Vad är det modigaste du har gjort?

Erica sitter och stirrar oroligt in i spegeln hos frisören Marlene. Clara fotar så hon också syns i spegeln. Ur En Underbar Pod.

Erica har frisörskräck. Hon har vågat säga upp ett fast jobb flera gånger  än hon vågat gå till frisör. Helt obegripligt för mig som tycker att det bästa som finns är att få sätta sig i en frisörstol och bli ompysslad! Vad är väl en klippning jämfört med att ställa på scen till exempel?

För att råda bot på Ericas frisörfobi tar jag med  henne till en salong där hårproffset Marlene jobbar. Vi pratar mod, feghet och vad det ger att våga sätta ner foten medans Erica oroligt sneglar på vassa saxar, sjunger Patrik Isaksson och snöar in på Ola Salo.

Nu vill vi veta – vad är det modigast du har gjort?

Erica nyklippt hos frisör. Ur En Underbar Pod

Tack Marlene Eriksson för att du var modig nog att klippa en kund med frisörskräck! Här är alla mina och Ericas tidigare poddavsnitt samlade (senaste först).

Musik: Olov Antonssons Himlen över Hedlunda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

30 kommentarer på “Vad är det modigaste du har gjort?”

  1. Åh Gud! Nu när jag tänker på det så har jag gjort både det ena och det andra. Länge tyckte jag att prata i radio var det modigaste, tills jag rapellerade 30 meter ner i en underjordisk grotta. Sen skaffade jag barn. Och det är nog det största leap of faith jag någonsin tagit! Att skaffa barn krävde ett större mod än jag någonsin trott!

  2. Alldeles nyss sa jag upp mig från ett toppjobb som fick mig att konsumeras.
    Nu ska jag bli egen, och wow alltså. Avsaknaden av trygghet inledningsvis! Peppar mig 80% men rädsla i övrigt. Låter pepp vinna men helt lätt är det inte. Och att säga upp mig är det klart modigaste jag gjort (i jobbsammanhang. Få barn är förstås modigare)

  3. Det modigaste jag gjort är att trots allt skammande och allt skuldbeläggande stå på mig att vilja ha planerat kejsarsnitt vid båda mina graviditeter. Det var svårt då, men jag är så glad idag att jag hade modet. Att gå emot normen (vad normen än gäller) är alltid svårare och kräver mer mod än att flyta med strömmen.

  4. Två saker, starta företag med en idé jag haft i många år, men som jag först inte vågade förverkliga. Jag gjorde det bland annat för att mitt barn ska veta att det är okej att testa, alldeles oavsett hur det går. Det andra gör vi nu, säljer vårt hus i stan för att downshifta och flytta ut på landet. Så sjukt läskigt när man rycker upp hela familjen från en plats. Men vi ska våga!

  5. Att välja kärleken fastän den inte passade in i min bild av hur allt skulle vara och många runt omkring mig tyckte jag var helt galen. Samtidigt – många runtomkring mig hejade också på och stöttade mig när jag blev kär i en kille som var en gnutta yngre och på en helt annan plats i livet och absolut inte det jag trodde förväntades av mig. Men jag vågade gå mot normer och förväntningar och nu har det gått sex år och vi har det så fint och härhemma springer en ljuvlig ettåring omkring medans vi renoverar 1700-tals-torp och mekar med cyklar. Att välja kärleken var det modigaste jag någonsin gjort och nu är det det bästa jag någonsin gjort.

  6. Ååh, vad spännande! Ser verkligen fram emot att lyssna på avsnittet!

    Det modigaste jag gjort var nog att i samband med min utmattning, 1. säga upp mig 2. sälja vårt nyrenoverade hus och 3. flytta, för att försöka nå drömmen om ett enklare liv. Skitläskigt!

    Tycker det här med rädslor är väldigt intressant. För en tid sedan skrev jag faktiskt ett inlägg om att just möta sina rädslor: http://www.sandrajunhammar.se/att-mota-sina-radslor/ Läs gärna om ni vill!

    Ha en fin dag!

  7. Göra slut. Fy fasen vad hemskt det är. Att sätta sig ner med en människa man tycker så mycket om och säga att man inte vill längre, att man tänker lämna. Jag har varit kvar lite för länge i flera förhållanden just för att jag inte vågat ta steget, inte velat göra nån så illa. Samtidigt vet man ju att man måste, och då gör man det till slut. Och mitt i allt det hemska så finns det en liten röst där inne som säger “Jag gjorde det!”

  8. Att sätta ner foten och ta ut skilsmässa. Det blev en tuff tid som följde, men fick mig och barnen att kunna andas fritt igen efter att ha levt i ett moln av irritation och elakheter.

  9. Det läskigaste jag gjort som jag gjorde ändå var när jag opererade mina ögon. Vara vaken när något ska petas ner i ens ögon, fy sjutton! Men så glad att jag gjorde det, snart är det tio år sedan och jag ser fortfarande perfekt.

    1. Hu ja det är med på min lista över modigaste också! Tyvärr har min syn försämrats rejält sedan op.

  10. Det mesigaste jag gjort (val av utbildning) ledde till det läskigaste jag gjort! Jag tog ett jobb som internationell förhandlare för 2 år sedan – jag som var blyg för mikrofoner och ovan att argumentera… Det tvingade mig att SYNAS, HÖRAS, resa själv och släppa kontrollbehovet. Och det går BRA!

  11. Det modigaste jag har gjort är att jag gjorde en polisanmälan och klarade en lång rättegång mot den personen som utsatte mig och mina syskon för svåra sexuella övergrepp under hela vår barndom.

  12. Jag är väldigt feg, så det enda jag kan komma på är föda barn. Å andra sidan är jag rädd för det mesta, så typ allt jag gör kräver stort mod..

  13. Jag är väldigt feg överlag, men det modigaste jag gjort är väl att säga ifrån offentligt när någon beter sig illa. Ska lyssna på avsnittet och fatta mod för framtiden!

  14. Det modigaste jag gjort är att ringa mitt barns läkare och på lösa grunder men med en tydlig känsla att något var väldigt galet säga att jag misstänkte att hon hade leukemi. Och stå på mig. Och tyvärr få rätt.

  15. Att jag tog mod till mig att starta eget företag/garnbutik. Att det sedan inte funkade är en annan historia men jag är glad över att jag försökte. Annars hade jag alltid gått och undrat hur det skulle ha varit. Åh jag tyckte det var skitkul så vem vet det kanske händer igen…….😊

  16. Tog avancerat jobb som innebar att hålla föredrag och prata inför massamassa människor och hålla möten trots att det var min stora skräck att prata inför folk. Sådär illa att jag tidigare
    nervositetskräkts inför liknande happenings. Nu skulle jag göra det dagligen och dessutom inom ett område där jag var ny. Horror! Det gick otroligt nog bra och jag botade min fobi (bytte dock jobb igen sen…).

  17. Att flytta från storstan till landet och sluta arbeta för att kunna ta hand mina två barn med autism.

  18. Det modigaste jag gjort var att äta min första ångestdämpande medicin. Kändes som att svälja en bomb! Tog en månad att våga. Detta för att min bror tog livet av sig efter att ha blivit felmedicinerad med fruktansvärda biverkningar! Men jag ångrar det inte en sekund! Mår bättre än någonsin!

  19. Inte på långa vägar lika djupt och modigt som andra här bland kommentarerna men…
    Min favoritfrisör började plugga så jag slutade klippa mig. Till slut var jag tvungen och bokade en tid hos en annan. Hon förstod verkligen mitt hår och fixade en jättebra klippning! Så idag, ovetandes om ert poddtema var jag hos min nya super-frisör igen. Vi pratade om en viss MC klänning jag funderar att ha på bröllopet vi ska på på lördag och såg ert reportage om hjälp jag är utmattadboken ni gjort i Amelia(?).
    Tack för ett spännande podavsnitt och heja alla modiga där ute!

  20. Wow. Efter att ha läst alla kommenterar här har jag skrattat, fått rysningar och tårar i ögonen. Stort varmt tack för alla modiga – och så olika berättelser! De spelar stor roll för mig och Clara.

  21. En av de modigaste saker jag gjort, är nog när jag som elvaåring stod upp mot min mobbare. Jag hade varit mobbad av henne i flera år, och varit helt ensam och utfryst i min klass. När det började en ny tjej i min klass fick jag plötsligt en bästis. Och då ville mobbaren vara min vän och bjuda in mig på en av sina exklusiva kalas och det var väldigt underförstått att nu fick jag vara med – om vi mobbade ut min nya bästis tillsammans. Och jag sa till mobbaren att jag inte ville komma på kalaset för att vi inte hade något gemensamt. Gissa om hon blev snopen! Och tänk att jag vågade. Att jag lät integritet och vänskap gå först i det krig och minfält som är mellanstadiet. Det var f-n modigt.

  22. Jag förstår verkligen Erica. Jag är inte rädd för att gå till frisören men jag hatar det innerligt. Så fruktansvärt oskönt med luggande kammar, vidriga lukter och obekväma schamponeringsstolar. Och så är jag ALLTID missnöjd efter att jag varit där.

    Det modigaste jag har gjort var att ringa ett tufft samtal när jag var på vippen att bli utmattad för att förklara i detalj hur ett missförstånd hade gått till. Jag fick sitta och ta skit efter skit (helt obefogad dessutom) men svarade lugnt och sakligt trots att jag höll på att börja gråta. Det hade varit mycket lättare att bara låta bli samtalet för det hade löst sig ändå, men ibland är det viktigt att de som är inblandade verkligen förstår. även om det blir på bekostnad av dig själv.
    Sedan tycker jag att jag är modig när jag flyger flygplan eftersom jag lider av flygskräck. Skriver testamente inför varje gång och mår skit i månader innan. Men jag gör det ändå. Och jag döljer det för mina barn så att inte de ska ärva mina rädslor.

  23. Jag kan inte komma på något jag gjort som krävde mod… Förvisso har jag skaffat två barn, jobbat utomlands i tre omgångar (ett år i England, en månad i Kina och ett år i Kanada) samt skilt mig. Och flyttat ett antal gånger. Men jag kan inte säga att någon av de här sakerna krävde särskilt mycket mod, eftersom de inte skrämde mig till att börja med. Att vara modig är ju att göra något fastän man är rädd. Jag försökte googla citatet “Den tappre är ej den som ingen fruktan känner, men väl den vars ädla själ hans fruktan övervinner” som jag trodde var Shakespeare i svensk översättning men kunde inte hitta det. Men sant är det i alla fall, oavsett vem som skrivit eller sagt det. Och jag undrar lite grann var det lämnar mig? Är jag lite dum som inte är rädd för saker utan bara tror att allt ska gå bra? Och är jag ganska feg eftersom jag aldrig övervunnit någon rädsla? Oj, det här tål att tänkas på.

  24. Helt jävla fantastiskt!Just det där med att säga till personer Ja jösses flickor!!!

  25. Alltså TACK för alla era kommentarer. Får gåshud när jag läser. Och blir inspirerad till att våga mer. <3