Skäringer-Löwengrip gate

Jag hade egentligen inte tänkt skriva något om det som utspelat sig på instagram senaste dagarna mellan Blondinbella och Mia Skäringer (där Skäringer  parodierat Blondinbella som blev upprörd). Men jag känner ändå att jag måste ge mina five cents i frågan.

”Det är osysterligt att driva med andra tjejer” säger kritikerna, inklusive Blondinbella.

Herregud. Mia Skäringer är komiker. Är det inte minst lika osysterligt att ta ifrån en annan kvinna sin försörjningsmöjlighet när man förbjuder henne att driva med ena halvan av mänskligheten? Får kvinnor inte driva med kvinnor bör det ju verkligen vara helt förbjudet för män att driva med kvinnor? Vem får då driva med kvinnor? Ingen?

Jag har också blivit parodierad och folk har drivit med mig. Bland annat Alex Schulman, Tankesmedjan i P3 och HejSonja i en episk film som blev viral (men som jag tyvärr inte hittar igen att länka till). Jag blev inte ledsen av filmen. Däremot öppnade den ju upp för en hel del anonyma kommentarer av typen “Fy fan va skönt att någon trycker åt den präktiga tönten. Hatar henne”.  Och det är ju värdelöst. För att:

  1. Ska du kritisera någon kan du ge fan i att vara anonym. Stå för vad du tycker. Är jag en präktig tönt som du hatar kan du väl i alla fall själv låta bli att vara så töntig att du kommenterar anonymt.
  2. Ska du driva med någon ska det väl i alla fall försöka vara kul och ha en poäng? Inte bara ett påhopp (som också följde bland en del kommentarer hos Blondinbella och Skäringer).

Måste man som “offer” för en parodi tycka att det är roligt? Nej. Måste man bli smickrad av att bli parodierad? Nej. Är det osysterligt att driva med andra tjejer? Nej. Är man skyldig att rensa upp lite sitt kommentarsfält om folk skriver ren dynga om den man parodierar? Ja. Inte för att man är kvinna utan för att det är att vara en hygglig människa.

Med det sagt. Kvinnor är inga ömtåliga blommor. Driv på bara!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

58 kommentarer på “Skäringer-Löwengrip gate”

  1. Håller helt med. Folk som tar sig själv på sånt allvar att de inte tål att en komiker driver med dem är jag inte mycket till övers för. Om vi inte längre kan skämta och göra parodier är vi illa ute. Alla diktaturer är fria från humor, inte att förglömma

  2. Håller med helt och hållet. Har inte läst och följt med allt men känns inte som att det handlar om liv och död?

  3. Håller med dig Clara, tänker bara på att Isabella Löwengrip slopade namnet blondinbella för över 6 månader sedan. Förstår att du vill ha med det så alla vet vem du menar men kanske räcker med en gång?

  4. Vad är det för fel med att vara präktig och ansvarsfull? Är motsatsen något att skryta över. Är stolt över alla hårt arbetande mödrar och kvinnor som tar ansvar och sliter, bakar för kulturarvet vidare. Gör karlarna det samma är de “moderna jämställda män” Nej hade folk i allmänhet varit lite mer rejäla, plikttrogna och pålitliga hade vi haft ett både roligare och tryggare samhälle

  5. Bra formulerat! Har också stört mig på att det hela anses “osysterligt” och att anledningarna skulle vara att Mia Skäringer mobbar Isabella, särskilt pga kommentarsfältet. Anser inte att Mia någonstans varit elak eller sagt kräkande/personpåhopp gentemot Isabella, har ju inte heller nämt hennes namn i parodin. Att sedan andra går bananas & beter sig som barn i sandlådan är inte Mias, eller Isabellas fel, däremot som du så riktigt påpekar har man ett ansvar att städa efter sig. Men då är det också DET som ska kritiseras och inget annat.

  6. Blir galen på den där “det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor…”-attityden. Sen tyckte jag att Mia Skäringers parodi var jättekonstig och ej skojig alls, men jag har kanske inte sett Isabella Löwengrips filmer tillräckligt mycket för att haja grejen…

  7. Jamen precis så är det väl…egentligen finns det väl ingenting man inte får skämta om…eller? Jag kan också tycka att det är frustrerande att du är så lyckad och duktig i så himla mycket, men inser alltid att det faktiskt handlar om avundsjuka (inte för att jag vill leva ditt liv eller att jag på riktigt tror att du 24/7 har en dans på rosor…vilket du till och från poängterar för oss läsare) men det kanske ligger i människans natur att vara lite avundsjuk. Jag älskar att inspireras av din blogg och allt du gör. Hoppas du fortsätter att inte försöka bry dig om negativa kommentarer, som troligtvis i grunden ofta handlar om någon form av avundsjuka eller något annat dåligt tillstånd hos individen. Kram!

  8. Håller med i prinsipp om at javisst skal man kunne drive med hvem som helst. Men, kanskje man kan se an situasjonen litt, simpel medmennskilighet å la noen som har gått gjennom en tøff tid være, i alle fall en stund.. Jeg elsker Mia og synes hun er en genial komiker, men jeg synes ikke denne filmen var morsom i det hele tatt.

  9. Jag tror faktiskt att fler skulle hejat på Isabella i detta fall om hon inte varit ung, blond, snygg, supereffektiv, ytlig och lyckad i mångas ögon. Hon gör reklam för en barnvagn, det är alltså ett samarbete, en typ av inkomst för henne, som ju många bloggare ofta påpekar är deras levebröd. Inte just barnvagnar alltså, men reklam och samarbeten. Man SKULLE kunna hävda att den coola, etablerade och mer mogna Mia sparkar nedåt här, på den yngre, nyseparerade (och sårbara?) Isabella. Eller?
    Jag älskar ju Mia Skäringer, vill se och läsa allt hon gör, men det försöker jag bortse ifrån just här. Jag tyckte nog att hennes parodi var både rolig och lite taskig.

    1. Eller så bara delar hon med sig av sin åsikt som du alls inte behöver hålla med om??? Så otroligt nedvärderande och onödig kommentar

  10. Håller med dig, självklart ska vi kunna driva med varandra! Men jag är en av de kan tyckte att detta inte var kul och mer kändes som personangrepp än skämt. Och även om man SKA kunna skämta om allt och alla MÅSTE man väl inte det? Känns så himla onödigt att hoppa på en annan stark kvinna så där tycker jag, kämpa tillsammans mot gemensamma mål istället (där kommer ju systerskapet in!). Dessutom så kastar hon ju rejält med sten i glashus, tycker att Mia inte riktigt verkar medveten om sin egen influencer-position eller den position hon har som förebild.

  11. Är jag den enda som ser parodin som lite större – det vill säga inte bara som ett driv med Blondinbella? Jag tycker Mia parodiserar hela vår generation av unga mammor som bränner ut oss i strävan att verka lyckade inför någon annan… inte bara fenomenet blondinbella, utan också fenomenet kvinnor i småstäder som jag själv – som lever halva min fritid i att läsa om andras liv. Sjukt är det. Och tål att parodiseras. (Eller så övertolkar jag).

    1. Jag förstår hur du menar och önskar att det var det hon gjort. Efter att ha hängt i hennes kommentarsfält känns det som fler tolkat det så. Men tyvärr (tycker jag) gjorde hon det rätt personligt. Hade det varit mer allmänt hållet hade det gjort en mycket bättre poäng tycker jag. Nu blev detmer personangrepp iom att det ändå rätt tydligt vände sig till Isabella, och dessutom hennes barn/föräldraskap

  12. Håller helt med. Nu visste jag inte att det var just Isabella som det skojades om eftersom att jag inte följer henne. Insåg det först efter att ha läst kommentarerna någon dag senare. Tyckte Mia satte fingret på vår samtid över lag. Kan inte själv identifiera mig med det men bor man i en storstad så kan snacket låta exakt sådär, fast utan ironin då. Visst har Isabella rätt till sina känslor om hon nu blev sårad, men jag tycker inte att Mia ska behöva ta ansvar för det eller att det är osysterligt på något sätt. Isåfall måste vi sluta prata/blogga/instagramma helt, för oavsett ämne – träning, mat, feminism etc – finns det alltid någon som känner sig kränkt. Om vi alltid ska ta ansvar för andras känslor i allt vi gör så kommer vi behöva tassa på tå inför allt. Sen tycker jag att Mias roll som komiker gör kritiken mot henne blir än mindre relevant. Kan dock absolut hålla med om att det finns ett ansvar i att rensa upp efter de som lämnar onödiga kommentarer. Men det gäller ju oavsett kan jag tycka.

    1. Men att prata om ett ämne är väl inte samma sak som att göra parodi på en person? Man kan tycka att Mias video är ok men den kan inte jämföras med en mer allmän diskussion om mammor, vardag, yta, konsumtion, stress eller liknande. Tycker jag.

  13. Jag har sett Mias klipp och jag tyckte inte att det var elakt. Hade ingen sagt att det var en parodi på Isabella så hade jag aldrig tänkt den tanken ens. Bra skrivet!

  14. Vettigaste någon sagt i denna debatt! Som jag sett iallafall.

    Du har verkligen en förmåga att ofta skriva ner det jag tycker, men har svårt att formulera.

  15. Jag håller med om att man måste kunna driva med andra människor ibland, och “låta sig bli driven med”. Problemet är bara att jag inte fattade varken syftet eller poängen med Mias video? Det var inget där som var speciellt kul och jag förstår inte vad hon vill få sagt? Sen kan jag också tycka, som andra nämnt tidigare, att det är klumpigt att driva med en person som går igenom en himla tuff tid i livet och kämpar för att hålla humöret uppe och få livet att gå ihop. Det är inte helt schysst faktiskt.

    1. Men eller hur. Jag håller helt med. Jag förstod inte heller poängen med/i hennes video och tyckte inte att den var kul alls. Det var dessutom okänsligt med tanke på Isabellas livssituation just nu. Jag är faktiskt förvånad att inte fler håller med om detta, också i detta kommentarsfält.

    2. Jag håller med er, Astrid och Aida!
      Och det känns märkligt att väldigt många verkar se det som att det inte finns något kvar att skoja om ifall man inte “får” skoja om enskilda individer. Det tycker jag verkar väldigt snävt och okreativt, eller vad man ska säga.
      Personligen uppskattar jag både Mia och Bella (och Clara!), de kan inspirera mig på olika sätt och jag förstår inte poängen med att uttrycka att den ena eller andra ska stå ut med allt bara för att andra tycker det är okej. Vi har alla olika gränser och synsätt beroende på erfarenheter och personligheter. En ödmjukhet inför det och en respekt för våra olikheter skulle gynna världen. Oavsett om man vill kalla det för systerskap, medmänsklighet, humor eller något annat. <3

      1. Jag håller helt med er båda två!! Och just det här vad man får skämta om eller inte. Det är klart att det blir väldigt trist om man inte ska få utmana “skämtgränsen” emellanåt, men om man märker att det gått för långt, att den/det man skämtat om sårats, då tycker jag det rätta att göra är att be om ursäkt, inte fortsätta vidare på någon slags krigsstig.

  16. Uppenbarligen blev Isabella Löwengrip ledsen. Inte så konstigt kanske eftersom hon just gått igenom en skilsmässa och bygger upp ett nytt liv där hon inte får vara med sina egna barn varje dag. Det är nog inte så roligt för _någon_ mamma att behöva ha sina barn på “halvtid”.

    Till och med jag som inte har barn fattar ju att det är en sårande kommentar.

    Jag kollade på klippet (tycker att Mia Skäringer oftast är riktigt rolig) men jag tyckte inte det var kul, jag fattade inte skämtet och tyckte det hela var väldigt underligt.

    Sedan är det så lätt att tycka saker för människor och skriva både elaka kommentarer bakom ett tangentbord som inlägg om det på sin blogg…

  17. Lite sen på bollen. Men tänker så här (Måste skaffa mig ett vettigt feministiskt-bollplank): 1) bör man inte på något sätt ta hänsyn till om någon är ömtålig? Inte kvinnor generellt – men i det här fallet ung kvinna , nyskiljd, kämpar antagligen dagligen med arbetsbelastning och är en av de bloggare som får ta emot mest hat. Köper såklart att det är svårt att veta om någon är “för ömtålig”. Och de flesta kvinnor som bloggar får ju ta emot hat – men tänker ändå att den typen av kommentarer Isabella får kring ffa sitt föräldraskap är helt sinnes. Och menar inte heller att andra kvinnor som parodiserats inte skulle jobba hårt. Bara att kombinationen av allt kanske skapar ett dåligt läge. 2) att parodin inriktar sig på att hon “är för flamsig för att bedriva business”. Känn så enkelt liksom? Eller att gå på något som i sak är så klassiskt – att håna kvinnor för att de inte klarar av att driva affärer “på riktigt”. Eller kanske som dubbelbestraffning – att betee sig “kvinnligt” (enligt hur en kvinna ska vara according to män generellt) men sen ändå göra fel för att en inte gör det som män skulle gjort det – seriöst, värdigt och formellt. Sen kan jag nog hålla med om att systerskap-kortet kanske inte var rätt spelat, men kan förstå att det svider mer när personer (kvinnor) en beundrar gör en parodi på en. Eller så är det just det som är kärnan – inte att Isabella blev ledsen utan att hon argumenterade med systraskapet. Och då kanske jag tänkt fel. Fast samtidigt kanske man liksom förväntar sig mer förståelse från andra kvinnor. Ett typ av systerskap. Inte att man ska hålla med varandra i allt men kanske att man inte ska gå på de där sakerna som en redan får påpekat för sig av (män) hela dagarna. Att det liksom tar hårdare än typ “du pratar så nasalt” eller “du har den här knäppa ticksen”. Äh. Svårt. Behövde bara resonera “högt”.

  18. Så bra skrivet! Är själv feminist och så less på mentaliteten “kvinnor får inte kritisera andra kvinnor”. Att det finns en särskild plats i helvetet för dem. Det blir ju bara dubbelmoral – kvinnor får aldrig kritiseras, aldrig drivas med, de ska vara heliga på sina piedestaler och vi kvinnor ska bara stötta varandra. JA, vi ska stötta varandras rättigheter att vara den vi vill vara, men vi är inga sköra ägg som ingen får röra vid!

  19. Nej, jag blev illa berörd av Mia Skäringers video. Jag tänker också på vad vi lär våra barn, att det är ok att driva med varandra på det sättet som Mia gjorde? Dessutom tog Isabella illa vid sig, vilket jag inte tror att hon gör så lätt egentligen.

  20. Håller inte alls med! Och tror som så med all min livserfarenhet att det är Mia som är den sköra och inte Isabella. Dessutom är Mia nästan dubbelt så gammal som Isabella men ger ett tramsigt och barnsligt intryck, det här var bara fånigt.

    Och mycket glashus … om hon anser att Isabella är mycket yta, hjälp vad Mia stylar sig till oigenkännlighet i många sammanhang, så oerhört sminkad och photoshopad. Och när det gäller yta m m hjälp vad Mias hus var stylat och påkostat och konstlat vid den försäljningen, såg ut som någon helt annan levt där. Och väldigt mycket prylar även om jag inte såg några barnvagnar;-). Och hjälp vad Mias tänder blänker, nästan i klass med en annans som är mycket aktuell;-). Ja så där kan man också tänka och reflektera och hjälp vad många: fina du, snygging, jag dör när hon lägger upp foton på sig själv.
    Finns absolut ingen anledning att trycka ned en annan ung kvinna, en kvinna som är toppenduktig, vacker, begåvad och väldigt framgångsrik och det väcker avundsjuka naturligtvis.
    Ingen når ju riktigt den nivån som Isabella har men hon har förstås sina sorger i livet som alla. Man kan vara vettig mot varandra istället för detta trams och komiker, ja Mia var kul förr men det är nog ett svårt uppdrag det också. Att vara kul och slagfärdig alltid hur hon än mår. Hoppas hon gläder sig åt sina framgångar men helt onödigt att hoppa på andra som lyckas så mycket bättre.

    Och förstår, det går ju att tramsa om alla, förstår att du också blir drabbad, bara att se er snutt här om kryddreklamen ger många roliga infallsvinklar, ja om det är roligt när man förlöjligar, jag drog på munnen direkt när jag såg den fast ni inte alls säkert gjorde det som ett humorprogram;-). Ha det fint i fortsättningen alla kvinnor!

  21. Jag tycker det är konstigt Clara att du ofta ska skriva om just Isabella och att hon “har fel” på olika sätt.

    Isabella har en jobbig livssituation just nu och är säkert mycket mer känslig än vanligt. Så nej, just nu kanske man inte ska driva med henne och skämta på hennes bekostnad.

  22. Jag har privatiserat alla mina forna klipp för de allra flesta av dem gjorde jag när jag mådde så sjuuuuuukt dåligt, inlägget om dig inkluderat.

    Hela inlägget om dig handlar bara om hur misslyckad jag själv kände mig som var så deprimerad att jag inte ens orkade plocka bort posten från hallmattan. Få verkar fatta vilken djävulsk destruktivitet och självhat som min humor bottnade i ens när jag ropar ut det bokstavligen nu i efterhand *sån där svettskrattande emoji*

    Jag tänkte att jag skulle leta upp videoinlägget och offentliggöra det igen eftersom flera har frågat efter det också, men jag kollade en kort stund och känner bara att nähähä… episkt eller ej, det där inlägget är jag glad om ingen ser mer :)) Så himla skönt om man kan skopa bort nåt från det förflutna även om det legat på nätet!

    Skönt att höra iaf att du inte blev ledsen av klippet. Det har jag inte fått intrycket av men har inte varit säker. Sorry för kommentarerna inlägget fick bara.