Enkelt, rent och begripligt

Det är så härligt att hälsa på hos Jakobs mormor några dagar. Det här är liksom utsikten från sovrumsfönstret!

Strax efter sju, halv åtta på morgonen tog jag Melker med mig och gick en promenad.

Det krasade av frost under fötterna och det första försiktiga snötäcket. Termometern visade på tio minusgrader, och jag inser att jag måste rota fram mina täckbyxor från vinden.

Jag känner mig så tacksam för den hösttermin som gått och vad som återstår av den. Efter att regelbundet fått mindre stressammanbrott när jag dubbelbokat mig, glömt ett viktigt jobb och har tusen mail att svara på. Har jag inte känt så en enda gång hittills den här hösten. Tror det beror på att jag varit klok och minskat arbetsbördan – samtidigt som min assistent Charlotte hjälper mig att hålla reda på alla åtaganden – men också hålla undan sånt som inte är absolut nödvändigt för mig personligen att svara på. Tänk vad gott man kan må med en rimlig arbetsbörda!

Och en årstid man älskar. Märker hur bra jag mår av det här torra kalla. Så fort det blir torrt och många minusgrader känns det som att jag kan tänka klarare. Som att allting blir enkelt, rent och begripligt. Det är så märkligt hur sånt kan påverka oss människor. Men så funkar vintern för mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

13 kommentarer på “Enkelt, rent och begripligt”

  1. En försiktig undran från en skåning som fryser sig igenom halva året: vid vilken temperatur börjar man med långkalsonger och/eller täckbyxor (har långkalsonger men inga täckbyxor eftersom jag bor i Skåne och på sin höjd får ett par ynka minusgrader och då behöver man väl inte det?) och går alla vuxna omkring i täckbyxor? Räknar ni med att frysa hela vinterhalvåret eller kan man liksom undkomma det? I Skåne skyller vi ofta på att det är råkallt och ganska blåsigt och att det är därför som vi fryser. Jag förstår om det här låter som en jättekonstig fråga, men jag undrar eftersom jag håller på att frysa av mig vissa kroppsdelar vid nollgradigt och undrar hur förfärligt kallt tjugo minus känns i så fall, även med täckbyxor. Eller blir det liksom inte värre när det blir tio eller femton, tjugo minus? Jag frågar faktiskt på fullt allvar, för jag förstår inte hur man står ut i tjugo minus.

    1. Det blir som en torr kyla, mer bitigt i kinderna men med rätt kläder går det bra. Jag upplevde det förfärligt kallt en vinter i Göteborg, blöt isande blåsig kyla som tog sig genom alla mina kläder. Den torra kylan av snön upplever i alla fall jag som att den inte tar sig genom kläderna lika lätt. Du får komma upp till norr och prova hur det känns någon gång 😀

    2. Jag bor i Halland och vi har inte heller -20 mer än några enstaka dagar men jag tycker att varierande tjocklek på täckbyxor funkar mer eller mindre från -1. Och jag ser så många andra fördelar än att det bara skyddar mot kylan. Det gör det till exempel mycket lättare att leka med barnen i snö och slask och regn. .

      Sedan tycker jag så här: fryser du så tar du på dig mer kläder. Inte konstigare än så. Felet vi här nere i söder gör är ju ofta att vi helt enkelt har för lite kläder på oss. Så det är ju inte konstigt att vi fryser. Och att ha bra vinterkläder som skyddar mot vind och iskallt regn är minst lika viktigt som kläder mot snö.

      Mitt tips är att börja se över vinterjacka, mössa, vantar och skor. Därefter kollar du in alternativa täckbyxor/regnbyxor.

    3. 20 minus och torrt är sååååå mycket trevligare än när jag bodde i skärgården där det var 3 minus men alltid blött och rått. Så fortsätt skylla på blåst och råkyla i Skåne och bylta på dig allt du kan.

    4. Om fukt och kyla:
      ”Vi människor känner resultatet av hög luftfuktighet först vid temperaturer runt 0° C och varmare. Kommer du t.ex. ner till Skåne upplevs det fuktiga klimatet som ”ruggigt”. I jämförelse kan den kallare luften uppåt i landet kännas behagligare. Trots att det skiljer flera minusgrader! Detta beror på att luften i Skåne innehåller mer fukt. Anledningen är enkel: ju varmare luft är, desto mer fukt kan den innehålla. Sambandet ser du i ett så kallat Mollierdiagram (se nedan).

      Luftfuktigheten bidrar även till att skapa obehag i varmare klimat. I temperaturer över +34° C i kombination med fuktig luft får svetten svårt att avdunsta. Det beror på att när vi svettas så vill kroppen avdunsta fukt. Något som blir svårt när luften redan är mättad.

      I kallt klimat påverkar luftfuktigheten vår klädsel. I det så kallade mikroklimatet (temperaturen, luftfuktigheten etc. inuti ett klädsystem) råder det runt 30-32° C närmast kroppen. Den luften kan därför hålla mer fukt än den kallare luften utanför. På väg ut ur klädsystemet kyls den varma luften av och fukten faller ut. Vätan hamnar i kläderna.”
      (https://www.taiga.se/climate-lab/luftfuktighet)

      Och

      ”Vi vet alla att vinden kyler. På sommaren kan det vara skönt med svalkande fläktar. På vintern känns det avsevärt kallare så fort det blåser.

      Vinden har en kylande effekt så länge den har en temperatur som är lägre än hudtemperaturen. Avkylning sker då genom avdunstning från huden och genom att värme förs bort.

      Människan har inte mycket att sätta mot avkylning. Djuren kan burra upp sig, men människans gåshud med stående hårstrån gör inte mycket nytta. Vi behöver kläder som skydd, och vi har lättare att utstå lägre temperaturer när det är vindstilla än när det blåser.

      Vindavkylningen ökar nämligen kraftigt med ökande vind, vilket i sin tur ökar förfrysningsrisken. En lufttemperatur på -10° med en vindhastighet på 5 m/s motsvarar cirka -20° vid vindstilla.

      Genom att kombinera temperaturen med vindens styrka kan vi räkna fram en temperatur som visar på vindens kylande effekt på bar hud.

      Fuktigheten påverkar
      Även luftfuktigheten har stor betydelse för vår uppfattning av värme. Temperaturen upplevs som högre när luften har hög luftfuktighet, än när den är torr.

      När temperaturen är över 32° kan inte ens bar hud stråla ut tillräckligt med värme, och svettningen måste ta över nedkylningen. Om det då är mycket fuktigt kan inte avdunstning ske tillräckligt snabbt.

      En temperatur på 32° och en relativ fuktighet på 75%, motsvarar en upplevd temperatur på cirka 43°, och det är på gränsen av vad man kan utstå.

      Vid så höga temperaturer rinner svetten och det är oerhört viktigt att få i sig tillräckligt med vätska för att ersätta den förlorade. Temperaturkontrollen av kroppen kan annars sättas ur spel och man får värmeslag, som kan medföra döden om kroppstemperaturen stiger över 41°.

      Känns det kallare i söder?
      Många undrar om det stämmer att tjugo minusgrader i södra Sverige “känns” kallare än samma temperatur i norra Sverige. Det beror lite grann på hur frågan ställs.

      Man säger ibland att det beror på att luftfuktigheten är högre i söder. Men om man med detta menar den relativa eller absoluta fuktigheten så är det knappast förklaringen. Den mycket lilla mängd vattenånga som finns i luften vid så låga temperaturer kan inte påverka luftens värmeledningsförmåga nämnvärt.

      Men däremot kan luftens innehåll av mycket små svävande vattendroppar och andra partiklar vara högre i söder, något som avspeglar sig genom att sikten i genomsnitt är något lägre i söder. Dessa små partiklar ger en avkylande effekt som är större än i ren och klar luft.

      Att man fryser mer i söder än i norr kan också bero på att man är mindre van vid kyla i söder och att det faktiskt går att vänja sig vid kyla.

      Kanske är man också varmare klädd i norr än i söder. En annan viktig faktor är att det ofta blåser något när det är kallt i söder, och det behövs endast svag vind för att en låg temperatur skall upplevas som obehaglig.” (SMHI.se)

      Hälsningar från en som frusit mycket i Skåne och lite i fjällen. 🙂

    5. Jag har flyttat från Skåne till Norrbotten och fryser mycket (!) mindre här. En del av svaret har du redan fått i form av faktaartiklar. En stor del till förklaringen tycker jag är ganska krass – skåningar/sörlänningar ( 😉 ) är mer fåfänga alternativt tycker inte att det är värt att klä på sig mycket när det är ensiffrig temperatur eftersom det “inte är så kallt” dvs. en ska härda ut. I norr är det kallt och folk har på sig efter väder på ett annat sätt eftersom det både är nödvändigt och acceptabelt. Vill en inte ha täckbyxor (vilket ofta är klumpigt) hade jag investerat i sköna underställ och tunna skidbyxor/vindbyxor att ha under respektive över de vanliga kläderna efter behov. Och bra skor som klarar vätan söderöver 🙂 Jag fullkomligt älskar de här skidbyxorna som ger skydd för vind men ändå inte är för varma: https://www.sportamore.se/produkt/15157-dobsom-r-90-winter-pant-w-svart

    6. Och jag glömde lager på lager även när det gäller vantar. Tunna merinoullshandskar under skidhandskar tycker jag fungerar väldigt bra.

  2. Fantasiska bilder som vanligt, vårt land är vackert som i en dröm. Vi har all anledning att vara enormt tacksamma! 🙂

    Som norrländska boende i huvudstaden blir jag (kanske inte längre) förvånad över varför folk som säger att de fryser inte vet att lösningen är mer kläder och att klä sig på rätt sätt. Har sällan märkt att folk använder ullstrumpor, inte ens barn som åker skridskor i femton minusgrader. Inte heller har de långkalsonger eller någon typ av underställ, utan kan ha bara mjukisbrallor under overallen. Tänk då korta och redan halvblöta tunna bomullstrumpor på det, i skridskor utan extra sula. De står mer eller mindre stilla eftersom de inte kan åka ordentligt ännu. De gnäller och gråter. Har inga vantar kanske eller mycket tunna som inte värmer det minsta då de är sjöblöta efter att ha ramlat i snön redan innan de nått isen. Nämen varför inte gråta, de fryser ju! Själv äger jag minst 80 par strumpor av alla de sorter, tunna, tjocka, i ull, bomull, you name it. Man bygger lager inifrån. Jackan utanpå behöver då inte vara så tjock. Använder fortfarande min sommarjacka vid noll grader eftersom jag har ulltröja under.

    Det gäller också att täta glipor mellan fotled och sko, där har många bara även på vintern , använder skaftlösa strumpor även då! Eleverna i skolan gnäller på kyla i lokalerna. De bär t-shirts och korta strumpor. Jag ringer till föräldrar och berättar hur de måste se till att deras tonåringar klär sig, att de tar med sig extra tröja, kofta till skolan. Men nej, de tycker att man ska kunna gå med T-shirt hela vintern. Kanske bör vi införa extra skatt till föräldrar för uppvärmning i särskilt skollokal för barn med T-shirt och korta, tunna strumpor i blöta skor?

    Dumheten är otrolig! Det är något självdestruktivt i detta frysande och oförmågan att ta på sig kläder. Vi är inga pälsdjur!

    Mitt egentliga ärende idag var inte allt detta, utan att tipsa om miljövänlig vattenfärg att måla med – kaffesump. Måla kaffeteckningar vet ja nu på lovet! Kanske kan man piffa med någon pigg färg från annat livsmedel?

  3. Härligt att höra!
    Frosten på timret gör mig nästan gråtfärdig- hallå gravidhormoner men det är sååå vackert!

  4. Oj, vad många svar på min fråga om kyla och frysande i Skåne respektive Norrland! Tack! Det känns nästan som att jag kapade kommentarerna. Ylleunderställ har jag, är lite åt det frusna hållet, men täckbyxor kommer att inhandlas omgående. Och nu vågar jag tänka att jag ska kunna uppleva norrskenet utan att frysa ihjäl! Det är faktiskt en av anledningarna till min fråga😁

  5. Den vintern saknar jag verkligen nu när jag bor i Sthlm! Fattar att människor här inte gillar vinter, för vinter här är sällan roligt. Jag får titt som tätt höra “du är ju från Norrland, du fryser väl aldrig?!” men då rättar jag dem och säger att jag visst fryser, men jag är bra på att klä mig rätt och varmt så jag slipper frysa. Stor skillnad!