GMO och andra heta potatisar


Potatisfestivalen Helt oväntat hamnade jag i politikens värld när jag läste på om potatis inför den här festivalen. Kan förstås bero på att mina ögon lätt snappar upp samhällsfrågor eftersom det är ett intresse. Men ändå! Från 1700-talet har potatisen varit en het politisk fråga och är det minst sagt fortfarande!

Tecknat porträtt av Eva Ekeblad, potatispionjär

Den 3 december 1748 En kvinna går in i vetenskapens finrum. Den här decemberdagen valdes Eva Ekeblad  (född De la Gardie) som första kvinna in i svenska vetenskapsakademien. Eva som då var 24 år gjorde en rad viktiga potatisupptäckter, bland annat att knölarna kan användas för att framställa brännvin, stärkelse till matlagning och potatismjöl. Hon fortsatte att experimentera med potatisen i sitt hem i Västergötland och kom bland annat på att mjöl från potatis gick att omvandla till puder utan arsenik. Hurra – 1700-talsmänniskan fick ett giftfritt puder!  Eva var alltså en svensk pionjär, både när det gällde potatis och kvinnors plats inom vetenskapen. Nästa gång jag vispar ihop en sås till maten ska jag  att tänka på henne och hennes smarta uppfinningar!

1827 Blasten står grön och grann på böndernas åkrar . Potatisen blir en vanlig gröda för många människor när Sverige genomför laga skifte, alltså när mindre åkerlappar slås ihop till större markområden och bönderna börjar bo nära sin egen odlingsmark.

1842 Potatislov! Potäterna har nu blivit så viktiga för svenska familjer att barn får vara hemma från skolan på så kallat potatislov en vecka på hösten för att hjälpa till med skörden. En släkting till dagens höstlov som idag handlar mer om pumpor än potatis.

1845-1849 Potatispest i Europa – en miljon irländare dör! Potatisskörden förstörs på grund av potatisbladmögel och för folket på Irland leder det till en enorm katastrof med stor hungersnöd då de i regel äter mest potatis för att överleva. Det här räknas som en av 1800-talets stora katastrofer i Europa och historiker menar att stora hungersnöden har satt mycket djupa spår i det irländska folket och deras nationalkänsla. En del jämför irländarnas känslor kring den här händelsen med vad förintelsen betyder för judiska folket.
Det gör minst sagt ont i magen att läsa om det i dag. Om hur irländska befolkningen som vuxit sig stor plötsligt förlorar sin huvudföda och inte får hjälp av brittiska regeringen. Politikerna ville inte störa marknadskrafterna, det fattiga folkets lidande var “naturens ordning”. Däremot fanns det brittiska privatpersoner som försökte hjälpa till med det räckte såklart inte för att stoppa en så stor hungersnöd så folk fick svälta ihjäl. En miljon dog alltså och ungefär lika många utvandrade till Amerika. Irländare hade knappast varit en lika stor grupp i USA i dag om det inte var för stora hungersnöden, kanske hade de inte heller haft en president vid namn John F Kennedy.

Svartvitt foto från 1917 där människor står i en lång bred potatiskö.

1917 Potatisrevolutionen. Den här våren har svenskarna tröttnat på första världskriget och den matbrist kriget leder till. Hundratusentals svenskar går samman och kräver fred, demokrati och potatis. I förlängningen leder potatisrevolutionen till andra förändringar i samhället, som rösträtt för kvinnor 1921.

Det är helt fascinerande att höra Vetenskapsradion återge berättelsen om de hungriga kvinnorna, handlare Karlsson och en konstapel på Södermalm i Stockholm. Den här våren är det alltså mycket ont om mat så kvinnor och barn drar runt på gatorna i huvudstan för att hitta något att äta och när handlare Karlsson försöker gömma undan potatispåsar som han vill spara till sina stamkunder bryter tumult ut. En konstapel letar igenom handlarens förråd och förklarar att de fattiga kvinnorna måste få köpa potatis! Men det finns bara några påsar kvar. Kravaller bryter ut när folk inte får mat så de kan äta sig mätta. Bilden är från en potatiskö på Södermannagatan i Stockholm samma år.

1944 Andra världskriget och potatisskörden slår fel. Då blir det förbjudet för svenskarna att mata djur med potatis och restauranger får inte längre råskala potäterna. Hela potatisen ska ut på tallriken!

1950 Chipsen kommer till Sverige. Under andra halvan av 1900-talet ändras svenskarnas inställning till potatis ännu en gång. Vi äter potatis i nya former, såväl pommes som pulvermos.

2017 Vi äter potäter på månen? Kina planerar att skicka upp en cylinder med ett litet ekosystem för att prova att sätta potatis på månen. Forskare i landet vill ta reda på om insekter och grödor kan klara sig på månen. Bra att veta ifall människan ska börja hänga där mer framöver.

2017 Färskpotatis på Mars? Forskare i Peru kollar möjligheterna att odla potatis på Mars. Peru är förövrigt det land där människan först ska ha använt potatis för ca 10 000 år sen så om vi ska göra det ihop med aliens har vi alla fall en del erfarenhet att komma med.

Illustrerad bild av alien som vinkar.

Människan och potatisen har hängt ihop i några hundra år. Men trots att forskare fortsätter utforska potatisens möjligheter är fortfarande potatisbladmögel ett stort problem. Så den kommersiella odlingen använder idag mycket kemiska bekämpningsmedel. Potatisen tillhör de mest besprutade grödorna i svenskt jordbruk. Runt tre procent av den svenska potatisodlingen är ekologisk.

Ska vi i Europa ska börja använda genmodifierad potatis som amerikanerna gör? GMO-potatis står emot fler sjukdomar men för använda den måste vi alltså förändra den naturliga potatisens arvsmassa. Tidigare har jag varit helt säker på att jag inte vill se GMO-potatis i Sverige! Men efter att ha läst mer och mer om människans hungriga historia är jag mer ödmjuk. Jag kan se att jag kan komma till en gräns där genmodifierad potatis känns okej. Den gränsen går vid “tillräckligt hungrig”.

Källa: SCB, Teknikmuseet, Ny Teknik, Populär historia och matkultur.se/Institutet för språk och folkminnen.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

16 kommentarer på “GMO och andra heta potatisar”

  1. Det råder många föreställningar om GMO. Den allmänna opinionen påverkar hur vi kan använda genteknik för en hållbar produktion. Det är viktigt att läsa på innan man tar ställning. Forskaren Stefan Jansson vid Umeå universitet lyfter fram fördelarna förtjänstfullt. Det finns mycket att ta del av på nätet men i den här insändaren tycker jag han förklarar sitt perspektiv på ett konkret och vardagsnära sätt. http://blogg.vk.se/kenneth/2016/10/23/norrmejerier-foredrar-vardeskapande-framfor-vetenskapande/

    1. Stefans nischade levebröd som GMO forskare behöver han försvara, han har ingen annan inkomst. GMO is business, inte så mycket för honom som för de som bekostar hans forskning. Forskare lever i lekstugor! klippa o klistrar gener och nåt nytt säljbart ska komma ut i slutändan

      1. Just det argumentet är kanske det sämsta. Om målet är att tjäna pengar blir man 1. inte forskare 2. riktar inte in sig på genmodifiering om man är verksam i Euroa.

      2. Hej.
        Stefan Jansson här, ser att man diskuterar min lön här. Jag är professor på Umeå universitet och du och andra skattebetalare betalar min lön. Jag håller själv på med grundforskning, mina två projekt rör ”Hur vet träd att det är höst” och ”Hur fångar växter in solljuset och gör fotosyntes”, där arbetar vi just nu med granar. Som så gott som alla växtforskare använder jag genmodifierade växter i denna forskning, helt enkelt för att det är svårt att svara på dessa frågor om man inte kan studera växterna en och en. Jag själv tar inte fram några växter som skall kunna användas i t ex jordbruket eller gör ”business” men har engagerat mig mycket i debatten eftersom det finns så många missuppfattningar m m. Så jag vet inte riktigt vad jag ska försvara, att jag är offentliganställd forskare?

        1. Svaret gick iväg innan det var klart.
          Som alla andra redovisar jag bisysslor/extrainkomster till universitetet, de kan du få ut om du går till vår administration. Men om du inte ids göra det kan jag meddela att de är 2: Dels hjälper jag ibland till i min frus företag (när hon hade en butik med miljövänlig heminredning stod jag ibland där t ex), dels har vi ett coverband (www.secondhandband.se, boka oss gärna). Om du vill veta mer om min forskning, se http://www.upsc.se/researchers/4636-light-senescence-and-natural-variation-stefan-jansson.html. Och jag menade förstås “studera generna en och en” ovan, inte “växterna”

  2. Nej, vi behöver inte GMO! Idag är det dock midsommar och jag väntar med att fila pa ett svar varför vi inte behöver det, och varför det faktiskt innebär MER sjukdomar etc. Och, det heliga mantrat fran alla GMO-föresprakare: utrota hungern! Vi har ahft GMO ett bra tag nu i stora delar av världen, och ärligt, har det förändrat nagot i positiv riktning?
    Glad midsommar önskar jag!

  3. Vi måste sluta använda “naturligt” som ett riktmärke för vad som är bra. Vad är naturligt egentligen? Både evolution och status quo skulle ju kunna beskrivas som naturligt. Det vore otroligt mycket bättre om vi kunde betrakta saker och skeenden med en kritiskt och nyanserad blick. GMO, vad betyder det och vad är fördelarna, vad är nackdelarna? Vad är våra alternativ under de premisserna som finns?

    Jag tycker att Clara gör det på ett bra sätt här!

    1. GMO utsäde är licensbelagt!
      alltså inte längre naturliga urvalet av bäst motståndskraftig sort utan behov av kitt av pesticider, om än lite mindre än dagens, men skördarna ska ju pumpas upp! inte genom naturlig gödning, bra växtföljd, andra odlingsåtgärder, sortval, nej maxgiva av NPK, som i slutändan ändå ger smaklös stora pärer

      1. Alla sorter är skyddade av växtförädlarrätten. Det finns inget som säger att en sort måste patenteras för att den klassas som GMO.

        Det finns herbicidtoleranta sorter som inte är GMO, precis som det finns många GMO som inte är herbicidtoleranta. Skiljl på teknik och egenskap.

  4. En sultan ville donera 10 000 pund till irländarna men fick inte för då hade han donerat mer än drottning Victoria.

    Han donerade 1000 pund och skickade tre-fem skepp med mat som britterna stoppade i Dublin. De seglade då till Drogheda på västkusten och smugglade in maten där.

  5. Potatis möttes av samma skeppisk som så kallade GMO-grödor. Då trodde man att potatis orsakade lepra, idag sprids det myter om att gmo-grödor orsakar t.ex. autism och allergier. Sedan tog även vi européer potatis till våra hjärtan. Så blir det säkert också med gmo.

    Vetenskapligt konsensus är att det inte finns någon anledning att tro modern växtförädling är farligare än äldre växtförädling. Ja varför skulle växtförädlingmetoder som bara ändrar på en gen, vara farligare än de äldre metoderna som ändrar flera hundra gener.

  6. Jag försökte kommentera förut, vet inte om det gick. I alla fall, det jag skrev är att potatis har något gemensamt med så kallade gmo-grödor. Nämligen européer var extremt skeptiska till båda. Sedan tog vi potatis till våra hjärtan. Och samma sak kommer säkerligen att hända med gmo.

    Vetenskapligt konsensus är att det inte finns någon anledning att tro modern växtförädling (modern och modern, vi pratar teknik som har testats i årtionden) , skulle vara farligare än äldre former av växtförädling.

  7. Visst är potatisens historia intressant! Om du, eller någon annan här är intresserade av frågor kring växtförädling, djuravel, genteknik och funderingar kring vad som är naturligt eller ej, kan jag tipsa om vår podcast Shaping our food.

    Ha det gott,
    Anna

  8. Jag är för GMO.
    Tekniskt sett har människor hållit på med detta sedan vi upptäckte agrikultur, vi har valt att så de sorter av växter som gett mest gröda, vi har valt att para de djur som ger mest kött, vi tar fram nya raser av hundar och katter och utvecklar dem, bara det att vi kanske inte aktivt gått in DNA-sekvenserna.
    Kan vi göra grödor mer moståndskraftiga så absolut, det är fördelaktigt för de platser på jorden där växterna är mindre motståndskraftiga pga torka, näringsfattig jord eller andra obalanser.