Ofta tänker jag att det knappt finns något som är mer tillfredsställande än att vara omvårdande. Speciellt mot någon som är mindre och sårbarare än en själv. Jag tror att det är därför jag njuter så mycket av att ha djur. Jag känner mig varm i magen när jag storstädat hönshuset och fyllt på nytt foder och spån. När jag kikar in på kvällen för att stänga luckan och hela hönshuset doftar trä och såpa och hönsen sitter på sina pinnar och kurrar förnöjsamt. Eller när jag kommer in från en lång promenad med Melker där han fått springa sig alldeles trött. Och jag ser hur han nöjt rullar ihop sig i fåtöljen. Eller när jag stoppat om mina barn. När Bertil somnat i sin lilla säng, med gosedjursdelfinen och nassegrisen under armarna. Efter att han lyssnat på sagor och vi filosoferat en stund vid sängkanten. Eller när jag brer om Folke som golvats av amningen och sover en tung, fridfull sömn.
Att få ta hand om andra ger livet mening. Det viktiga är bara att komma ihåg att det också gäller en själv. Man måste ta hand om sig själv. Ge sig själv lite av den där kärleken man förslösar på andra. Ibland är det nästan som att man går omkring och väntar på tillåtelse från andra att pyssla om sig själv. I alla fall som mamma. Man tänker att någon annan ska se till att det blir av. Kanske ens partner. Visst är det fantastiskt om hen tänker på det och kanske också pysslar om en. Men det faktiskt väldigt underskattat att pyssla om sig själv. Att ibland se på sig själv som man ser på sina barn. Med oäöndlig ömhet och överseende. Istället för att vara full av självförebråelser över sin otillräcklighet.
För mig kan det handla om att ta ett bad och smörja in benen med någon kräm som luktar gott. Eller den där stunden efter träningen när jag pustar ut i bastun och äter en kall apelsin. Eller när jag inte tvingar mig att stressa runt fast jag är krasslig – utan stannar i sängen med en bra film. Eller när jag börjar arbetsdagen med en kopp kaffe, ett tänt ljus och en stund i fåtöljen. När jag inte gör gott för någon annan utan bara för mig själv.
Den omvårdnad och omtanke man skänker andra kan man faktiskt också ge sig själv. Ja, det är till och med ens skyldighet. Jag måste se till att jag är omhändertagen. Jag kan inte vänta på någon annans initiativ. Jag tänker fylla på själv. Annars håller jag inte.
39 svar
Fint inlägg, kloka ord och så rätt! Tack för inspirationen!
Kram!
Pea
Å så klokt skrivet; att se på sig själv med ömhet och överseende. Det tål verkligen att upprepas. Det du beskriver, lyckan i att omhulda andra, tro jag är väldigt kvinnlig. I alla fall på det sätt som du beskriver. Män omhuldar också, men på lite andra sätt. Jag älskar att vara kvinna, för det är så underbart att kunna älska sådär omhuldande som vi gör!
Jag har aldrig sett mig själv så som jag ser på det jag älskar. Ska försöka börja med det nu. Känner att jag tar slut mentalt av att bara serva och ge till andra men aldrig mig själv. Det tar bort glädjen av omvårdnad när man är en uttorkad trasa. Tack för tankeställaren.
Kära Clara.
Jag har sagt det förut, jag säger det igen. Jag uppskattar din blogg så mycket! Du inspirerar mig på många sätt.
Just nu uppskattar jag dina underbara stämningsfulla bilder väldigt mycket. Det är ett litet sätt för mig att ta hand om mig – att läsa och bli glad av din blogg.
Jag inspireras också av ditt tecknande och längtar till vi kan flytta hem igen till vårt hus (som just nu är en byggarbetsplats). Då ska jag njuta, teckna, börja bygga på hönshus och äntligen få utrymme att ta fram mina kreativa sidor igen.
Denna texten drabbade mig så till den milda grad att jag sitter med tårar i ögonen. Det är så sant, så fint beskrivet och jag behöver ta med mig detta perspektiv på ett mycket tydligare sätt i mitt liv. Annars kommer inte jag att hålla. Tack!
Underbar läsning och verkligen sunt! Tack för att du delar med dig av dina tankar, Clara! Ha en fin kväll och adventshelg när den infinner sig.
Så fint skrivet, och sant! Kall apelsin i bastun låter härligt läskande! Får testa i svärföräldrarnas bastu i jul. ^__^)
Fint och sant! Tack för att du delar dina kloka tankar.
http://www.avocadobaby.se
Jättebra att du tar med det viktiga, men ack så svåra, omhändertagandet av sig själv. Jag pluggar och bor själv, vilket leder till att jag helt och fullt ansvarar för allt. Det kan vara skönt, men också göra att jag glömmer att pyssla om mig själv. Det finns alltid något att läsa på, något att diska, matlådor som ska göras. Det ska bli min melodi framöver att stanna upp, komma ikapp mig själv, och ta hand om mig. Vara snäll. Det kanske får bli 2015 års nyårslöfte.
Det låter underbart! Vilken lyx det måste vara att ha en familj och djur att rå om! Själv känner jag att det inte är något som får live att te sig mer meningslös än när man kväll efter kväll bara tar hand om sig själv. Ägnar mina dagar åt att jobba, träna, äta mat med mycket näring, ta en drink med en vän, sova ut en söndag, skaffa en ny hobby, sy vackra kläder. Jag är så trött på att ta hand om mig själv att det inte är klokt.
Det där omvårdnadsbehovet är liksom otillfredsställt. Det lindras tillfälligt av att jobba ideellt, skicka ett fint kort till en vän eller göra någon på jobbet en tjänst. Men det är alltid där. Känslan av att ha så mycket kärlek och omtanke och ingen att slösa den på är fruktansvärd. Jag är glad för er som har vänner och familj omkring er!
Så sant. mättnaden av att rent praktiskt ta väldigt bra hand om sig själv – men att det fattas annat, Och att det är så kontrastfullt att antingen har man all tid till sig själv eller väldigt lite tid. Jag tänker också att ta det ett steg längre, ta ordentligt hand om sig själv mentalt om man behöver det, att inte stanna vid tekoppen och ljuset.
Så sant! Men frågan är hur man gör det? Tar hand om sig själv mentalt menar jag? Det är så svårt att veta.
Känner likadant!
Så himla sant och sunt!
Väldigt bra skrivet! Jag är sjukskriven för utmattningssyndrom just nu och försöker lära mig just detta, att ta hand om mig själv. Svårt men viktigt.
Håller med dig, man vill rå om andra men det är viktigt att inte glömma dig själv!
emmasterners.devote.se
Tack för en fin påminnelse om detta som är så viktigt! Tack även för vackra och stämningsfulla bilder som gör mig varm i hjärtat. Kramar från Åsa
Ja, något jag har lärt mig är att ta hand om andra och sig själv typ hör ihop. Alltså att när man börjar ta hand om andra så börjar man inse att man måste ta hand om sig själv (sen kan man ju också bara ta hand om andra och aldrig sig själv). Typ som en bra cirkel! Ibland så mår man så pass bra att ta hand om andra att man ger sig själv något. Det finns något stärkande med det!
/Tina
http://www.tinis.me
Tack för påminnelsen, ikväll ska mysa ner mig själv i soffan och påminna mig om att jag kämpar på bra!
Jag är så glad för att du Clara ska föreläsa på vår kick off i januari, det kommer blir det bästa på hela dagen, det är jag övertygad om =)
Ja du sätter verkligen ord på något jag måste bli bättre på. Jag själv kommer alltid sist i min planering, om jag kommer med över huvudtaget!
/Sandra
http://www.pottanggard.blogspot.se
Hej Clara!
Tack för dina tänkvärda inlägg.
Ett inlägg som jag letar efter, som inte var så längesedan du skrev, handlade om olika rengöringstips, bla ättika i tvätten o citronvatten i micron.
Har letet o letet men hittar det inte…
Kan du hjälpa mig?
Mvh Annelie
Så klokt! Och så lustigt… jag skrev om ungefär samma sak just idag 🙂 Kanske behöver vi ta hand om oss själva extra mycket nu i mörkaste november. Kram!
http://www.kammebornia.se/
Bra skrivet!
Bra och mycket intressant blogg som jag upptäckte tack vara artikeln i Dagen
Precis vad jag behövde läsa just nu! Här har jag gått en lång tid och längtat efter någon som kan ta hand om mig, självklart borde jag ta tag i det själv!
Så bra och vackert skrivet!
Fina Clara! Det är denna sorts inlägg som jag alltid väntar på och som tycks dyka upp när jag mest behöver dem. Det är den här förmågan att uttrycka vishet som du har som gör att jag alltid återkommer till just sin blogg! Kram Anna http://www.bjornensover.se
Vad betyder ”brer om”? Låter väldigt fint 🙂
Mitt problem är att jag gärna fastnar i att göra saker för andra att jag glömmer bort mig själv. Min egentid går åt till att ligga och lata mig i soffan, hade varit så mycket bättre för psyket att skrubba kroppen eller göra en inpackning i stearinets ljus.
Håller med. Det krävs egentid för att kunna ladda batterierna. Ibland räcker det med att gå sova någon timme extra på morgonen eller duscha ostört eller få slösurfa i sängen på kvällen när lillen sover.
Skrev precis en artikel om detta till en tidning.. Det har, genom forskning, visats att det finns många positiva följder i livet av att älska sig själv. Både för hälsan och själen. Bra inlägg Clara!
Läser din blogg efter en paus och den är så fantastiskt fin! Känner igen det där med att ta hand om andra och att det får en att må bra. Själv håller jag på med hästar och det är en fantastisk känsla att lämna stallet, städat med trötta och nöjda hästar som tuggar hö. Kom att tänka på det när jag läste din text.
Så klokt och så sant. Önskar jag hade haft den insikten när jag var i din ålder.
Dettas behövde jag verkligen höra precis nu. Man kan verkligen driva på sig själv fruktansvärt hårt, och sedan glömma sig själv. Och det är verkligen så, att man väntar på ”okej” på att ta paus. Tack Clara för att du skrev det här just nu!
Du är så klok. Blir väldigt inspirerad av din blogg och dina harmoniska bilder. Jag gillar verkligen ditt sätt att tänka och hur du verkar njuta av vardagen och de ”små” sakerna som faktiskt är det livet består av allra mest. Det närmar sig årsdagen efter min älskade mammas hastiga bortgång och livet är lite extra jobbigt just nu. Men jag försöker verkligen njuta av de små stunderna. Extra mjuka kläder, tända ljus, kaffe i favoritkoppen, krypa upp i sängen med barnen efter middagen istället för att stressa runt. Försöker känna efter vad kroppen och hjärtat behöver för att göra livet lite lättare. Tack för påminnelsen.
Så sant! Tack för att du påminner oss om detta!
Så sant! <3
Bra inlägg, och precis vad jag behövde läsa efter några stressiga veckor. Ska skriva ut detta fina text och lägga den i min tacksamhetsbok. För att påminna mig om att livet är mycket mer än det som förväntas vara.
Tusen tack.
Precis därför jag trivs så fantastiskt bra i vården. Man gör något meningsfullt varje dag 🙂