Majnatt när alla i huset somnat. Jag är ensam uppe, tassar runt och plockar.

Genom tunna bubbliga fönster hör jag fåglarna nere vid vattnet. Två svanar som sjunger och ropar till varandra. En storspovs ensliga stötar och rytmiska drillande.

Ett ensamt moln försvinner vid trädlinjen. Och himlen är guldrosa av den sista solen.

Efter månader av mörker – månader av ljus. Vill inte sova bort allting. Svårt att somna nu.

Ännu en majnatt när jag bara är vaken.