Flashback fridag. Till när jag var tolv år och hade rött kort hår. Nu tycker jag att jag ser ut som sexton allra minst och undrar var den där truliga tonårsmunnen kom ifrån? Och tänker i mitt stilla sinne att det var tur att det inte fanns instagram eller bloggar när jag var i den här åldern. Så mycket dumt som skulle stått där. Att skumma i dagböckerna från den åldern ger ju en fingervisning…

Sommaren efter att den här bilden togs läste jag Fittstim och blev feminist. Och sjuan som följde blev helt förfärlig eftersom jag var ensam om mina nya insikter  – och fick enormt med skit från så väl killar som tjejer i skolan. Jag är dock som ettrigast när jag får motstånd. Så allt debatterande, försvarande, bråkande (samt fysiska slagsmål) danade väl mig på något vis.  Linda Skugge var min stora idol på den här tiden och jag läste allt hon skrev. Tänk om jag vetat då när jag kände mig så ensam och utsatt – att tio år senare skulle Linda lägga till mig som vän på Facebook och arton år senare skulle jag själv vara krönikör på Expressen.

Livet. Vilken grej.