Faktaresistens. Ordet togs upp av sprÄkrÄdet sÄ sent som 2015, men fenomenet Àr gammalt som gatan. Faktaresistens innebÀr att man Àr oemottaglig för fakta som motsÀger ens egen vÀrldsbild och att man istÀllet lutar sig mot hemmasnickrade förklaringar eller konspirationsteorier.

Ett sammanhang dÀr faktaresistensen verkar ha ett urstarkt fÀste Àr jÀmstÀlldhetsdebatten. HÀr finns mÄnga konspirationsteoretiker och faktaskeptiker. Det spelar liksom ingen roll att SCB har statistik pÄ att kvinnor Àgnar 28 timmar mer Ät arbete i hemmet Àn mÀn gör varje mÄnad. PÄpekar man detta kan man veta sÀkert att en snubbe kommer med invÀndningar om att faktan Àr felaktig.  Varför? Jo för att han sjÀlv minsann alltid hjÀlper sin fru med tvÀtten och för att hans farbror Göran Àr jÀtteduktig pÄ att laga mat.

NĂ„gons privata exempel ur det egna livet vĂ€ger alltsĂ„ tyngre Ă€n SCBs samlade statistik i frĂ„gan. Ja, man kan fnysa Ă„t detta sĂ€tt att argumentera –  men det Ă€r skrĂ€mmande effektivt.  Jag vet inte hur mĂ„nga debatter jag varit med i som helt kommit av sig nĂ€r den hĂ€r typen av argument anvĂ€nds.  Det spelar ingen roll hur mĂ„nga bevis jag lĂ€gger fram, hur mĂ„nga studier och hur mycket statistik jag har pĂ„ fötterna. Det gĂ„r inte att debattera med nĂ„gon som envisas med att rikta förstoringsglaset mot sin egen navel.

– JasĂ„ forskning visar att rökning ökar risken för lungcancer? Men min gamla onkel rökte trettio cigariller om dagen och Ă€ndĂ„ var det hans granne som fick lungcancer!

–  Jaha, studier visar att svenska mĂ€n Ă€r allt mer stillasittande? Ja, men kolla pĂ„ Zlatan dĂ„, han springer ju runt hur mycket som helst!

– VadĂ„, global uppvĂ€rmning? Missade du förra veckans snösmocka i Stockholm!

-VadÄ kvinnor tjÀnar mindre Àn mÀn? Du tjÀnar ju betydlig bÀttre Àn mig trots att du Àr kvinna!

I jÀmstÀlldhetsdebatten har det lÀnge varit helt okej att vara faktaresistent. Man vet inte ens om att man Àr det. Men resistensen mot fakta sprider ut sig. Vare sig det gÀller invandring, kolkraft eller fetma kan idag anekdotisk bevisföring och tyckeri smÀlla högre Àn statistiska undersökningar. Folk vill inte lÀsa statistiska undersökningar.

Jag ryser nÀr jag tÀnker pÄ ett samhÀlle dÀr större delen av befolkningen utvecklat resistens mot siffror och fakta. Ingenting skrÀmmer mig mer. För att demokrati och fria val ska fungera krÀvs att medborgare Àr utbildade, pÄlÀsta och mottagliga för fakta. Men istÀllet har kunskap, ja riktig kunskap, blivit nÄgot fult. NÄgonting alldeles för trÄkigt för att orka lyssna pÄ. Bara att hÀvda att det finns nÄgot som Àr riktigt kunskap kÀnns nÀstan förbjudet. Alla har rÀtt till sin sanning. PÄpekar du att det inte Àr sant sÄ krÀnker du personen i frÄga!

Idag Ă€r det bĂ€ttre att vĂ€dja till folks kĂ€nslor Ă€n förnuft. Ja, det premieras till och med. Det amerikanska presidentvalet Ă€r vĂ€l det mest slĂ„ende exemplet pĂ„ det. Ju mer faktafel, tyckeri och hittepĂ„ – desto större blir stödet. Medan  erfarenhet, kompetens och seriositet betraktas med skepsis. Det har gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngt att det Ă€r poĂ€nglöst att ens faktagranska de mest populistiska politikerna. För det Ă€r Ă€ndĂ„ ingen som bryr sig om vad de kommer fram till. Fakta Ă€r stendött.

SjĂ€lv har jag helt slutat debattera med mĂ€nniskor som besvarar statistik med irrelevanta exempel frĂ„n sin egen vardag. Det var av Gudrun Schyman som jag lĂ€rde mig hur man ska göra för att bemöta folk bĂ€st. BestĂ€ll hem SCBs fickbok ”PĂ„ tal om kvinnor och mĂ€n” – med statistik över jĂ€mstĂ€lldheten i Sverige. Och nĂ€sta gĂ„ng nĂ„gon sĂ€ger att det minsann visst Ă€r jĂ€mstĂ€llt i Sverige och att hens farbror i alla fall Ă€r jĂ€tteduktig pĂ„ att bĂ€dda rent i sĂ€ngen. Ja dĂ„ ger du dig inte in i nĂ„gon diskussion utan tar fram den och hĂ„ller höglĂ€sning. ”Jaha, tack för berĂ€ttelsen om din farbror. Nu ska du fĂ„ höra berĂ€ttelsen om tusentals svenska farbröder”