Prick idag för två år sedan föddes min lilla kotte. Den varmaste dagen på hundra år. Jag låg hemma i badkaret och tog värkarna med upphöjt lugn och andning. Jakob och Bertil hjälptes åt att montera ihop bebisens röda, fina vagn från Kronan.

Min förlossning var fantastiskt fin fram till den sista centimetern, då värkarna avtog och stimulerande dropp sattes in. Fortsättningen undviker jag att tänka på. Men fram till nio centimeter var jag en barnafödande gudinna. Och några timmar senare var han ju här. Lilla Stefan Löfven som vi kallade honom. På pricken lik stadsministern.

Idag har han blivit firad med jordgubbstårta och åt som vanligt bara bären. Sedan fick han en båt, en bil, en traktor, en gosedjurselefant och ett mjukt litet marsvin. Av mig ska han få en kromoxidgrön sandlåda när vi kommer hem.

Min julipojke.