Eller väntar och väntar förresten  – de är redan här! För medan jag låg på BB lade sig min indiska stridshöna Farmor på några ägg för att ruva. Och i lördags när jag gick ut i hönsgården hörde jag pip ifrån ena hörnet. Och där satt den sötaste lilla dunboll man kan tänka sig! Dagen därpå hade en till kyckling kläckts så nu har vi två små dunbollar som Bertil raskt döpte till Bamse och Lille Skutt.

Jag ville inte störa dem i onödan och stressa upp den oroliga mamman så jag smög mig bara in som hastigast och fotade kycklingarna nu på morgonen. Men de är så vansinnigt söta så jag hoppas snart kunna bekanta mig med dem lite närmre. Och jag identifierar mig väldigt starkt med den nyblivna hönsmamman. Hon hugger efter mina händer varje gång jag ska byta vatten och burrar upp sig till dubbel storlek för att försvara de små när jag fyller på kycklingfoder. Vilken nybliven förälder gör inte det för varje hot (verkligt eller inbillat) som drabbar ens barn? Fint är det i alla fall med tillökningen. Återstår att se om det blir höns eller tuppar utav dem.