I födelsedagspresent av min vän Elina fick jag boken Det händer när du vilar av Tomas Sjödin. Jag har länge velat läsa den men aldrig kommit till skott. Men nu har jag plöjt halva och jag blir så glad av läsningen  – för Tomas lyfter många av de tankar jag själv har kring vila. I mitt eget liv har jag alltid framhållit vikten av vila och är för det mesta väldigt bra på att ligga en stund på sofflocket eller sitta och tomglo med en kaffekopp. Men Tomas Sjödins tes är inte bara att det är bra att vila, utan att vi faktiskt går miste om massa saker när vi inte vilar. Det finns sånt som vi bara kan komma åt genom vila.

Det har jag fått svart på vitt denna tunga vinter när många veckor ägnats åt vila. Mitt i känslan av att livet är satt på paus har ändå tankar och idéer fötts. Och när jag äntligen fick tid att lyssna hörde jag viktiga saker. Fattade nya beslut. Men hade jag bara kört på i mitt vanliga tempo hade jag missat alltihop. Den här “ineffektiva” perioden är i backspegeln förmodligen den bästa investeringen jag gjort.

Jag är mer övertygad än någonsin om vilans vikt – och de processer som sker i oss när vi stannar upp.  Människor som alltid springer hamnar förr eller senare vilse. Jag tänker på gympans orientering. När jag tappade bort mig och blev stressad och bara sprang ännu mer fel istället för att stanna upp och försöka orientera mig.

Att vila är att hämta andan, slå sig ner en stund och läsa kartan i lugn och ro. Det ska jag göra oftare.