Bromsa upp

Efter att barnen somnat vid sju drog jag på mig stövlarna och gick ut i trädgården. Så fridfullt! Nedanför vårt hus rinner vatten och det finns ett litet träsk där det häckar massor av fåglar den här tiden på året. Fågelsången fullkomligt golvar en. Och på åkern brukar majestätiska tranor stå och äta. Så stora att jag ofta förväxlar dem med rådjur på långt håll.

Plantera frosttåliga pensel och förgätmigej

Jag vågar inte plantera ut så mycket innan järnnätterna är förbi. Några penséer i olika färger får räcka för nu, och förstås förgätmigej.

Jag har tagit ut mig med alldeles för mycket jobb den här veckan. Ja, de senaste tre veckorna faktiskt. Det är lätt hänt när man börjar komma tillbaka från en utmattningsdepression. Man blir så glad över att ha energi att man överanvänder den. Men nu får helgen bli lugnare. Jag ska träffa kompisar och köpa blommor till min nya perennrabatt – men i övrigt ska jag mest ta det lugnt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

14 kommentarer på “Bromsa upp”

  1. Samma här! Viljan kommer snabbare än orken o det blir bakslag. Hoppas du får en skön helg! Kanske måla eller rita? Eller strosa i skogen? Jag ska virka 🙂 Kram

  2. Viktigt att det lugnt, men också viktigt att ha roligt! Brukar försöka tänka att de är okej att bli lite trött när man kommer tillbaka ifrån något, så länge man hade roligt och energin man hade spenderades på något bra. Super fina blommor också, vill också plantera en massa. Kramar Jessica

  3. Hur gör du när du planterar i hinkar och baljor med dränering? Gör du hål i botten eller lager med lecakulor? Finns ju risk att allt översvämmas om det regnar mkt :/

  4. Tack för det du skriver! I veckan som var fick jag diagnosen utmattninssyndrom, och vardagen fungerar inte längre som den gjort tidigare. En dag i taget – en timme i taget. Till veckan ska jag också köpa blommor och plantera på balkongen. Trevlig helg!

  5. Så viktigt att du och vi alla som varit där talar om detta. Och så viktigt att ha ett tempo som tillåter en att känna signalerna som berättar att det är dags att bromsa. Jag tyckte det tog fem år efter min utmattning innan jag helt och hållet hade lärt mig det. Sen dröjde det inte så många år innan en helt annan typ av utmattning dök upp. Den fysiska (ME/CFS), som för de flesta tyvärr inte går att bli frisk ifrån. Ändå hoppas jag. Vilar och hoppas, och ser på vackra bilder från din trädgård under vilan.

  6. Jag vill verkligen uppmana dig att vara försiktig Clara. Fantastiskt att viljan och glädjen börjat återvända. Problemet är ju dock att den ofta kommer långt för orken. Akta dig för en andra smäll, den kommer mycket fortare och blir ofta värre än den första. Utmattning är inte som magsjuka, att man blir frisk och sedan är den borta. Den kommer för alltid sätta sina spår och ligga latent kvar. Var rädd om dig! och mycket försiktigare än vad du tror att du behöver.
    Kram