man-stammer-inte_3320412.svd
Hur kommer det sig, skulle du säga, att man kommer fram till så olika siffror och slutsatser, när det är samma lönestatistik man bearbetar?
Jag menar… om nu statistik och fakta är så svart/vita som du verkar vilja ha det till?
Ken. Jag har följande problem med ditt inlägg.
1. Du skriver ”Men Clara då”. Det är så typiskt manlig retorik. Förminskande och löjligt.
2. ”Ska vi tolka detta som att det är DU som är expert alltså? ”. Oavsett vad Clara skrivit tidigare så är det för mig svårt att se var i texten Clara utger sig för att vara ”expert”. Det texten vill förmedla är att enskilda personers tyckande får lika stort utrymme (om inte mer!) än insamlad data. Att påstå att det är problematiskt går inte att likställa med att Leif säger att han inte ser ngt som ett stort problem. Det ena är kritik, det andra bara en åsikt.
3. ”Visste du inte att det inte finns några otvetydiga sanningar inom samhällsvetenskapen, eller att man med statistik kan bevisa lite vad man vill?”. Förminskande igen. Också problematiskt om ALL statistik skulle gå att avfärda. Det är klart att man beroende på skärning etc kan förskjuta tyngpunkt i statistik, men inte få den att säga vad man vill.
4. ”Som Mark Twain så fint uttryckte det; ”there are lies damned lies and statistics”. Och här kommer delen där du framhäver dig själv och ditt kunnande om vad kända män har sagt.
5. ”I fallet med feminisminspirerad statistik så låter man gärna bli att ta hänsyn till aspekter som försvagar den egna argumentationen. Män har i alla tider glidit fram på räkmacka genom livet, heter det då.”. Statistik är statistik. Att just denna data går att använda i femnistisk argumentation innebär inte att statistiken är inspirerad. Det är forskningsfrågan som faller i en diskurs. Hela Claras text handlar för övrigt om problemet med vad som tas hänsyn till fast från andra hållet. Att män som kollektiv har haft det lättare än kvinnor/transpersoner/intersexuella upplever jag inte som kontroversiellt. Du kanske inte haft en räkmacka att köra runt på, men som Claras text tar upp så är inte du nödvändigtvis representativ för den manliga befolkningen genom alla tider på den här planeten.
6. ”Se t.ex. Maria Abrahamssons hjälper delegationen för jämställdhet att räkna.”. Maria Abrahamsson hjälper ingen att räkna. Hon tar med fler faktorer, vilket inte är samma sak. Delegationen för jämställdhet kan nog räkna alldeles utmärkt. Vad Maria Abrahamsson också gör med sina premisser är att a) få fram en skillnad i lönestatestik för män och kvinnor (om än mindre än med ursprunglig skärning) och b) med sin skärning tar upp problemet med att kvinnor i högre utsträckning jobbar deltid (inte svårt att koppla till obetalt arbete i hemmet).
7. ”Hur kommer det sig, skulle du säga, att man kommer fram till så olika siffror och slutsatser, när det är samma lönestatistik man bearbetar?”. Det är inte samma statistik (se svar ovan).
8. ”Jag menar… om nu statistik och fakta är så svart/vita som du verkar vilja ha det till?”. Förminskande igen. 3:e gången gilt antar jag.
Jag fann ditt inlägg självbelåtet och missriktat.
Till att börja med är ju åtminstone kvinna, vilket automatisk gör henne till en större expert än Leffen här ovan.
OnT: Och så kom mannen och sa att han aldrig upplevt sextrakasserier som ett problem, nej tackafan att du inte har det. Men kvinnan som blev trakasserad kanske upplevde det som ett problem?
Framför allt får du faktiskt skriva subjektivt i din egen blogg, det är skillnad.
Underbaraste Clara! Vad skarp du har blivit på sistone! Älskart! Det är en fröjd att läsa dig! Har haft lite blandade känslor kring din blogg förut, men alltså du blir smartare för varje dag som går och skriver allt bättre. Roligt, engagerat, kristallklart och vasst. Få lyckas med det. HEJA!
Hej. Jag är journalist, även om jag inte skrivit just den här artikeln. Artikeln med Mannerström är ett svar på artikeln som publicerades dagen innan/tidigare samma dag där en kvinna som jobbat som kock uttalat sig om just sexism i köksmiljön i ett radioreportage (en artikel som det också länkas till). Poängen med Mannerström-artikeln är naturligtvis att visa exakt varför sexism anses vara okej i köksmiljö, där många med hans uppfattning arbetar. I januari publicerades en debattartikel av Therese Guovelin ang sexism i restaurangmiljö, samma Therese svarade sen Mannerström i ännu en krönika. I media brukar man lyssna på båda sidor. Mannerström utmålas inte som en expert som har rätt i att förminska (kvinnliga) kockars upplevelse av sexism, han får komma till tals och bevisar omedvetet precis vilka attityder som råder i köken. Vad Aftonbladet tycker om sexism i köksmiljö framgår inte eftersom Aftonbladet är en tidning som i nyhetsartiklar inte bedriver åsiktsjournalistik. Att publicera en artikel där en kvinna berättar om vad hon upplevt som kock är ganska meningslös om ingen annan kommer till tals. Att välja Mannerström bottnar antagligen i att han brukar säga vad han tycker och därmed bekräftar hennes upplevelse, även om han tycker att det är något man får tåla.
Haha, ganska dräpande svar av Fanny i och med att det gör hela blogginlägget irrelevant.
Lyssna på båda sidor, säger du? Betyder det att du hävdar att Leffe är sexist och brukar jävlas med jobbande kvinnor på krogen eller vilken sida är han på?
Matilda: <3
Underbart Clara 🙂
Självklart finns det alltid undantag som bekräftar regeln och trots att regeln är ett problem tycks undantagen allt för ofta få väga tyngre.
Ja Aftonbladet ar val inte direkt kant for att skriva om sanningen utan finns val framst till for underhallning tyvarr. Jag haller med om att det ar synd att man maste sta ut med sadana har articklar i dagens varld. Man blir tvungen att endast lasa vetenskapliga bocker eller articklar for att overhuvuvudtaget kunna lita pa det man laser. Allt verkar handla om pengar och att salja sa mycket det bara gar i dagens varld. Bojkotta Aftonbladet ar kanske det enda vi kan gora at problemet pa kort sikt. Har ni andra tips pa vad vi kunde gora for att visa att vi ar emot sadan har typ av ”nyhetsunderhallning”?
Naturligtvis har du rätt, men eftersom det är Aftonbladet du kritiserar blir inlägget inte helt meningsfullt. Aftonbladet säljer annonser, Aftonbladet intervjuar kända TV-farbrorn i frågan. Han är inte expert – han är TV-kändis. Det är helt logiskt. Men du har rätt. Jag tycker dock att det är värre när politiker drar till med anekdotisk bevisföring, typ när Annie Lööf viftar bort statistik eftersom hon har träffat en företagare i Ljungby som älskar alliansens skattesänkningar.
Väldigt bra jämförelser du gjorde där!
heja dig!
Håller helt med dig Clara! Tack för dina kloka ord, din röst behövs, och hörs!
Fyyyyy vad bra du skriver! Allting känns alltid så mitt i prick, även denna gång!
Har inte Mannerström blivit sextrakasserad?Konstigt!!
SNAP!!!
Sedan flytten av bloggen har du dragit iväg det ena superba inlägget efter det andra.
Mycket bra Clara!
Åh, va bra skrivet Clara!
Det är inte så enkelt att vara man i restaurangbranschen heller kan jag säga…
Otaliga är de gånger som kvinnor nypt mig i rumpan när jag varit på jobbet.
Då kan du ju tänka dig hur det är att vara kvinna i det här samhället. Att bli nypt i stjärten är en av de mindre jobbiga saker vi får utstå dagligen. Vi blir ständigt objektifierade och sexualiserade. (För att inte tala om våldtagna och dödade). Tidningar frågar äldre sexistiska män om råd när det gäller kvinnors verklighet, och tycker att det är fullt normalt…
http://oxhen.wordpress.com/
Hur många gånger om dagen blir du dödad, säger du?
Ungefär en gång i månaden blir en person av samma kön som mig dödad av en man i hennes närhet. Personer som raljerar över den verkligheten är verkligen fruktansvärt dumma i huvudet.
Oj. Ja det är tur att ni slipper militärtjänstgöringen då.
Militärtjänstgöringen?? Hahaha! Har du kört samma trötta retorik i årtionden eller? Den allmänna, obligatoriska militärtjänstgöringen är AVSKAFFAD, bland annat eftersom det var ojämlikt att det bara var män som ”drabbades”.
Din pajas.
Föräldraledig.
Åter 140401.
Nej det är ju faktiskt helt sjukt att fråga en sexistiskt gubbe om hur han upplever sexismen. Antagligen tycker han att den är grymt skön och rolig. Mannerström var ju en av de som försvarade Anders Vendels VIDRIGA reklam förra året. Så här sa han då:
Han (Mannerström) menar att folk reagerar helt utan anledning. ”Allt har blivit så otroligt överkänsligt. För mig kan en halvnaken kvinna vara väldigt vackert, om hon är vacker, jag tror inte att man skulle sätta upp bilder på fula kvinnor.”
*Vidrigt objektifierande och sexistiskt, men Aftonbladet ba gu va smart vi frågar honom om hur han upplever sexismen i branschen, snilleblixten!!!*
Alltså, ibland vill jag bara dra ett täcke över huvudet och aldrig mer stiga upp… vårt samhälle är inte normalt någonstans. Tack för att du skriver om det här Clara.
Du är så vansinnigt klok. In i politiken med dig människa! Sverige behöver fler som du vid makten. Som är genuint intresserade, engagerande och inspirerande för befolkningen.
Tack för detta klockrena pricken över i inlägget! Kunde ju inte sagt det bättre själv.
BRA inlägg av dig Clara!!!
Amen
åh herrgud, så SJUKT bra skrivet Clara!!! grymt!
Underbart! Din bästa krönika hittills!
Där jag jobbat har ”sexismen” gått åt andra hållet också, alltså att kvinnorna utsätter männen för liknande grejer och det är därmed på lika villkor. Det är en sådan jargong att man skojar rått och hjärtligt med varandra med sexuella anspelningar. Men alla är goda vänner och menar inget illa, alla ”trakasseras” lika mycket. Så ja, lite humor måste man ha, samt skinn på näsan. Det är en rå bransch, varför vet jag inte, men alla blir inte trakasserade bara för att jargongen är rå och anspelar på sex.MEN jag har arbetat på ställen där man blivit behandlad illa också, men då är det inte pga ”sexet”, utan bara maktmissbruk.
För att förtydliga så försvarar jag inte sexism, men vill bara poängtera att om alla skämtar på samma sätt mot alla, på lika villkor, ingen känner sig kränkt eller påhoppad, och man vet att dom andra ”egentligen” inte menar något illa eller ”är så” i ”verkligheten”, så behöver det inte vara dåligt. Det är mycket internt. I restaurangbranschen ligger man runt något otroligt och talar högt om sina erövringar, både män och kvinnor. Så det är inte så konstigt att mycket snack och skämt handlar om sex och sexualitet. Man står upp för varandra och särbehandlar ingen, och det är väl huvudsaken?
Hur kan en veta att ingen känner sig kränkt av jargongen? Många lider i det tysta.
Right. Det är restaurangbranschen i ett nötskal. Högt tempo, rå men hjärtlig ton.
Jag kunde avsky mina tidigare arbetsgivare vissa dagar, men jag kunde även riktigt älska dem ibland.
De var människor som kände, de hade personlighet, de sket i att vara tillrättalagda. De var olämpliga ibland, satte foten i munnen. Men va fan. Vem gör inte det? DET ÄR DET SOM ÄR ATT VARA MÄNNISKA.
Många tjejer tycker det är skitjobbigt att killar kommer fram till dem och snackar i tunnelbanan. Försöker ragga på dem. På ett sätt – visst – Jag kan förstå att det blir irriterande.
Samtidigt så är det så vi funkar. Så det sexuella spelet ser ut. Killar försöker hitta nån tjej som de funkar med, och går på 500 nitar innan de får utdelning.
Vänd på det. Tror ni det är kul att gå på 500 nitar innan man hittar nån som är beredd att ge en en chans och en halvtimme av sin tid?
Så tjejer. Hade det varit bättre om ni slapp alla de där killarna som taffligt försökte ragga på er? Hade det varit bättre om alla killar ignorerade er?
Eller är det lite bra ändå, väger det där fåtalet gånger då ni hittar ett guldkorn kanske upp för all irritation?
Ja, det vore mycket bättre om vi inte behövde bli trakasserade i tunnelbanan eller överhuvudtaget. Tack på förhand.
Var snäll och sluta trakassera 500 kvinnor.
Men för den som inte känner sig bekväm med den jargongen måste det vara väldigt svårt att säga ifrån, väl? Eller ska man helt enkelt inte söka sig till den branschen då? I så fall är det ju ett problem.
Annorlunda uttryckt så vill du att de runt ikring ska rätta sig efter dig, trots att du antagligen är nytillkommen och inte äger företaget.
Vettigare är att säga att den som investerat pengarna bestämmer hur arbetsplatsen ska utformas.
Livet ser ut såhär: Det finns en massa saker man inte är bekväm med. Antingen kommer man över sina begränsningar, eller så hittar man något man klarar av. Det är upp till en själv.
Min nuvarande arbetsplats (som inte är inom restaurangbranschen) var skitjobbig för mig de första 12-18 månaderna. Verkligen. Jag kände mig psykad konstant. Jag var ny, jag var inte van vid branschen, vid tonen. Det krävdes en jävla ansträngning för att fatta hur saker funkade – både praktiskt och i samspelet med de andra.
Men. Jag hade ett intresse av att utveckla arbetet, att effektivisera, göra saker bättre. Det gillade min chef, jag jobbade mig upp inom organisationen, och numera åtnjuter jag respekt från (vissa) av mina arbetskamrater. En tycker fortfarande att jag är en idiot, och det är ömsesidigt.
Fortfarande är jag inte helt bekväm med den karlakarliga tonen som råder där. Jag är själv man, men inte en klassisk ”arbetare”… utan mer intellektuellt lagd. Så må det vara, men jag har lärt mig att bita ifrån.
Det är i mitt eget intresse att lära mig att hantera saker runtikring mig. Då kommer jag framåt.
Jag vill inte curlas eller daltas med. Jag är en vuxen människa.
Jag har till exempel sagt ifrån när det skämtats om saker jag inte tycker är okej, som rasistiska skämt, och det har aldrig varit några problem. Folk tog mig på allvar och slutade. Kan man inte diskutera och respektera varandra som arbetskamrater så är det något allvarligt fel, men en rå jargong behöver inte vara synonymt med allvarligt fel.
Det är inte svårt om man vågar, och det beror ju helt på denne individ i så fall. Och det krävs väl olika personligheter och psyken på alla olika arbetsplatser, och pallar man inte så söker man sig inte dit, så varför är det ett problem? Alla pallar inte restaurangbranschen, alla pallar inte vården, alla pallar inte industribranschen, alla pallar inte nattjobb osv osv. Vågar man säga ifrån och har, som jag skrev, skinn på näsan, så ska det inte vara några problem. Vågar man inte säga ifrån får man det nog svårt på vilken arbetsplats som helst menar jag.
Heja!! Heja!!
Bra skrivet Clara! Mer kunskap och mindre ”experter” som råkar vara B-kändisar. Känns lite otydligt varför en just 74-årig gubbe skulle vara expert på ämnet..
Otroligt bra skrivet, vill att du forsätter med samma ämne det behövs i dagens samhälle!
På samma tema; i förra veckan visade SVT en dokumentär om Växjö stifts första kvinnliga präst. Som trakasserades av sina studiekamrater och omgivningen i början på 60-talet. När sedan någon skulle tillfrågas hur det var att vara kvinna och teologistuderande på 60-talet tillfrågades en av Sveriges främsta kvinnopräst motståndare, verksam i Växjö, nyligen fälld för att ha uttryckt sig mycket nedsättande om Antje Jackelen efter att hon valdes till ärkebiskop. Det är männens rätt att definiera uppenbarligen!
Jisses vad du har vässat till dig! Du har förstås varit vass hela tiden, men jag börjar nog luta åt att din flytt till Amelia är ett jättelyft. Inlägg på inlägg som helt enkelt är skitbra! Och jag håller med nån som skrev igår att man blir så glad när stora bloggare som du tar upp de här så otroligt viktiga frågorna, det är så många andra som antingen duckar eller saluför rent medeltida föreställningar.
Jag ogillar också skarpt att man använder sig själv och sina egna erfarenheter som kunskap fullt jämförbar med statistik. Så konstigt att man inte kan tänka sig att de egna erfarenheterna inte är representativa. Jag har t.ex. inte varit med om så värst många ovälkomna närmanden, kommentarer osv som du beskrev i ditt fina inlägg ”Och folk undrar varför jag är feminist”. Att inte uppfattas som tillräckligt kvinnlig (eller vad man ska kalla det) som tonåring var ett problem då, men i efterhand förstår jag att jag har varit förskonad från mycket skit. Och jag skulle aldrig drömma om att uttala mig om hur det har varit för de flesta andra, så länge det inte kommer nån studie som visar på fakta.
Förresten, forum med goda råd föräldrar emellan är en guldgruva… ”jag har rökt under alla mina graviditeter och det är inget fel på mina ungar, så jag skulle inte stressa med att sluta om jag var du”.
TACK för att du tar upp ämnen som detta!! Blir hoppfull varje gång du tar upp kampen för en svagare grupp i samhället. Det är så skönt att någon offentlig person känner ett ansvar för att stå upp för grupper som kanske inte har lika mycket makt/möljlighet/kunskap/ork att uttrycka sig i debatter. Inlägg som detta gör att jag själv får mer kött på benen och mer pepp och ork för att föra debatten vidare.
Sjukt bra! CLARA FOR PRESIDENT!
Btw,jag se så sjukt störiga megaproblem med kommentarsfunktionen? Den funkar _inte_ som den ska…
Fast å andra sidan. Om man skulle hetsa upp sig över allt konstigt som står i Aftonbladet så hade man inte mått annat än dåligt. Tror nog man får leva med att Aftonbladet i sin iver att skapa en hurtig skittidning missar fakta och korrekthet. Det ingår liksom i att läsa den tidningen att man bara får det sämsta av redaktionellt innehåll. Helt onödigt att investera känslor i.
Men att Aftonbladet är en skittidning är väl bara ett starkare argument för varför den bör kritiseras?
Och man ska hetsa upp sig över allt som är förjävligt i världen så kommer man att må dåligt, ja, men det är också vad som krävs för att få till en förändring.
Hörru Don Quixote, ta och kritisera grisar för att de rullar sig i gyttja nu när du ändå är i tagen.
Helt rätt! Självklart ska vi bry oss och stå emot normen att Aftonbladet har alla rätt.
Bra Clara, du har 100% rätt. Ibland undrar man hur annars normalbgåvade människor tänker då man tror att en enda MAN (som dessutom är jäv i detta sammanhang) kan vara bevis för att kvinnor inte sextrakasserier.
Men gud man blir så trött. Jag skrev precis ett inlägg om det där efter att ha läst Nina Åkestams inlägg om komplimanger. Jag jobbar idag som bartender och jag kan ju intyga att det inte är samma sak att vara tjej som kille och att ingen kille kan uttala sig om hur den ”råa men hjärtliga” tonen. usch. läs om du vill här: http://tresvartkatt.blogg.se/2014/february/varfor-en-komplimang-inte-alltid-ar-en-komplimang.html Kram!
Word!
AMEN!
http://hyrestanten.blogspot.se/
Spot on Clara!
Idag blev jag helt matt när en mamma i min dotters klass berättade att hon tagit upp med fritidspedagogerna att en pojke slagit hennes dotter (illa) flera gånger. De hade sagt: ”Men E, du gillar ju när det är lite action – du dras ju till fart och då får man kanske tåla lite slag. Dessutom är nog M lite betuttad i dig”
Kan ni fatta att en kvinnlig personal säger så till en sjuårig flicka!!!
Alltså,” du bad om det, du gillar action och det är hans sätt att visa kärlek. ”
Känns tongångarna igen i vuxenvärlden?
Blir galen!
Hej! Skulle bara säga att den där fritidspedagogens uttalande är att klassa som könsdiskriminering och olagligt även enligt skollagen, detta går att anmäla till skolverket, DO eller en antidiskrimineringsbyrå. Det kan du ju tipsa mamman om…
Nej. Det är olämpligt, visst – men det är inte könsdiskriminering eller olagligt. I alla fall inte enligt svensk lag.
Det går inte att anmäla till skolverket, DO eller någon antidiskrimineringsbyrå. Eller – anmäla går ju, men varken skolverket eller DO kommer att inleda något ärende. Och en antidiskrimineringsbyrå – menar du att mamman skulle inleda ett skadeståndsärende med anledning av fritidspersonalens uttalande?
Tyvärr tror jag inte att du har en aning om vad du talar om.
Tack båda för inlägg! Anmäla eller inte – jag uppmanade henne att å det skarpaste säga ifrån och att åtminstone gå till rektor med det hela.
Problemet är att det är samma gäng föräldrar som engagerar sig (läs: är ilskan) och samma som tiger. Det är tufft att alltid dra den där tunga slipstenen när vissa bara glider och ”ser inget, hör inget, säger inget”…
Tummen upp!!
Word! Heja dej Clara
Där satte du ord på något jag irriterat mig mycket på. Väldigt bra inlägg!
Jag har arbetat i restaurangbranschen från det att jag var 14 till 20 år gammal. Som 19årig servitris på en bättre restaurang i Göteborg blev jag (bara ett av många exempel) utsatt för följande: de två restaurangägarna står en meter framför mig, och diskuterar kring min nuvarande vikt sedan jag varit en tid i USA. En ansåg att jag gått upp i vikt och den andre synade mig och sa ”nää det tror inte jag”. Som om min vikt på något sätt skulle vara okej att diskutera. Andre exempel orkar jag inte ens skriva ned. Det enda jag har att tacka detta är att jag blev betydligt med hårdhudad allt eftersom. Det sorgliga är att jag ska behöva vara hårdhudad för att klara av mitt arbete…
Bravo, Clara! Egna erfarenheter är såklart viktigt, men inte alltid representativt!
Underbar text, den ger kraft. tack!
ÅH, så befriande bra skrivet!
Det är härligt att du är tillbaka i bloggandet och på bettet! Så många smashing debattinlägg som har dykt upp här sen flytten! Det glädjer mig. Heja Clara!
Du är så klok kvinna!
Jag ÄLSKAR när du skriver såna här inlägg! Det behövs fler (!) och vem är inte mer lämpad att uttala sig än någon som faktiskt vet vad hen snackar om och som kan formulera det bra!
Det här blogginlägget läste jag i ämnet och tyckte att det var träffsäkert.
http://bloggar.aftonbladet.se/z/2014/02/om-du-inte-vill-bli-klappad-pa-rumpan-sta-inte-sahar-och-hang/
För övrigt tycker jag inte att Leif har någonting med den där debatten att göra. Är det inte redan tillräckligt illa att han försvarar det faktum att de bara är män som sitter i juryn i Sveriges mästerkock? Sedan när blev han någon som kan tycka till lite varstans om kvinnofrågor?
Så bra Clara! blir mållös av din smarthet och hur du sätter fingret på ett fenomen med så slående exempel!
Oerhört bra skrivet. Men en tanke bara, är inte du just en sådan person som skulle kunna tillfrågas som ”expert” i många frågor? Nu finns det såklart många områden där du sitter på kunskaper och erfarenheter som andra saknar, det betvivlar jag inte…
I think I löööve you! Du sätter ord på mina tankar gång på gång. Kommenterar alltför sällan men läser gärna kommentarerna. Tyvärr har många vänner/bekanta/arbetskamrater börjat prata om nu har det gått för långt, snart har vi matriarkat i Sverige bla bla bla. Det är fint att läsa och se att man inte är ensam, att man kan skita i den himla ”nu måste jag hålla med för då blir stämningen bäst”-grejen. Tack för det!
Du har skrvit det ena fantastiska inlägget efter det andra på senaste tiden. Underbart!
”Rått men hjärtligt” är inte det dags att utrota det uttrycket?
Verkligen! Den verkar ju ofta användas som förevändning att få kränka andra människor.
Det tycker jag inte! Det är ett jättebra uttryck, men däremot ett som inte uppskattas av alla. Själv älskar jag den där ”råa men hjärtliga” stämningen och skulle inte vilja vara utan den på min arbetsplats 🙂
Riktigt bra och vasst, Clara! Om man sedan skulle vara intresserad av att lära sig så mycket som möjligt av statistiken så kan man ju gå in och titta på frågor som vem och hur många som tillfrågades eller hur frågorna formulerades osv. All statistik är ju inte bra statistik. Men i det här fallet säkerligen bra mycket mer relevant än just Mannerströms upplevelse av sexism i restaurangbranschen…
Jag tror inte jag har skrattat så gott på väldigt länge! Som vanligt slår du huvudet på spiken och gör det dessutom välformulerat! Det är ju tragiskt på vilken nivå tidningar och TV anser sig ha ”diskussioner”.
Tack, Clara. Blev jättetrött på kommentarerna här på Amelia de senaste dygnen.
Statistiken behöver vi såklart för att veta hur samhället bör agera.
Sen kan jag ändå tycka att det är bra att höra om den där tjejen som slåss för att inte fastna i stereotypt tänkande. En av de häftigaste föreställningar jag varit på handlade om kvinnor på 1900-talet som levt hela sitt liv om män. Men dessa historier får såklart inte användas emot statistiken!!!
Klockrent! Tack for att du skriver sa bra samhallskritiska, knivskarpa inlagg. Det ar fantastiskt att en manniska med dina asikter och har lyckats bli sa kand sa att massor av manniskor far ta del av detta!!
Tack Clara för att du hjälper mig med argument mot liknande idiotiska påståenden som du listar. Jag möter den tyvärr allt för ofta. Heja dig, du kloka underbara kvinna! 🙂
Aaah, detta med Mannerström är ju bara för komiskt. Efter att ha jobbat i restaurangbranschen i många år har jag allt för god erfarenhet av sexistiska kommentarer. Men vad vet jag, jag är ju kvinna.
Tack för att du alltid skriver så bra och sätter ord på mina tankar Clara! Ibland blir man nedslagen och mörkrädd över hur samhället ser ut, och då blir jag oerhört glad över att det finns vettiga människor som syns och hörs och är bra förebilder, det behövs!
<3! Grym är vad du är! Vet inte hur många gånger jag fått höra liknande grejer när det snackas jämställdhet och feminism. Och det är ju ganska roligt att få en klapp på baken, eller?