
Att gå på loppis och antikaffärer är verkligen meditation för mig. Det handlar inte om konsumtion för oftast köper jag ju ingenting. Utan bara att gå runt och titta, rota och fundera på gamla grejer funkar som avslappning. Det är som att min hjärna sorterar sig då. Tankar faller på plats och ny inspiration föds. Det ska gärna vara lite stökigt, överlastat och sådär trångt och lurigt att man tänker att man kan gå vilse. Då funkar det som allra bäst för mig.
Vanlig shopping av nya grejer har dock inte alls den inverkan på mig. Jag får ont i huvudet och ångest (Vem ska köpa allt det här? Tänk vilken påfrestning på miljön.. och vilka stackare har tillverkat det?) Det är bara affärer med gamla grejer som har den här lugnande effekten på mig.
Jag tror att det har min barndom att göra. Att gå på loppis har varit en familjeaktivitet sedan jag var liten. Speciellt med pappas släkt där en populär umgängesform var att helt enkelt åka runt på loppisar så fort man sågs, med en känsla av att vara på en gemensam skattjakt. Och nu ser jag att Bertil håller på att bli likadan – för gud nåde mig om jag går på loppis utan att ta med honom. Mammas pojke!










22 svar
Jag förstår precis! Att gå på loppis är ett av de bästa sätten att få ny inspiration. Vad kul att du lyckats få med Bertil.
Skönt att läsa dina tankar om shopping av nya prylar. Jag är rädd att vi håller på att konsumera ihjäl oss och gillar inte tanken på att ännu ett gigantiskt köpcentrum byggs här i Umeå. Vi har fullt upp med att handla ännu mer av sådant vi inte behöver under tiden som många av människorna på vår jord inte ens har tillräckligt med mat.
Jag var på en gammal loppis igår, skulle köpa en vedlår via blocket och hamnade i loppisdrömmen! En gammal kvarn tror jag det var och så många fina grejer, och massor av udda saker också som man inte ser så ofta!
Och det doftade sådär gammalt som det kan göra..lite trä..lite tjära..
Jag försöker vara restriktiv med mina inköp, men jag hämtar mycket inspiration från loppisar 🙂
Åh! Det har precis samma inverkan på mig. Jag köper dock desto mer, är så svag för fina fynd. Min mamma hade en antikaffär som jag i princip är uppväxt i (gick aldrig på dagis, utan var där med henne), och hon och pappa ägde även en auktionfirma. Så var mitt största intresse kommer ifrån behöver jag inte fundera över…
Kan bara hålla med! Så kul, spännande och rofyllt!
Åh jag håller med, loppisjakt som familjeaktivitet är det bästa som finns. Och pojkarna älskar att gräva bland gamla småbilar och slitna pussel. Bäst är de gånger vi har med matsäck och stannar någonstans på vägen och fikar.
Det är roligt med loppis!
loppis är härligt 🙂
-Vanlig shopping av nya grejer har dock inte alls den inverkan på mig. Jag får ont i huvudet och ångest (Vem ska köpa allt det här? Tänk vilken påfrestning på miljön….
– Jag har ingen tv hemma, har inte haft det på tio år….
Jag finner det svårt ibland att faktiskt ta till mig vad du säger för ibland så tycker jag faktiskt att det är hyckleri från din sidan.
Jag tycker ditt levnadssett verkar fantastiskt och du verkar som en härlig person med många genomtänka åsikter och perspektiv. Inte alla jag håller med om men många. Men du äger ingen tv men du ber oss ändå ha en för att se dina program. ( padda, telefon, dator) Ja, på långt avstånd för mig är det lite av hyckleri. Att det är okej för dig att neka att se kanske mina program men att du ändå säljer och gör program som jag ska se eller du vill att jag ska se.
Och sist men inte minst du producerar ju själv grejer för oss att köpa och konsumera så det sätter mat på bordet för din del. För skulle vi inte köpa dina produkter så….
På så sätt kan jag ändå tycka att man kan inte se allt svart vitt utan man måste kompromissa. Ja, det är fördel att återvinna men ibland kan man lära sig och få inspration av nya saker så som dina böcker. För det ger dig och din familj mat, hus osv.
Ja, det är inte ens värt och kommentera på min kommentar. Jag skriver inte ingående elle rör ute efter att anklaga. Jag tycker bara ibland att du glömmer två sidor och är fast besluten att tycka något som är tvärt om än vad du själv producerar och säljer.
Förövrigt tycker jag du är super härligt. Det har varit kul att följa ditt liv, barnen och graviditeten och nu flera husrenoveringsprojekt. Fortsätt blogga. 🙂
Jag är rädd att jag inte förstår ditt resonemang. Jag HAR ju faktiskt ingen teve. Men jag är inte motståndare till teve på något sätt. Men äger alltså ingen själv – och ser de få saker jag vill se i datorn. Ny konsumtion ägnar jag mig åt i väldigt liten utsträckning. Hellre loppis och begagnat – men några nya saker köper jag ju ändå såklart. All konsumtion av nyproducerade saker är förstås inte dålig. Det är ju ÖVERkonsumtionen jag vänder mig emot. Hoppas det besvarade din frågeställning
Jag förstår inte riktigt vad du vill påpeka när du först påstår att Clara hycklar när hon inte lever helt som hon lär, men sen avsluta med att man inte kan se saker svart eller vitt samt att man måste kompromissa? Är det inte precis det hon gör? Man kan väl inte helt leva utanför samhället enbart för att man kritiserar det? Vill hon producera media utan att konsumera all media själv kan hon väl få göra det för sjutton gubbar?
Jag får den känslan i skogen
Åh, det känner jag igen mig i! I vanliga affärer och varuhus kryper ångesten fram men på loppis ser man bara hur prylarna tjänar sitt syfte om och om igen. Dessutom får jag heller aldrig samma känsla av ”band” till nya saker, på samma sätt som till återanvänt eller hemmagjort.
Massproducerade grejer i butikshyllorna ser så…själlösa och opersonliga ut och den känslan sitter alltid lite kvar hemma också.
Jag var också på loppet idag. Jag fyndade faktiskt lite. Kram.
Vet inte så mycket om loppisar men åh vad jag håller med om att gå i affärer, vet inget som ger så mycket ångest.
Jag är också sådan och har lyckats föra äver det till mina barn! Vi går på loppmarknader så ofta vi kan!
det är ju så fint att du hittat något som kan ge den feelingen 🙂
Harligt! Vilken fin familjetradition! 🙂
Älskar’t! Har en retroaffär i vår stad, alla gamla grejer de har är olika typer av samlarobjekt. Svindyrt, så jag har sällan råd att shoppa, men de ändrar alltid om i sina stora skyltfönster, så går gärna förbi för inspiration. Gillar även skattjaktskänslan du pratat om!
Men än viktigare; jag tycker att det är SÅ SKÖNT att höra att någon mer får ångest över miljön av vanliga affärer! Och som du tidigare berättar av att se bilar och känna avgaslukter. Jag kan må skit av att se hur folk väljer billigaste äggen ich sämsta tvättmedlet på ICA också. Har tidigare trott att jag varit onormal, hehe, så skönt för mig att läsa om dina tankar.
Älskar också loppisar och har svårt att köpa nytt (fast jag oftare köper nytt än gammalt – har inte hittat någon bra loppis än).
Vi har inte haft det i släkten, men ska nog göra det till en grej med mina barn. Det är ju kul!
Tvärtom för mig! Får ångest av loppisar och tanken på alla döda människor som ägt de där prylarna. Jobbar i hemtjänsten och får panik på när folk har alldeles för mycket saker hemma och inte klarar av att slänga.
Gå i shoppingcentra eller på Kungsgatan i Göteborg däremot är ren avkoppling, särskilt om.man inte har några brådskande ärenden. Men så har många av barndomens lördags – och söndagsförmiddagar spenderats där! Så kanske hänger samman med det 🙂
Du får tänka istället att den och den prylen har en barnfamilj ägt och så behövde dem inte det längre och då skänkte dem det till loppisen istället för att kasta den.
Jag ”arbetar” i en secondhandbutik och vi får in saker från alla åldrar men visst är det några dödsbon då och då men den stora andelen är ändå från högst levande m